< Matteus 7 >
1 »Dömen icke, på det att I icke mån bliva dömda;
Sanzi uatuli, ni we kete u atulwe.
2 ty med den dom varmed I dömen skolen I bliva dömda, och med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder.
Mo atwira nawe mwete utwirwe, Mi mulikaniso wo likanisa, ni wee mukulikaniswe.
3 Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga?
Chinzi holola chitoweze muliso lyo mukwenu, kono ko lemuhi chikutoweze muliso ya ko?
4 Eller huru kan du säga till din broder: 'Låt mig taga ut grandet ur ditt öga', du som har en bjälke i ditt eget öga?
U wola bule kuwamba kumukwenu, kuti nisaka kuku zwisa chimutoweze muliso, kono mu liso lya ko kwina chikutowenze na wee?
5 Du skrymtare, tag först ut bjälken ur ditt eget öga; därefter må du se till, att du kan taga ut grandet ur din broders öga.
Iwe ulihele! tange u zwise chikutoweze muliso lyako, linu mobone site ni ku wola kuzwisa chitoweze mukwako muliso.
6 Given icke åt hundarna vad heligt är, och kasten icke edra pärlor för svinen, på det att dessa icke må trampa dem under fötterna och sedan vända sig om och sarga eder.
Musiye kuha zilyo zi njolola ku ba mbwa, mu siye ku sohela mabwe abutokwa habusu bwe zingulube. Ha kuba bulyo zi wola ku a lyatola cha matende, mi ni kubola kwiza ku kuñatola hakati.
7 Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet.
Kubile, ko hewe. Sake, mo wane. Ngongote, mo wi lyalulwe
8 Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet.
Mi yese ukubila u hewa, mi yese usaka, uwana. Mi mutu u ngongota, we wulilwa.
9 Eller vilken är den man bland eder, som räcker sin son en sten, när han beder honom om bröd,
Kapa kwina mutu mukati kenu, kuti mwana nkwe ha mukubila inkoko, linu umu ha ibwe?
10 eller som räcker honom en orm, när han beder om fisk?
kapa ha kubila inswi, amu muhe inzoka?
11 Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då eder Fader, som är i himmelen, giva vad gott är åt dem som bedja honom!
chikwina bulyo, haiba iwe u muvi winzi kuha i mpo kubana bako, ku wo leka bule kwe ishenu wina kwiwulu kumuha zitu zilotu ku ba mukubila?
12 Därför, allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem; ty detta är lagen och profeterna.
Linu, zitu zose zosaka kuti vatu vaku chitire, ni we u swanela kuba kuva chitira zonse, ici nji mulawo ni ma polofita.
13 Gån in genom den trånga porten. Ty vid och bred är den väg som leder till fördärvet, och många äro de som gå fram på den;
Njile mwi nzila i ñuñu. Mulyango u zaseme ahulu ni kwiyaluka ahulu ulolete ku kufwa, Mi batu ba bangi ba yenda mwayo.
14 och den port är trång och den väg är smal, som leder till livet, och få äro de som finna den.
Mulyango muñuñu ni nzila iñuñu zitwala kubu halo, mi bache baiwana.
15 Tagen eder till vara för falska profeter, som komma till eder i fårakläder, men invärtes äro glupande ulvar.
Mutiye maporofita ba mapa, ba keza kwenu ni chizwato chengu kono buniti ba tuhu bafile zala.
16 Av deras frukt skolen I känna dem. Icke hämtar man väl vindruvor från törnen, eller fikon från tistlar?
Kezihatu zabo mobezibe. Kana batu ba kunganya zichelatu ze waine ku chisamu cha miya kapa i efenga kuzwa kwi inkoma?
17 Så bär vart och ett gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär ond frukt.
Mwi nzila iswana, cose ci samu cilotu ciha zi chelatu zilotu, kono cisamu cibi ciha zichelatu zivi.
18 Ett gott träd kan icke bära ond frukt, ej heller kan ett dåligt träd bära god frukt.
Chisamu chilotu kachi woli kuha zihatu zivi, ni chisamu chivi kachiwoli kuha zihatu zilotu.
19 Vart träd som icke bär god frukt bliver avhugget och kastat i elden.
Chose chisamu chisa biki zihatu zilotu chikankwa ni kusohelwa mulilo.
20 Alltså skolen I känna dem av deras frukt. --
ha kuva bulyo, mu mu bezibe cha zihatu zabo.
21 Icke kommer var och en in i himmelriket, som säger till mig: 'Herre, Herre', utan den som gör min himmelske Faders vilja.
Kana vantu vonse va sumpa kwa ngu kuti,” simwine, simwine,” va sejile mu chisi chewulu, kono konji yense utenda chiva saka va ndanda vena kwi wulu.
22 Många skola på 'den dagen' säga till mig: 'Herre, Herre, hava vi icke profeterat i ditt namn och genom ditt namn drivit ut onda andar och genom ditt namn gjort många kraftgärningar?'
Vungi bwa vantu kava cho kwangu ilyo izuba, “simwine, simwine, kana tuva polofiti mwizina yako, mwizina tuva hidiki madimona, hape mwinzina lyako tubapangi imakazo zikando?
23 Men då skall jag betyga för dem: 'Jag har aldrig känt eder; gån bort ifrån mig, I ogärningsmän.'
Linu kani va lwire halukanda, “kena niva mizi! muzwe kwangu, inwe vantu vavi!”
24 Därför, var och en som hör dessa mina ord och gör efter dem, han må liknas vid en förståndig man som byggde sitt hus på hälleberget.
linu, yese uzuwa mazwi angu ni ku e chilila u swana sina muntu yozaka inzumbo yakwe he bwe.
25 Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blåste och kastade sig mot det huset; och likväl föll det icke omkull, eftersom det var grundat på hälleberget.
Invula haisoka, muunda ukeza, ni huho likeza ziza kundama he nzubo, kono kaiwiri hasi, kakuti ibazakwa he bwe.
26 Men var och en som hör dessa mina ord och icke gör efter dem, han må liknas vid en oförståndig man som byggde sitt hus på sanden.
Chi kwina bulyo yese uzuwa mazwi angu kono ka e chilili u swana sina mutu we chihole uzaka izubo yakwe he seke seke.
27 Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blåste och slogo mot det huset; och det föll omkull, och dess fall var stort.»
Invula ikeza hansi, muunda ukeza, ni luhuwo luhunga ni kundama izumbo, cwale iwa, ni kushinyeha tota.”
28 När Jesus hade slutat detta tal, häpnade folket över hans förkunnelse;
Ha kuvakuti Jesu chamana kuwamba mazwi aa, vungi bwa vantu chiva komoka ituto ya kwe,
29 ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet, och icke såsom deras skriftlärde. Se Dagen i Ordförklaringarna
cwale chaba luta sina wina mata, isinyi sina vanoli ba mulawo.