Matteus 9
1 Och han steg i en båt och for över och kom till sin egen stad.
Yesu a ri ni ghuu nda rugran hi ni gbu ma.
2 Då förde de till honom en lam man, som låg på en säng. När Jesus såg deras tro sade han till den lame: »Var vid gott mod, min son; dina synder förlåtas dig.»
Mena, ba nji indi ri wa a soo kpa'a nda kru ni tabli. Wa Yesu atoh kiekle yo suron mba, a tre ni ndi u soo kpa'a, “Vuvren ngri. ba wru latre me hlega niwu”.
3 Då sade några av de skriftlärde vid sig själva: »Denne hädar.»
U bi nha bari ba tre ni kpamba, “Iguyi ni latre”
4 Men Jesus förstod deras tankar och sade: »Varför tänken I i edra hjärtan vad ont är?
U Yesu wa a toh imre sron mbaa' a tre “Bi ta' meme mre ngye nimi sron mbi?
5 Vilket är lättare, att säga: 'Dina synder förlåtas dig' eller att säga: 'Stå upp och gå'?
Arime na he ni dii na ndu ba hla Ba wru latre me hlega 'Ka ndu bahla' wlunde ndi zren?
6 Men för att I skolen veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så stå upp» -- sade han nu till den lame -- »och tag din säng och gå hem.»
To ni ndu yi toh ndi ivren indi a he ni ngbengble u wru latre u ngbugblu hle, A tre ni indi u soo kpaa', Wlunde ndi ban bubu u kru me ndi hi koh
7 Då stod han upp och gick hem.
India ka wlunde nda hi ni koh.
8 När folket såg detta, blevo de häpna och prisade Gud, som hade givit sådan makt åt människor.
Wa gbugbu ndi ba toh a he toyi, ma manji ma wakran, nda gbyre Irji san wa anno indi bii ngbengblen yi.
9 När Jesus därifrån gick vidare fram, fick han se en man, som hette Matteus, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: »Följ mig.» Då stod han upp och följde honom.
Yesu sihi nda ka toh ndi ri ni ko shishi wa ba yowu ndi Matiwu a son nitra u kpa ban. A hla wu, “Hume” A wlu huu.
10 När han därefter låg till bords i hans hus, kommo många publikaner och syndare dit och voro bordsgäster där, jämte Jesus och hans lärjungar.
Yesu a kuson nda si'rli birli u bi kpa ban nibi latre gbugbu mbawu baye kuson nda rli bi' ni ba Yesu ni bi hu'a.
11 Men då fariséerna sågo detta, sade de till hans lärjungar: »Huru kan eder mästare äta med publikaner och syndare?»
Wa Farisawa ba ba toh nayi, ba mye bihua, “Ani tu' ngye mba tiekoh mbi si rli ni bi kpa ban u bi latre?
12 När han hörde detta, sade han: »Det är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.
Yesu ka wo ba' nda tre, “e bi sikpa bana wa bi den na, ahi bi lilo mu.
13 Men gån I åstad och lären eder vad de orden betyda: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer.' Ty jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan för att kalla syndare.»
To bika mla toh nayi rli, 'Ime mi wa wruhle ana indu ni mu na. Mina ye ni tu bi he tsra tsra ana miye ni tu bi latre.
14 Därefter kommo Johannes' lärjungar till honom och sade: »Varför fasta icke dina lärjungar då vi och fariséerna ofta fasta?»
U bi hu Yahaya baye niwu nda tre kieta ni ba Farisawa kie vu nyu u bi hua ba ba taka ngye rli nda na tie na?
15 Jesus svarade dem: »Icke kunna väl bröllopsgästerna sörja, så länge brudgummen är hos dem? Men den tid skall komma, då brudgummen tages ifrån dem, och då skola de fasta. --
Yesu a hla bawu, “Bi tie ndu nitra u logran baki ni kuklu nyu u indi u gran rli he ni ba? E, inton niye wa ba ban indi u logran niba. Nikiyi mba ba vunyu.
16 Ingen sätter en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel, ty det isatta stycket skulle riva bort ännu mer av manteln, och hålet skulle bliva värre.
Indi wa ani fon pli sama kanha ni cice nklon na tie to kie ni yba nklon zan u mumla
17 Ej heller slår man nytt vin I gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle läglarna sprängas sönder och vinet spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades. Nej, man slår nytt vin i nya läglar, så bliva båda delarna bevarade.»
Indi bana sru imma sa u inabi nimi mbu ntan kmo mana. Bata tie toki, intan aniyra tie meme nda ju'mma hlega. Toyi, ba sru mma sa' u inabi nimi mbuntan sa may tie towa na ndu ba yra tu hamba wuna”
18 Medan han talade detta till dem, trädde en synagogföreståndare fram och föll ned för honom och sade: »Min dotter har just nu dött, men kom och lägg din hand på henne, så bliver hon åter levande.»
Yesu si tre ni ba u ndi ri wa ani mnkon ndi ba aye kuqu niwu. A tre, “Vrenwamu quu zazanyi, yeme ndi sawo wu ni ndu wlunde”.
19 Då stod Jesus upp och följde honom med sina lärjungar.
U Yesu Wlunde hu hi ni mrli koh ma ba ngame.
20 Men en kvinna, som i tolv år hade lidit av blodgång, närmade sig honom bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel.
Uwa ri ingarli wa azi juju tie se wlon don ha, a bleye konkon Yesu, nda kpyre nyu nklonma.
21 Ty hon sade vid sig själv: »Om jag allenast får röra vid hans mantel, så bliver jag hulpen.»
“A tre ni sronma, Mita kpyre nklon ma mi fe si.
22 Då vände Jesus sig om, och när han fick se henne, sade han: »Var vid gott mod, min dotter; din tro har hjälpt dig.» Och kvinnan var hulpen från den stunden.
Yesu a k'maya nda toh wu nda tre, “Vrenwa mu, vu sron. Kikle yo sron me nnowu si”. Ni nton kima me afe si.
23 När Jesus sedan kom in i föreståndarens hus och fick se flöjtblåsarna och folket som höjde klagolåt,
Wa Yesu ari ni koh ninkon ndi mba, nda toh bi vrli ngba ni j'bu ndi baki hanton.
24 sade han: »Gån bort härifrån; ty flickan är icke död, hon sover.» Då hånlogo de åt honom.
A tre “Hiyi, e vrenwa na quu na, asi kru na “U baka zanwu u kpa tsri.
25 Men sedan folket hade blivit utvisat, gick han in och tog flickan vid handen. Då stod hon upp.
Wa ba ndu ndi barjuhi raa', a rihi mitraa nda vu wo vren wa nji, u vrenwa wlunde.
26 Och ryktet härom gick ut över hela det landet.
Itre yi ka yan shu ni nh'ma kokii.
27 När Jesus gick därifrån, följde honom två blinda som ropade och sade: »Davids son, förbarma dig över oss.»
Yesu rji ki zren y'ba sihi, u bi fyen harli bari baka hu, nda kla nglo nyu nda nitre,”Ivren Doda, to yah mbu ndi zota”.
28 Och då han kom hem, trädde de blinda fram till honom; och Jesus frågade dem: »Tron I att jag kan göra detta?» De svarade honom: »Ja, Herre.»
Yesu a ri hi ni koh rie u bi fyen ba baka wawu hi. Yesu hla bamu, “Bi kpay'me ndi mihe ngbengble utie tomba?” U baka kpay'me, 'e' Baci”.
29 Då rörde han vid deras ögon och sade: »Ske eder efter eder tro.»
U Yesu ka kpyre shishi mba nda tre, “Ndu he yiwu na wa bi yo sron mbi a.
30 Och deras ögon öppnades. Och Jesus tillsade dem strängeligen att se till, att ingen finge veta detta.
U shishi mba baka bwu'. Yesu a mha ba nda tre, “Na ndu ndio wowa na.”
31 Men de gingo åstad och utspridde ryktet om honom över hela det landet.
Ma'memu, bahi nda ka bla tre kangon nklan kima.
32 När dessa voro på väg ut, förde man till honom en dövstum som var besatt.
Wa bi fyen ba ba hia, baka nji indi u con l'me u me'me' brji yeni Yesu.
33 Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme. Och folket förundrade sig och sade: »Sådant har aldrig förut varit sett i Israel.»
Wa a cu me'me' brji rju ni niwu a, indi u con l'mea katre. J'bu ndii baka manji ma wakran, ndatre, “kae, bii kpye yi bana toh wu ni Israila na!”
34 Men fariséerna sade: »Det är med de onda andarnas furste som han driver ut de onda andarna.»
U fansawa ba baka tre, “E a ni rju me'me' brji ba ni ngbenglen u chu bi brjii.”
35 Och Jesus gick omkring i alla städer och byar och undervisade i deras synagogor och predikade evangelium om riket och botade alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet.
Yesu a zren kagon gbu bi rlig ra ni bi tsitsa ba wawuu. Azi tsro tre Rji ni tra Rji, nda zi bla lan zizi u mwkai nda den bi kru kpa ni lilo bla wo.
36 Och när han såg folkskarorna, ömkade han sig över dem, eftersom de voro så illa medfarna och uppgivna, »lika får som icke hava någon herde.»
Wa a toh kpentren ndii ba, a ka tie wie me ni tie yah' ni qungble mba. Bana he na nta'ma wa ba hama ni ndii u k'maba.
37 Därför sade han till sina lärjungar: »Skörden är mycken, men arbetarna äro få.
A hla ni mrli koh ma, birli hi gbugbu, wa, u bi ndu ba ba fyi meyi.
38 Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.»
Ahe nayi bika bre Baci u birli gbagbla me ni ndu tru bindu ba hi.
