Matteus 9
1 Och han steg i en båt och for över och kom till sin egen stad.
Yesu walatanta mu bwato ne kutampuka lwenje, kuya kumunshi nkwalikwikala.
2 Då förde de till honom en lam man, som låg på en säng. När Jesus såg deras tro sade han till den lame: »Var vid gott mod, min son; dina synder förlåtas dig.»
Kopeloko bantu nabambi balamuletela mulema watontola myendo kabali bamoneka pampasa. pakubona lushomo lwabo, Yesu walambila mulema uyo “Yumisha moyo omwanobe! bwipishi bwakobe bulalekelelwa.”
3 Då sade några av de skriftlärde vid sig själva: »Denne hädar.»
Mpwalenseco beshikwiyisha milawo ya Mose nabambi, balatatika kumufwiya mumyoyo yabo ne kwambeti, “Uyu muntu lanyanshanga Lesa!”
4 Men Jesus förstod deras tankar och sade: »Varför tänken I i edra hjärtan vad ont är?
Nomba Yesu pakwishiba miyeyo yabo walambeti, “Mukute kuyeyela cani bintu byaipa mumyoyo yenu?
5 Vilket är lättare, att säga: 'Dina synder förlåtas dig' eller att säga: 'Stå upp och gå'?
Capubako nicipeyo kwambeti, ‘Bwipishi bwakobe bulalekelelwa’ Nambi kwambeti, ‘nyamuka wende.’
6 Men för att I skolen veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så stå upp» -- sade han nu till den lame -- »och tag din säng och gå hem.»
Nomba ndayandanga kwambeti mwinshibeti, Mwana Muntu ukute ngofu shakulekelela bwipishi pacishi capanshi pano.” Neco walambila mulema watontola myenda uyu, “Nyamuka manta mpasa yakobe, koya kwenu.”
7 Då stod han upp och gick hem.
Popelapo muntu usa walanyamuka ne kuya kumunshi kwabo.
8 När folket såg detta, blevo de häpna och prisade Gud, som hade givit sådan makt åt människor.
Bantu basa mpobalaboneco, balekatwa buyowa, ne kulumbanya Lesa walapa bantu ngofu shabwendeleshi shilicisa.
9 När Jesus därifrån gick vidare fram, fick han se en man, som hette Matteus, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: »Följ mig.» Då stod han upp och följde honom.
Yesu mpwalikufumako walabona muntu walikukwiweti, Mateyo kaliwekala mukanda ka misonko, walamwambileti, “Nenjobe, nkonke.” Pacindi copeleco Mateyo walanyamuka ne kumukonkela.
10 När han därefter låg till bords i hans hus, kommo många publikaner och syndare dit och voro bordsgäster där, jämte Jesus och hans lärjungar.
Yesu mpwalikulya mu ng'anda ya Mateyo. Kwalesa beshimisonko bangi, ne beshi kwinsa byaipa, balesa kulya nendi pamo ne beshikwiya bakendi.
11 Men då fariséerna sågo detta, sade de till hans lärjungar: »Huru kan eder mästare äta med publikaner och syndare?»
Mpobalaboneco Bafalisi, balatatika kubepusha beshikwiya bakendi Yesu eti, “Inga bashikwiyisha benu balalingeconi pamo ne beshimisonko, ne beshi kwinsa byaipa?”
12 När han hörde detta, sade han: »Det är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.
Nendi Yesu pakunyumfweco, walabakumbuleti, “Bantu balabulunga kukolwa nkabakute kuyanda mu ng'anga sobwe, nsombi balwashi ebakute kuyanda mung'anda.”
13 Men gån I åstad och lären eder vad de orden betyda: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer.' Ty jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan för att kalla syndare.»
“Nomba kamwiyani cilambanga maswi awa, alambangeti, ‘Nkandayandangeti bantu bampe milumbo sobwe, nsombi ndayandangeti bantu beenshilenga nkumbo kubanabo.’ Pakwinga nkandaleshila kukuwa bantu balulama sobwe, nsombi beshikwinsa byaipa.”
14 Därefter kommo Johannes' lärjungar till honom och sade: »Varför fasta icke dina lärjungar då vi och fariséerna ofta fasta?»
Panyuma pakendi beshikwiya ba Yohane mubatishi, balesa kuli Yesu ne kumwipusheti, “Afwe, ne Bafalisi tukute kulikanisha kulya tunkanda twingi, nomba nicani beshikwiya benu nkabakute kulikanishapo?”
15 Jesus svarade dem: »Icke kunna väl bröllopsgästerna sörja, så länge brudgummen är hos dem? Men den tid skall komma, då brudgummen tages ifrån dem, och då skola de fasta. --
Nendi Yesu walambeti, “Sena banendi shibwinga ngabalyetesha bacibanga pamo ne shibwinga? Ico nkacinshiki sobwe! Nomba nicikashike cindi ncotibakamufulepo shibwinga usa, popelapo nibakatatike kulikanisha kulya.
16 Ingen sätter en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel, ty det isatta stycket skulle riva bort ännu mer av manteln, och hålet skulle bliva värre.
“Muntu nkakute kumamika cikamba ca cikwisa ca lino lino ne kucitungila pa mwinjila ukulukulu, pakwinga cikamba ca cikwisa ca lino lino ngacikokonyana nekumatula uwo mwinjila ukulukulu, ne kumatuka kulico kukute kushiya cibwanko.
17 Ej heller slår man nytt vin I gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle läglarna sprängas sönder och vinet spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades. Nej, man slår nytt vin i nya läglar, så bliva båda delarna bevarade.»
Kayi paliya muntu ukute kubika waini mucifwafumwa cacipaya cakaindi sobwe, pakwinga nawinseco, cifwafumwa cacipaya ngacipasuka, waini ngautaika, nasho nkomwa ngashibula ncito. Waini walino lino bakute kubika munkomwa sha lino lino. Neco byonse bibili bikute kubambwa cena.”
18 Medan han talade detta till dem, trädde en synagogföreståndare fram och föll ned för honom och sade: »Min dotter har just nu dött, men kom och lägg din hand på henne, så bliver hon åter levande.»
Yesu kacamba, kwalesa mukulene wa Bayuda walesa kumusuntamina ne kwambeti, “Mwaname mutukashi ulipepi kufwa, ndapapata kamwisani mubike makasa enu palyendiye, kwambeti abe muyumi.”
19 Då stod Jesus upp och följde honom med sina lärjungar.
Popelapo Yesu ne beshikwiya bakendi balanyamuka ne kuya nendi.
20 Men en kvinna, som i tolv år hade lidit av blodgång, närmade sig honom bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel.
Lino palikuba mutukashi walikukolwa bulwashi bwa mukunko kwa byaka likumi ne bibili, walesa cakunyuma kwa Yesu, ne kwisa kwikata kucelele kwa munganjo wa Yesu,
21 Ty hon sade vid sig själv: »Om jag allenast får röra vid hans mantel, så bliver jag hulpen.»
mumoyo mwakendi walikayeyeti, “Na njikatekowa munganjo wakendi ni nsengulwe.”
22 Då vände Jesus sig om, och när han fick se henne, sade han: »Var vid gott mod, min dotter; din tro har hjälpt dig.» Och kvinnan var hulpen från den stunden.
Yesu popelapo walacebuka ne kumubona mutukashi uyo, Yesu walambeti, “Yumisha moyo mwaname, lushomo lwakobe lulakupulushu.” Pacindi copeleco mutukashi usa walasengulwa.
23 När Jesus sedan kom in i föreståndarens hus och fick se flöjtblåsarna och folket som höjde klagolåt,
Yesu mpwalashika ku ng'anda kwa mukulene wa Bayuda usa, walacana bantu kabalilisha mikonkobesho nebisekele, nabambi kabalyuma pacali kulila mibila.
24 sade han: »Gån bort härifrån; ty flickan är icke död, hon sover.» Då hånlogo de åt honom.
Lino nendi Yesu walabambileti, “Kamupulani mwense, kashimbi uyu uliya kufwa sobwe, nsombi wonowatulo.” Popelapo bangi balatatika kumuseka.
25 Men sedan folket hade blivit utvisat, gick han in och tog flickan vid handen. Då stod hon upp.
Nomba bonse mpobalapulamo mu ng'anda, Yesu walaya kucimpetela nkwalikuba ne kuyakwikata kashimbi uyu pacikasa, popelapo walapunduka.
26 Och ryktet härom gick ut över hela det landet.
Impuwo iyi yalanyumfwika mucibela ca cishico.
27 När Jesus gick därifrån, följde honom två blinda som ropade och sade: »Davids son, förbarma dig över oss.»
Mpwalikufumako, bantu bashipilwa babili balamukonkela nekutatika kubilikisheti, “Amwe Yesu mwanendi Dafeti, tunyumfwilekoni nkumbo!”
28 Och då han kom hem, trädde de blinda fram till honom; och Jesus frågade dem: »Tron I att jag kan göra detta?» De svarade honom: »Ja, Herre.»
Yesu mpwalengila mung'anda bashipilwa babili basa balesa kulyendiye. nendi walabepusheti, “Sena mwashometi ngandimusengula?” Naboyo balakumbuleti, “Ee twashoma Nkambo.”
29 Då rörde han vid deras ögon och sade: »Ske eder efter eder tro.»
Yesu walabekata mumenso, ne kwambeti, “Cinshike kwelana ne lushomo lwenu.”
30 Och deras ögon öppnades. Och Jesus tillsade dem strängeligen att se till, att ingen finge veta detta.
Popelapo menso abo alacaluka, balacikonsha kubona. Nomba Yesu walabambilisheti kabataya bambileko muntu naba umo sobwe.
31 Men de gingo åstad och utspridde ryktet om honom över hela det landet.
Nomba kufumapo balo balatatika kumwaya mpuwo kumuntu uliyense mucibela ico.
32 När dessa voro på väg ut, förde man till honom en dövstum som var besatt.
Mpobalapula mung'anda nekutatika kuya, bantu nabambi balaleta muntu walikuba cibulu, cebo cakwikatwa ne mushimu waipa.
33 Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme. Och folket förundrade sig och sade: »Sådant har aldrig förut varit sett i Israel.»
Yesu mpwalaufunya mushimu waipa usa, muntusa walacikonsha kwamba. Nomba bantu balakankamana cakwinseti balatatika kwambeti, “Nkatuna tucibonapo cintu camushoboyu mu Islayeli!”
34 Men fariséerna sade: »Det är med de onda andarnas furste som han driver ut de onda andarna.»
Nomba nabo Bafalisi balambeti, “Lamupanga ngofu shakufunya mishimu yaipa ni mukulene wa mishimu yaipa.”
35 Och Jesus gick omkring i alla städer och byar och undervisade i deras synagogor och predikade evangelium om riket och botade alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet.
Yesu walendana mu minshi inene, ne ing'ana ing'ana, walikwiyisha mu misena yabo yakupaililamo, ne kukambauka Mulumbe Waina wa Bwami bwa Lesa, Kayi walasengula bulema bwapusanapusana ne malwashi apusana pusana.
36 Och när han såg folkskarorna, ömkade han sig över dem, eftersom de voro så illa medfarna och uppgivna, »lika får som icke hava någon herde.»
Yesu mpwalabona makoto a bantu, walanyumfwa luse, pakwinga balikuba bantu balemenwa kayi batyompwa kubeti mbelele shabula mwembeshi.
37 Därför sade han till sina lärjungar: »Skörden är mycken, men arbetarna äro få.
Yesu walambila beshikwiya bakendi eti, “Butebushi bulafulu, nomba basebenshi balacepe.
38 Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.»
Neco, kamusengani Lesa mwine butebushi kwambeti atume basebenshi bangi kuya kutebula.”
