Matteus 9
1 Och han steg i en båt och for över och kom till sin egen stad.
Anih loe palong thungah akun, tuipui to angkat moe, angmah vangpui bangah caeh.
2 Då förde de till honom en lam man, som låg på en säng. När Jesus såg deras tro sade han till den lame: »Var vid gott mod, min son; dina synder förlåtas dig.»
Khenah, iihhaih nuiah kangsong, khok ban dueh nathaih tawn kami anih khaeah angzawn o: Jesu mah nihcae tanghaih to hnuk naah, nganna kami khaeah, Ka capa, kamongah om ah; na zaehaihnawk loe tahmen boeh, tiah a naa.
3 Då sade några av de skriftlärde vid sig själva: »Denne hädar.»
Khenah, ca tarik kami thoemto kaminawk mah palung thung hoiah, Hae kami loe Sithaw hmin kasae bae a thuih hae, tiah poek o.
4 Men Jesus förstod deras tankar och sade: »Varför tänken I i edra hjärtan vad ont är?
Nihcae poekhaih to Jesu mah panoek pae naah, Tipongah palung thungah kasae na poek o loe?
5 Vilket är lättare, att säga: 'Dina synder förlåtas dig' eller att säga: 'Stå upp och gå'?
Na zaehaihnawk loe tahmen boeh, tiah thuih ih lok maw kazoi kue, to tih ai boeh loe Angthawk loe caeh lai ah, tiah thuih ih lok?
6 Men för att I skolen veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så stå upp» -- sade han nu till den lame -- »och tag din säng och gå hem.»
Kami Capa loe long nuiah zae tahmen thaihaih tawnh, tiah na panoek o thai hanah, (anih mah ngan kadueh nathaih tawn kami) khaeah, Angthawk ah, kahni to lah loe, na im ah caeh lai ah, tiah a naa.
7 Då stod han upp och gick hem.
To naah anih loe angthawk moe, angmah im ah caeh.
8 När folket såg detta, blevo de häpna och prisade Gud, som hade givit sådan makt åt människor.
Paroeai pop kami mah to hmuen to hnuk naah, dawnrai o moe, kaminawk khaeah to tiah thacakhaih paekkung, Sithaw to saphaw o.
9 När Jesus därifrån gick vidare fram, fick han se en man, som hette Matteus, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: »Följ mig.» Då stod han upp och följde honom.
Jesu loe to ahmuen hoiah caeh poe moe, tamut conghaih ahmuen ah kanghnu Mathai, tiah ahmin kaom, kami maeto a hnuk: anih khaeah, Ka hnuk ah bangah, tiah a naa. Anih loe angthawk moe, anih hnukah bang.
10 När han därefter låg till bords i hans hus, kommo många publikaner och syndare dit och voro bordsgäster där, jämte Jesus och hans lärjungar.
Jesu buhcaak han anghnut naah, khenah, tamut cong kaminawk hoi pop parai kazae kaminawk anih khaeah angzoh o moe, a hnukbang kaminawk hoi nawnto anghnut o.
11 Men då fariséerna sågo detta, sade de till hans lärjungar: »Huru kan eder mästare äta med publikaner och syndare?»
Farasi kaminawk mah hnuk o naah, anih hnukbang kaminawk khaeah, Tikhoe nangcae patukkung loe tamut cong kaminawk, kazae kaminawk hoi nawnto buhcaak loe? tiah a naa o.
12 När han hörde detta, sade han: »Det är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.
To lok to Jesu mah thaih naah, anih mah nihcae khaeah, Ngantui kami loe siboi angai ai, nganna kami mah ni angaih.
13 Men gån I åstad och lären eder vad de orden betyda: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer.' Ty jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan för att kalla syndare.»
Toe nangcae loe caeh oh loe, angbawnhaih na ai ah, palungnathaih ni ka koeh, tiah thuih ih lok hae amtuk oh: katoeng kami kawk hanah kang zo ai, kazae kaminawk dawnpakhuemsak han ih ni kang zoh, tiah a naa.
14 Därefter kommo Johannes' lärjungar till honom och sade: »Varför fasta icke dina lärjungar då vi och fariséerna ofta fasta?»
Johan hnukbang kaminawk anih khaeah angzoh o moe, Kaicae hoi Farasinawk loe buh ka zah o, tikhoe nang hnukbang kaminawk loe buhzaa o ai loe? tiah a naa o.
15 Jesus svarade dem: »Icke kunna väl bröllopsgästerna sörja, så länge brudgummen är hos dem? Men den tid skall komma, då brudgummen tages ifrån dem, och då skola de fasta. --
Jesu mah nihcae khaeah, Zu la kami ih ampuinawk loe zu la kami hoi nawnto oh o naah, palungsae o tih maw? Toe zulakung nihcae khae hoi lak vinghaih ni to pha tih, to naah nihcae mah buh to zaa o tih.
16 Ingen sätter en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel, ty det isatta stycket skulle riva bort ännu mer av manteln, och hålet skulle bliva värre.
Mi mah doeh khukbuen kangtha to kangquem nuiah abu vai ai, abu nahaeloe angan kangtha mah kangquem to azuk ueloe, prawn aep tih.
17 Ej heller slår man nytt vin I gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle läglarna sprängas sönder och vinet spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades. Nej, man slår nytt vin i nya läglar, så bliva båda delarna bevarade.»
Mi mah doeh misurtui kangtha to pailang kangquem thungah lawn vai ai: lawn nahaeloe pailang to tapok ueloe, misurtui to long boih tih, pailang doeh amro tih: to pongah misurtui kangtha loe pailang kangtha thungah ni lawn o, to tiah ni kahoih ah suem hmaek thai tih, tiah a naa.
18 Medan han talade detta till dem, trädde en synagogföreståndare fram och föll ned för honom och sade: »Min dotter har just nu dött, men kom och lägg din hand på henne, så bliver hon åter levande.»
Anih mah nihcae khaeah hae loknawk thuih li naah, khenah, ukkung maeto angzoh moe, anih to bok pacoengah, Ka canu loe vaicuek pangah duek boeh; toe angzoh loe a nuiah na ban to koeng ah, to tiah nahaeloe anih to hing tih, tiah a naa.
19 Då stod Jesus upp och följde honom med sina lärjungar.
Jesu loe angthawk moe, anih hnukah caeh, a hnukbang kaminawk doeh caeh o toeng.
20 Men en kvinna, som i tolv år hade lidit av blodgång, närmade sig honom bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel.
Khenah, saning hatlai hnetto thung athii kalong, nongpata maeto anih hnukah angzoh moe, anih ih kahni tom to a sui duem.
21 Ty hon sade vid sig själv: »Om jag allenast får röra vid hans mantel, så bliver jag hulpen.»
To nongpata mah anih ih kahni tom mah ka sui nahaeloe, ngan ka tui tih, tiah poek.
22 Då vände Jesus sig om, och när han fick se henne, sade han: »Var vid gott mod, min dotter; din tro har hjälpt dig.» Och kvinnan var hulpen från den stunden.
Jesu loe angqoi moe, nongpata to hnuk naah, Ka canu, kamongta ah om ah; na tanghaih mah ngan ang tuisak boeh, tiah a naa. To atue nathuem roe ah nongpata to ngantui roep.
23 När Jesus sedan kom in i föreståndarens hus och fick se flöjtblåsarna och folket som höjde klagolåt,
Ukkung imthung ah akun naah Jesu mah tam-oi ueng kaminawk hoi paroeai kaminawk to hnuk,
24 sade han: »Gån bort härifrån; ty flickan är icke död, hon sover.» Då hånlogo de åt honom.
Anih mah nihcae khaeah, Ahmuen na paek oh: nongpata loe dueh ai, iih ni a iih, tiah a naa: to naah nihcae mah anih to pahnui o thuih.
25 Men sedan folket hade blivit utvisat, gick han in och tog flickan vid handen. Då stod hon upp.
Kaminawk tasa bangah tacawtsak pacoengah, anih loe a thungah akun, nongpata to ban ah patawnh naah, nongpata ta loe angthawk.
26 Och ryktet härom gick ut över hela det landet.
To tamthang to prae thung boih ah amthang.
27 När Jesus gick därifrån, följde honom två blinda som ropade och sade: »Davids son, förbarma dig över oss.»
To ahmuen hoiah Jesu tacawt naah, mikmaeng hnetto anih hnukah bang hoi moe, David capa, kaihnik nuiah tahmenhaih tawn raeh, tiah hangh hoi.
28 Och då han kom hem, trädde de blinda fram till honom; och Jesus frågade dem: »Tron I att jag kan göra detta?» De svarade honom: »Ja, Herre.»
Anih imthung ah caeh naah, mikmaeng hnik anih khaeah angzoh hoi: Jesu mah nihnik khaeah, Hae hmuen hae ka sak thaih, tiah na tang hoi maw? tiah a naa.
29 Då rörde han vid deras ögon och sade: »Ske eder efter eder tro.»
To pacoengah nihnik ih mik to a sui pae, Na tang hoi baktih toengah nanghnik khaeah om nasoe, tiah a naa.
30 Och deras ögon öppnades. Och Jesus tillsade dem strängeligen att se till, att ingen finge veta detta.
To naah nihnik ih mik amtueng pae roep; Jesu mah, mi khaeah doeh thui hmah, tiah a naa.
31 Men de gingo åstad och utspridde ryktet om honom över hela det landet.
Toe nihnik loe caeh hoi moe, anih ih tamthang to prae boih ah thuih hoi.
32 När dessa voro på väg ut, förde man till honom en dövstum som var besatt.
Nawnetta caeh hoi pacoengah, khenah, taqawk tawn lokpae thai ai kami maeto Jesu khaeah angzoh o haih.
33 Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme. Och folket förundrade sig och sade: »Sådant har aldrig förut varit sett i Israel.»
Jesu mah taqawk haek pacoengah loe, lokpae thai ai kami to lok apaeh: paroeai kaminawk loe dawnrai o moe, Israel prae thungah hae baktih hmuen ka hnu o vai ai vop, tiah a thuih o.
34 Men fariséerna sade: »Det är med de onda andarnas furste som han driver ut de onda andarna.»
Toe Farasinawk mah, Taqawknawk ih angraeng hoiah ni taqawknawk to a haek, tiah a naa o.
35 Och Jesus gick omkring i alla städer och byar och undervisade i deras synagogor och predikade evangelium om riket och botade alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet.
Jesu loe vangpui hoi vangta bangah caeh moe, Sineko ah kaminawk to patuk, siangpahrang ukhaih prae tamthanglok kahoih to taphong, nganna kaminawk hoi congca nathaih tawn kaminawk to ngan a tuisak.
36 Och när han såg folkskarorna, ömkade han sig över dem, eftersom de voro så illa medfarna och uppgivna, »lika får som icke hava någon herde.»
Pop parai kaminawk to a hnuk naah, nihcae loe thazok o moe, tuutoep kami om ai ah, ampraek phang tuu baktiah oh o pongah, nihcae nuiah palung hoih ai.
37 Därför sade han till sina lärjungar: »Skörden är mycken, men arbetarna äro få.
To naah anih mah a hnukbang kaminawk khaeah, Cang aah han paroeai pop, toe toksah kaminawk loe tamsi o.
38 Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.»
To pongah lawk tawnkung mah, a lawk thungah cang aat kaminawk kapop ah patoeh thai hanah lawkthui oh, tiah a naa.
