Nehemja 13
1 Vid samma tid föreläste man ur Moses bok för folket, och man fann däri skrivet att ingen ammonit eller moabit någonsin skulle få komma in i Guds församling,
Ke pacl se Ma Sap lal Moses ritiyuk nu sin mwet uh, elos rit nwe sun acn se ma fahk mu wangin mwet Ammon ku mwet Moab fah filfilla in kupasryang nu sin mwet lun God nwe tok,
2 därför att de icke hade kommit Israels barn till mötes med mat och dryck, utan hade lejt Bileam emot dem till att förbanna dem; fastän vår Gud förvandlade förbannelsen till välsignelse.
ke sripen mwet Ammon ac mwet Moab elos tuh tia sang mongo ac kof nu sin mwet Israel ke elos illa liki Egypt, a elos moli nu sel Balaam tuh elan selngawi mwet Israel. Tusruktu God lasr El furokla selnga sac nu ke sie mwe insewowo.
3 Och när de hade hört lagen, avskilde de allt slags främmande folk från Israel.
Ke mwet Israel elos lohng ma sap se inge ke ritiyukla, elos srela mwetsac nukewa liki inmasrlolos.
4 Men en tid förut hade prästen Eljasib, som var satt att förestå kammaren i vår Guds hus, och som var en frände till Tobia,
Mwet tol Eliashib, su ma kunal in liyaung infukil in filma lun Tempul, el tuh kawuk nu sel Tobiah ke pacl na loes.
5 åt denne inrett en stor kammare, där man förut plägade lägga in spisoffret, rökelsen och kärlen och den tionde av säd, vin och olja, som var bestämd åt leviterna, sångarna och dörrvaktarna, så ock offergärden åt prästerna.
Na el fuhlela Tobiah elan orekmakin sie infukil lulap su ma na nu ke karinginyen mwe sang ke wheat ac mwe keng ac kufwen orekma lun Tempul, oayapa mwe sang nu sin mwet tol, ac sie tafu singoul ke wheat, wain, ac oil in olive ma itukyang nu sin mwet Levi, mwet on lun Tempul, ac mwet karingin mutunpot lun Tempul.
6 Men under allt detta var jag icke i Jerusalem; ty i den babyloniske konungen Artasastas trettioandra regeringsår hade jag återkommit till konungen. Men sedan jag efter någon tid hade utbett mig tillstånd av konungen,
Ke pacl ma inge orek uh, nga wangin Jerusalem, mweyen ke yac se aktolngoul luo ma Artaxerxes el tokosra lun Babylon, nga tuh folokla in akkalemye nu sel ma sikyak in Jerusalem. Tukun kutu len, nga siyuk sin tokosra
7 begav jag mig till Jerusalem. Och när jag där förnam det onda som Eljasib hade gjort till förmån för Tobia, då han hade inrett åt honom en kammare i förgårdarna till Guds hus,
tuh nga in sifil folokla nu Jerusalem. Ke nga sun acn we nga tuh arulana lut ke nga konauk tuh Eliashib el fuhlela Tobiah elan orekmakin sie fukil in Tempul.
8 misshagade detta mig högeligen; och jag lät kasta allt Tobias bohag ut ur kammaren.
Nga kasrkusrak ac sisla ma nukewa lal Tobiah.
9 Därefter tillsade jag att man skulle rena kamrarna, och jag lät åter ställa in i dem Guds hus' kärl, så ock spisoffret och rökelsen.
Nga sap tuh fukil inge in aknasnasyeyukla fal nu ke oakwuk lun alu lasr, ac kufwa nukewa lun Tempul ac mwe kisa wheat ac mwe keng in sifil folokyang nu loac.
10 Och när jag vidare fick veta att man icke hade givit åt leviterna vad dem tillkom, varför ock leviterna och sångarna, i stället för att förrätta sina sysslor, hade avvikit var och en till sitt jordagods,
Nga lohng pac lah mwet on lun Tempul ac mwet Levi saya elos som liki acn Jerusalem ac folokla nu ke ima lalos, mweyen mwet uh tia kitalos ke ma fal nu selos in moulkin.
11 då förebrådde jag föreståndarna detta och sade: »Varför har Guds hus blivit så försummat?» Och jag hämtade dem tillhopa och lät dem inställa sig på sina platser.
Nga mulat nu sin mwet kol lah elos fuhlela in pilesreyuk Tempul uh. Ac nga folokonma mwet Levi ac mwet on nu in Tempul, ac sap elos in sifil oru orekma kunalos.
12 Och hela Juda förde fram till förrådshusen sin tionde av säd, vin och olja;
Na mwet Israel nukewa sifilpa mutawauk in use sie tafu singoul lalos ke wheat, wain, ac oil in olive nu infukil in filma in Tempul.
13 och jag satte prästen Selemja och Sadok, den skriftlärde, och Pedaja, en av leviterna, till förvaltare över förrådshusen och gav dem till biträde Hanan, son till Sackur, son till Mattanja; ty dessa voro ansedda såsom pålitliga män, och de skulle nu ombesörja utdelningen åt sina bröder.
Nga sulela mwet inge in liyaung infukil in filma: Shelemiah su sie mwet tol, Zadok su sie mwet sasla ke Ma Sap, ac Pedaiah su sie mwet Levi. Hanan, wen natul Zaccur su wen natul Mattaniah, pa mwet kasru lalos. Nga etu lah nga ku in lulalfongi mwet inge in kitalik ma utukeni nu sin mwet orekma wialos ke inkanek suwohs.
14 Tänk fördenskull på mig, min Gud, och låt icke de fromma gärningar bliva utplånade, som jag har gjort för min Guds hus och för tjänstgöringen där!
O God luk, esam ma inge nukewa su nga oru nu ke Tempul lom, ac nu ke alu in lohm sum.
15 Vid samma tid såg jag i Juda huru man trampade vinpressarna på sabbaten och förde hem säd, som man lastade på åsnor, så ock vin, druvor och fikon och annat lastgods av olika slag, och huru man förde sådant till Jerusalem på sabbatsdagen; och jag varnade dem, när de sålde dessa livsförnödenheter.
In pacl sac nga liye mwet in acn Judah elos fut grape in wain ke len Sabbath. Ac kutu mwet uh til wheat, wain, grape, fig, ac kutu ma saya nu fin donkey natulos, ac us utyak nu Jerusalem. Na nga fahkang elos in tia kukakin kutena ma ke len Sabbath.
16 Och tyrierna, som vistades där, förde in fisk och alla slags varor och sålde dem på sabbaten till judarna, och detta i Jerusalem.
Oasr pac kutu mwet Tyre tuku muta Jerusalem, ac elos use ik ac kain in ma nukewa nu in siti uh in kukakin nu sin mwet lasr ke len Sabbath.
17 Då förebrådde jag Juda ädlingar detta och sade till dem: »Huru kunnen I handla så illa och därmed ohelga sabbatsdagen?
Nga mulat nu sin mwet kol lun mwet Jew ac fahk nu selos, “Liye ma koluk kowos oru ingan! Kowos akkolukyela len Sabbath!
18 Var det icke därför att edra fäder gjorde sådant som vår Gud lät all denna olycka komma över oss och över denna stad? Och nu dragen I ännu större vrede över Israel genom att så ohelga sabbaten.»
Pa inge sripa se oru God El kalyei mwet lowos meet ah, ac oru tuh in kunausyukla siti se inge. A kowos srakna oru tuh kasrkusrak lun God in yokelik nu fin Israel ke kowos aklusrongtenye len Sabbath.”
19 Och så snart det begynte bliva mörkt i Jerusalems portar före sabbaten, tillsade jag att man skulle stänga dörrarna; jag tillsade ock att man icke skulle öppna dem förrän efter sabbaten. Och jag ställde några av mina tjänare på vakt vid portarna, för att intet lastgods skulle kunna föras in på sabbatsdagen.
Ouinge nga sapkin tuh mutunpot in siti uh in kaul ke mutaweyen len Sabbath nukewa, ke tufahna ekela na kauli ac tia sifil ikakla nwe ke safla len Sabbath. Nga filiya kutu sin mwet luk in tu sisken mutunpot, in liye tuh in wangin ma utukyak nu in siti uh ke len Sabbath.
20 Då stannade köpmän och försäljare av alla slags varor utanför Jerusalem över natten, och det både en och två gånger.
Oasr pacl se ku luo, mwet kuka ke kutena kain mwe kuka, elos sisla fong in Friday nufon se likin pot lun siti uh.
21 Men jag varnade dem och sade till dem: »Varför stannen I över natten framför muren? Om I ännu en gång gören så, skall jag låta min hand drabba eder.»
Nga fahk nu selos, “Wangin sripa kowos in muta ingan ac soano in lenelik. Kowos fin sifil oru, nga ac lain kowos ke ku luk.” Tukun pacl sac me elos tia sifil tuku ke len Sabbath.
22 Och jag tillsade leviterna att de skulle rena sig och komma och hålla vakt vid portarna, för att sabbatsdagen måtte hållas helig. Tänk ock därför på mig, min Gud, och hav misskund med mig efter din stora nåd!
Nga sapkin tuh mwet Levi in sifacna aknasnasyalos, ac som taran mutunpot, ac karingin tuh in akmutalyeyuk na len Sabbath. O God, esamyu pac ke ma se inge, ac moliyula ke sripen yokna lungkulang lom.
23 På den tiden såg jag också judiska män som hade tagit till sig asdoditiska, ammonitiska och moabitiska kvinnor.
In pacl sac, nga konauk pac lah pus mukul Jew payuk nu sin mutan Ashdod, Ammon, ac Moab.
24 Och deras barn talade till hälften asdoditiska -- ty judiska kunde de icke tala riktigt -- eller ock något av de andra folkens tungomål.
Tafu tulik natulos kaskaskin kas Ashdod ku kutu pac kas saya, ac nikin kas lasr uh.
25 Då förebrådde jag dem detta och uttalade förbannelser över dem, ja, några av dem slog jag och ryckte jag i skägget. Och jag besvor dem vid Gud och sade: »I skolen icke giva edra döttrar åt deras söner, ej heller skolen I av deras döttrar taga hustrur åt edra söner eller åt eder själva.
Nga mulat nu selos, ac selngawelos, ac puokolos ac siki aunsifalos. Na nga oru tuh elos in fulahk Inen God tuh elos, ac tulik natulos, ac fah tia sifilpa apayuki yurin mwetsac.
26 Var det icke med sådant som Salomo, Israels konung, försyndade sig? Det fanns bland de många folken ingen konung som var hans like, ty han var älskad av sin Gud, och Gud satte honom till konung över hela Israel. Likväl kommo de främmande kvinnorna också honom att synda.
Nga fahk nu selos, “Mutan sac pa pwanang koluk lal Tokosra Solomon. El fulat liki tokosra nukewa lun mutunfacl saya, ac God El lungse el ac oru tuh elan tokosra fin Israel nufon. Finne ouinge, a mutan sac uh akkolukyalla.
27 Och nu skulle vi om eder få höra att I haven gjort allt detta stora onda och varit otrogna mot vår Gud, i det att I haven tagit till eder främmande kvinnor!»
Ya kut ac ukwe srikasrak lowos ac seakos God lasr, ac payuk nu sin mutan sac?”
28 Och en son till Jojada, översteprästen Eljasibs son, var måg till horoniten Sanballat; honom drev jag bort ifrån mig.
Joiada el wen natul Eliashib, Mwet Tol Fulat. Na sie sin wen natul Joiada el payuk sin acn natul Sanballat, sie mwet Beth Horon. Ouinge nga supwalla Joiada elan som liki Jerusalem.
29 Tänk på dem, min Gud, därför att de hava befläckat prästadömet och prästadömets och leviternas förbund!
O God, esam lah mwet inge elos akkolukye orekma fulat lun mwet tol, oayapa wulela ma kom tuh orala yurin mwet tol ac mwet Levi.
30 Så renade jag folket ifrån allt främmande väsen; och jag fastställde vad prästerna och leviterna skulle iakttaga, var och en i sin syssla,
Nga aknasnasye mwet uh liki ma nukewa su tuku saya me, ac nga oakiya ma sap nu sin mwet tol ac mwet Levi, tuh kais sie selos in etu orekma kunalos.
31 och huru vedoffret på bestämda tider skulle avlämnas, och huru med förstlingsgåvorna skulle förfaras. Tänk härpå, min Gud, och räkna mig det till godo!
Nga orala oakwuk nu ke etong ma ac orekmakinyuk nu ke mwe kisa firir in utuku ke pacl fal, oayapa tuh mwet uh in use fahko se meet ke wheat ac ke fokinsak. Esam ma inge nukewa, O God, ac akwoyeyu kac.
