Matteus 9
1 Och han steg i en båt och for över och kom till sin egen stad.
U Yesu ahinjila mwitoli, ahafwimila ahafiha hunsi ya hakhalaga.
2 Då förde de till honom en lam man, som låg på en säng. När Jesus såg deras tro sade han till den lame: »Var vid gott mod, min son; dina synder förlåtas dig.»
Bhahanetela, umuntu ya polile ubili agonile pashitala. Lwahahulola ulwitiho lwabho u Yesu ahamuzya umuntu yapolile, “Mwanawi ushanje, ukhombhosheye imbibhi zyaho.”
3 Då sade några av de skriftlärde vid sig själva: »Denne hädar.»
Abhalimu bhamo abhilenga bhahayanjizanya bhibho hu bhibho, “Umuntu unu alinindigo”
4 Men Jesus förstod deras tankar och sade: »Varför tänken I i edra hjärtan vad ont är?
U Yesu ahamanya insibho zyabho naje yeenu musibha imbibhi mumyoyo ginyu?
5 Vilket är lättare, att säga: 'Dina synder förlåtas dig' eller att säga: 'Stå upp och gå'?
Henu hehinza aje ikhobhosheye, 'Imbibhi zyaho na aje, 'imililila ujende?'
6 Men för att I skolen veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så stå upp» -- sade han nu till den lame -- »och tag din säng och gå hem.»
Ishi mumanye aje wa Adamu alini nguvu izyahubhakhobhoshele imbibhi.” ahayanjile izi hwula yapolile, “Imilila, uyitwinshe igodoro lyaho ubhale hukhaya yaho”
7 Då stod han upp och gick hem.
Umuntu ula ahimilila nasogole abhale hukhaya yakwe.
8 När folket såg detta, blevo de häpna och prisade Gud, som hade givit sådan makt åt människor.
Impuga ya bhantu lwe bhahalola igo, bhahaswijile na huntime u Ngulubhi, yabhapiye inguvu izyo abhantu.
9 När Jesus därifrån gick vidare fram, fick han se en man, som hette Matteus, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: »Följ mig.» Då stod han upp och följde honom.
U Yesu lwahashilaga afume ipo ahanola umuntu yahwitwa itawa Mathayo, yahakhiye pebhafumizya insoho. Wope ahabhabhuzya, “Munfuate ani” Wope ahimilila ahafwata.
10 När han därefter låg till bords i hans hus, kommo många publikaner och syndare dit och voro bordsgäster där, jämte Jesus och hans lärjungar.
U Yesu lwahakhiye alye ishalye munyumba, bhahinzi bhebhafumya insoho bhabhinji na bhantu abhimbibhi bhahaliye peka ishalye nu Yesu peka abhasunde bhakwe.
11 Men då fariséerna sågo detta, sade de till hans lärjungar: »Huru kan eder mästare äta med publikaner och syndare?»
Afalisayo lwe bhahalola isho bhahabhabhuzya abhasende bhakwe, yeenu u Yesu alya ishalye na bhantu abhafumya insoho na bhantu abhimbibhi?”
12 När han hörde detta, sade han: »Det är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.
U Yesu lwa ahivwa igo, wope ahayanga “Abhantu bhesebhabhinile sebhahwanza unganga, ila bhebhabhinile.
13 Men gån I åstad och lären eder vad de orden betyda: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer.' Ty jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan för att kalla syndare.»
Ihwanziwa huje mubhale mumanyile imaana yakwe, “Insungwa irehema siga izabihu” Pipo senahinzile hubhantu abhimbibhi.
14 Därefter kommo Johannes' lärjungar till honom och sade: »Varför fasta icke dina lärjungar då vi och fariséerna ofta fasta?»
Abhasunde bha Yohana bhahinza hukwakwe na aje, “Yeenu ati na mafalisayo tifunga, lakini abhasunde bhaho sebhafunga?”
15 Jesus svarade dem: »Icke kunna väl bröllopsgästerna sörja, så länge brudgummen är hos dem? Men den tid skall komma, då brudgummen tages ifrån dem, och då skola de fasta. --
U Yesu ahabhabhuzya ahaga, Je abhalolezi bhi weji bhangaswimalwe bhali peka nu gosi wiweji? Lakini insiku zihwinza insiku ugosi wi weji ahayisogola pebhahayifunga.
16 Ingen sätter en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel, ty det isatta stycket skulle riva bort ännu mer av manteln, och hålet skulle bliva värre.
Nuumo umuntu yabhiha ishipande shimwenda umpya humwenda uwimandi, ishulaka shibhadebushe afume humwenda na abazushe haani hubhafumile.
17 Ej heller slår man nytt vin I gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle läglarna sprängas sönder och vinet spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades. Nej, man slår nytt vin i nya läglar, så bliva båda delarna bevarade.»
Nabhamo abhantu bhebhabhiha ihombwa mushombo ishihombwa inkuulu, nkushele bhabhomba, ingozi ibhadebushe ihambwa ibhafume na nanjishe. Badala yakwe, ubhiha ihombwa impya mungozi impya vyonti vibhabha salama.
18 Medan han talade detta till dem, trädde en synagogföreståndare fram och föll ned för honom och sade: »Min dotter har just nu dött, men kom och lägg din hand på henne, så bliver hon åter levande.»
U Yesu lwahabhabhuzya amambo iga, ahali, ugosi umo ahamwinamila mwilongolela lyakwe ahaga, “Unindu wani afwiye shinishi inza umponye abhapone abhabhe mwoomi.
19 Då stod Jesus upp och följde honom med sina lärjungar.
U Yesu ahimilila na huusojelele na bhasunde bhakwe.
20 Men en kvinna, som i tolv år hade lidit av blodgång, närmade sig honom bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel.
Ahali, ushi yahafumaga idanda amaha kumi na mbili ahasojelela pipi nu Yesu ahayikhata inkanzu ya Yesu.
21 Ty hon sade vid sig själv: »Om jag allenast får röra vid hans mantel, så bliver jag hulpen.»
Pipo ahayile, “Nkushele na bhukhata umweudo wa Yesu imbapone.”
22 Då vände Jesus sig om, och när han fick se henne, sade han: »Var vid gott mod, min dotter; din tro har hjälpt dig.» Och kvinnan var hulpen från den stunden.
U Yesu ahagaluhana na humwenye na humuuzye, “Ninda uyipele umwoyo, nu ulwitiho lwaho lubhombile aje upone,” Ahabhalilizyo hiniho unshi ula ahapona.
23 När Jesus sedan kom in i föreståndarens hus och fick se flöjtblåsarna och folket som höjde klagolåt,
U Yesu lwahafiha hukhaya ya gosi, ahabhalola bhebhakhoma ifilimbi na impuga ya bhantu yahakhomaga ahalanga.
24 sade han: »Gån bort härifrån; ty flickan är icke död, hon sover.» Då hånlogo de åt honom.
Wope ahaga, “Epi ipa, unindu saafwiye agonile. Lelo abheene bhahanseshile haani.
25 Men sedan folket hade blivit utvisat, gick han in och tog flickan vid handen. Då stod hon upp.
Abhantu bhala lwebha fuma hunzi, wope ahinjila huhati na hunkhate inyobhe unindu ahadamuna.
26 Och ryktet härom gick ut över hela det landet.
Inongwa zyahayeha insi yonti.
27 När Jesus gick därifrån, följde honom två blinda som ropade och sade: »Davids son, förbarma dig över oss.»
U Yesu lwahashilaga afume pala, abhalume bhabhili bhesebhahwenya amaso bhahausejelela. Bhahendeliye akhole bhahaga, “Tilabha utiponye, Mwana wa Daudi.”
28 Och då han kom hem, trädde de blinda fram till honom; och Jesus frågade dem: »Tron I att jag kan göra detta?» De svarade honom: »Ja, Herre.»
U Yesu lwahafishile hukhaya, bhala bhesabhahwenya amaso bhahinza hukwake. U Yesu ahabhabhuzya, “Muhwitiha huje ingabhaponya?” Bhope bhahaga “Ena, Gosi”
29 Då rörde han vid deras ögon och sade: »Ske eder efter eder tro.»
U Yesu ahakhata amaso gabho naje zibhombeshe isho hulimwe ndeshe ulitiho lwinyu sheluhi”
30 Och deras ögon öppnades. Och Jesus tillsade dem strängeligen att se till, att ingen finge veta detta.
Na amaso gabho gahanda ahwenye. Pe Yesu ahakhajilizya hunguvu na yanje “Mwenyaje umuntu wowonti asahamanye ijambo ili.”
31 Men de gingo åstad och utspridde ryktet om honom över hela det landet.
Lelo abhantu bhabhili bhahasogoye alumbilile ahusu amambo iga isehemu zyonti izyinkhaya.
32 När dessa voro på väg ut, förde man till honom en dövstum som var besatt.
Pe pinipo abhalume bhala bhabhili lwe bhahasogolaga, ahali, umuntu umo aliyububu impepo zyahamwinjiye bhahaletwa hwa Yesu.
33 Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme. Och folket förundrade sig och sade: »Sådant har aldrig förut varit sett i Israel.»
Impepo lwezyahamwepa umuntu ububu ahanda ayanje. Impuga yahaswiga naje setilolile nkalumo amambo iga gegafumiye mu Israeli.
34 Men fariséerna sade: »Det är med de onda andarnas furste som han driver ut de onda andarna.»
Lelo afalisayo bhayangaga hwa gosi wi impepo ahugabhinga amapepo.”
35 Och Jesus gick omkring i alla städer och byar och undervisade i deras synagogor och predikade evangelium om riket och botade alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet.
U Yesu ahabhalile ikhaya zyonti ni vijiji vyonti. Ahendeliye amanyizye mumasinagogi, alumbilile izwi ilyibhumwene na ponye impungo zyonti nu bhuzaifu wonti.
36 Och när han såg folkskarorna, ömkade han sig över dem, eftersom de voro så illa medfarna och uppgivna, »lika får som icke hava någon herde.»
Lwa ahenya impuga, ahabhaloleye inkumbu, pipo bhahayimbile navunzishe mumwoyo. Bhahali ndeshi ingole zyesazili nu udimi.
37 Därför sade han till sina lärjungar: »Skörden är mycken, men arbetarna äro få.
Wope ahabhabhuzya abhasunde bhakwe ahaga, “Amavuno minji, abhabhomba mbombo bhadodo.
38 Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.»
Ishi lubhilo tinabhe ugosi wi mavuno, nke huje atume abhabhomba mbombo mugunda gwakwe.”
