Matteus 7
1 »Dömen icke, på det att I icke mån bliva dömda;
Не судїть, щоб вас не суджено.
2 ty med den dom varmed I dömen skolen I bliva dömda, och med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder.
Бо яким судом судите, вас судити муть; і якою мірою міряєте, вам одміряєть ся.
3 Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga?
Чого ж дивиш ся на порошину в оцї брата твого, у своєму ж оцї полїна не чуєш?
4 Eller huru kan du säga till din broder: 'Låt mig taga ut grandet ur ditt öga', du som har en bjälke i ditt eget öga?
Або, як скажеш ти братові твоєму: Дай я вийму порошину тобі з ока, а он у тебе самого полїно в оцї?
5 Du skrymtare, tag först ut bjälken ur ditt eget öga; därefter må du se till, att du kan taga ut grandet ur din broders öga.
Лицеміре, перш вийми в себе самого з ока ломаку; тодї добре бачити меш, як вийняти братові твоєму з ока порошину.
6 Given icke åt hundarna vad heligt är, och kasten icke edra pärlor för svinen, på det att dessa icke må trampa dem under fötterna och sedan vända sig om och sarga eder.
Не давайте сьвятого собакам, і не кидайте ваших перед свинями, щоб не потоптали їх ногами своїми й, обернувшись, не порвали вас.
7 Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet.
Просїть, то й дасть ся вам; шукайте, то й знайдете; стукайте, то й відчинить ся вам:
8 Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet.
кожен бо, хто просить, одержує і хто шукає, знаходить; і хто стукає, тому відчиняють.
9 Eller vilken är den man bland eder, som räcker sin son en sten, när han beder honom om bröd,
Або, чи в між вами така людина, що в неї син попросить хлїба, а вона подала б йому каменя?
10 eller som räcker honom en orm, när han beder om fisk?
або коли попросить риби, а вона подала б йому гадюку?
11 Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då eder Fader, som är i himmelen, giva vad gott är åt dem som bedja honom!
Коли ж ви, бувши лихими, умієте давати добрі дари дїтям вашим, то чи не більше ж давати ме все добре Отець ваш, що на небі, тим, хто просить у Него?
12 Därför, allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem; ty detta är lagen och profeterna.
Оце ж, усе, що бажаєте, щоб робили вам люде, так і ви робить їм; се бо єсть закон і пророки.
13 Gån in genom den trånga porten. Ty vid och bred är den väg som leder till fördärvet, och många äro de som gå fram på den;
Увіходьте вузкими дверима, бо широкі ті двері й розлога та дорога, що веде до погибелі, й багацько таких, що ними входять:
14 och den port är trång och den väg är smal, som leder till livet, och få äro de som finna den.
вузкі бо ті двері, й тїсна та дорога, що веде до життя, і мало таких, що їх знаходять.
15 Tagen eder till vara för falska profeter, som komma till eder i fårakläder, men invärtes äro glupande ulvar.
Остерегайтесь лжепророків, що приходять до вас ув одежі овечій, а в серединї вони вовки хижі.
16 Av deras frukt skolen I känna dem. Icke hämtar man väl vindruvor från törnen, eller fikon från tistlar?
Познаєте їх по овощам їх. Чи збирають виноград із тернини, або фиґи з бодяків?
17 Så bär vart och ett gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär ond frukt.
Так усяке добре дерево родить овощ добрий, а пусте дерево родить овощ лихий.
18 Ett gott träd kan icke bära ond frukt, ej heller kan ett dåligt träd bära god frukt.
Не може добре дерево родити лихого овощу, анї пусте дерево родити овощу доброго.
19 Vart träd som icke bär god frukt bliver avhugget och kastat i elden.
Усяке дерево, що не родить доброго овощу, рубають і кидають ув огонь.
20 Alltså skolen I känna dem av deras frukt. --
Оце ж по овощам їх познаєте їх.
21 Icke kommer var och en in i himmelriket, som säger till mig: 'Herre, Herre', utan den som gör min himmelske Faders vilja.
Не кожен, хто говорить до мене: Господи, Господи! увійде в царство небесне, а той, хто чинить волю Отця мого, що на небі.
22 Många skola på 'den dagen' säga till mig: 'Herre, Herre, hava vi icke profeterat i ditt namn och genom ditt namn drivit ut onda andar och genom ditt namn gjort många kraftgärningar?'
Многі казати муть до мене того дня: Господи, Господи, чи не в твоє ж імя ми пророкували? й не твоїм імям біси виганяли? й не твоїм імям великі чудеса робили?
23 Men då skall jag betyga för dem: 'Jag har aldrig känt eder; gån bort ifrån mig, I ogärningsmän.'
І промовлю тодї до них: Нїколи я вас не знав; ійдїть од мене, ви, що чините беззаконнє.
24 Därför, var och en som hör dessa mina ord och gör efter dem, han må liknas vid en förståndig man som byggde sitt hus på hälleberget.
Оттим же, всякий, хто слухав сї слова мої й чинить їх, того уподоблю я чоловікові мудрому, що вбудував свій будинок на камені;
25 Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blåste och kastade sig mot det huset; och likväl föll det icke omkull, eftersom det var grundat på hälleberget.
і полили дощі, й надійшла повідь і забуяли вітри, й наперли на той будинок; та й не впав він; бо основано його на каменї.
26 Men var och en som hör dessa mina ord och icke gör efter dem, han må liknas vid en oförståndig man som byggde sitt hus på sanden.
А всякий, хто слухав сї слова мої, та й не чинить їх, уподобить ся чоловікові необачному, що вбудував свій будинок на піску;
27 Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blåste och slogo mot det huset; och det föll omkull, och dess fall var stort.»
і полили дощі, й надійшла повідь, і забуяли вітри, й наперли на той будинок; і впав він, і велика була руїна його.
28 När Jesus hade slutat detta tal, häpnade folket över hans förkunnelse;
І сталось, як скінчив Ісус оцї слова, дивувавсь народ наукою Його:
29 ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet, och icke såsom deras skriftlärde. Se Dagen i Ordförklaringarna
бо Він їх навчав, яко маючий власть, а не як письменники.
