Matteus 5
1 När han nu såg folket, gick han upp på berget; och sedan han hade satt sig ned, trädde hans lärjungar fram till honom.
Koro kane oneno oganda maduongʼ, nodhi e bath got mi obet piny. Jopuonjrene nobiro ire,
2 Då öppnade han sin mun och undervisade dem och sade:
kendo nochako puonjogi. Nowachonegi niya,
3 »Saliga äro de som äro fattiga i anden, ty dem hör himmelriket till.
“Joma odhier gie chunygi gin joma ogwedhi, nimar pinyruodh polo en margi.
4 Saliga äro de som sörja, ty de skola bliva tröstade.
Joma ywak gin joma ogwedhi, nimar ibiro hoyogi.
5 Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden.
Joma muol gin joma ogwedhi nimar piny nobed girkeni margi.
6 Saliga äro de som hungra och törsta efter rättfärdighet, ty de skola bliva mättade.
Ogwedh jogo makech kayo kendo riyo mar tim makare oloyo, nimar gibiro yiengʼ.
7 Saliga äro de barmhärtiga, ty dem skall vederfaras barmhärtighet.
Joma kecho ji gin joma ogwedhi, nimar ibiro kechgi.
8 Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud.
Jomaler gie chunygi gin joma ogwedhi, nimar ginine Nyasaye.
9 Saliga äro de fridsamma, ty de skola kallas Guds barn.
Joma kelo kwe gin joma ogwedhi, nimar noluong-gi ni nyithind Nyasaye.
10 Saliga äro de som lida förföljelse för rättfärdighets skull, ty dem hör himmelriket till.
Joma isando nikech tim makare gin joma ogwedhi, nimar pinyruodh polo en margi.
11 Ja, saliga ären I, när människorna för min skull smäda och förfölja eder och sanningslöst säga allt ont mot eder.
“Un joma ogwedhi ka ji yanyou kendo sandou kendo hangonu wach ni usetimo kit gik maricho duto nikech an.
12 Glädjens och fröjden eder, ty eder lön är stor i himmelen. Så förföljde man ju ock profeterna, som voro före eder.
Beduru mamor kendo moil, nikech poku duongʼ e polo, nimar jonabi mane okwongonu bende negisando mana kamano.”
13 I ären jordens salt; men om saltet mister sin sälta, varmed skall man då giva det sälta igen? Till intet annat duger det än till att kastas ut och trampas ned av människorna.
“Un e chumbi mar piny. To chumbi ka ndhathe orumo, to ere kaka dimiye obed gi ndhathe kendo? Koro onge konyruok mokelo, makmana ni ipuke oko kendo ji nyone piny gi tiendegi.
14 I ären världens ljus. Icke kan en stad döljas, som ligger uppe på ett berg?
“Un e ler mar piny. Dala matin moger ewi thur ok nyal pandi.
15 Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.
Kamano bende, ji ok mok taya bangʼe giume gi bakul. Kar timo kamano to gikete ewi rachungi taya kendo ochiwo ler ne ji duto mantiere ei ot.
16 På samma sätt må ock edert ljus lysa inför människorna, så att de se edra goda gärningar och prisa eder Fader, som är i himmelen.
Un bende timuru kamano. Neuru ni ler maru rieny e dier ji, mondo gine timbeu mabeyo kendo gipak Wuonu manie polo.
17 I skolen icke mena att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har icke kommit för att upphäva, utan för att fullborda.
“Kik upar ni asebiro mondo aketh Chik kata Jonabi. Ok asebiro mondo akethgi, to asebiro mar chopogi.
18 Ty sannerligen säger jag eder: Intill dess himmel och jord förgås, skall icke den minsta bokstav, icke en enda prick av lagen förgås, förrän det allt har fullbordats.
Awachonu adier ni nyaka chop chiengʼ ma polo gi piny nolal nono, onge nukta matinie mogik kata kido moro amora mar kalam manolal kuom Chik, nyaka gik moko duto chop kargi.
19 Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud och lär människorna så, han skall räknas för en av de minsta i himmelriket; men den som håller dem och lär människorna så, han skall räknas för stor i himmelriket.
Ngʼato angʼata moketho achiel kuom chike matindoe mogik kuom Chikegi, kendo mopuonjo joma moko mondo otim kamano, nokaw kaka ngʼat matinie mogik e pinyruodh polo, to ngʼato angʼata maluwo kendo puonjo ji chikegi nokaw kaka ngʼama duongʼ e pinyruodh polo.
20 Ty jag säger eder, att om eder rättfärdighet icke övergår de skriftlärdes och fariséernas, så skolen I icke komma in i himmelriket.
Nimar awachonu ni ka ok ber maru oyombo mano mar jo-Farisai gi mar jopuonj chik to ok unudonji e pinyruodh polo ngangʼ.
21 I haven hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall icke dräpa; och den som dräper, han är hemfallen åt Domstolens dom.'
“Usewinjo ni ne owach ne joma chon ni, ‘Kik ineki, kendo ngʼato angʼata moneko ibiro ngʼadne bura.’
22 Men jag säger eder: Var och en som vredgas på sin broder, han är hemfallen åt Domstolens dom; men den som säger till sin broder: 'Du odåga', han är hemfallen åt Stora rådets dom; och den som säger: 'Du dåre', han är hemfallen åt det brinnande Gehenna. (Geenna g1067)
Anto anyisou ni ngʼato angʼata ma mirima omako gi nyawadgi ibiro ngʼadne bura. Bende, ngʼato angʼata mowachone nyawadgi ni, ‘Raka,’ ma tiende ni ifuwo, nyaka yal e buch jo-Sanhedrin. To ngʼato angʼata mowacho ni, ‘Ifuwo nade,’ biro neno chandruok mar mach mar Gehena. (Geenna g1067)
23 Därför, om du kommer med din gåva till altaret, och där drager dig till minnes att din broder har något emot dig,
“Kuom mano, ka ichiwo michni e nyim kendo mar misango to iparo ka in kanyo ni nyawadu ni kodi gi wach,
24 så lägg ned din gåva där framför altaret, och gå först bort och förlik dig med din broder, och kom sedan och bär fram din gåva.
to we michnino piny kanyo e nyim kendo mar misango. Kuong idhi ilos kindi gi nyawadu; eka ibi ichiw michni.
25 Var villig till snar förlikning med din motpart, medan du ännu är med honom på vägen, så att din motpart icke drager dig inför domaren, och domaren överlämnar dig åt rättstjänaren, och du bliver kastad i fängelse.
“Los weche piyo piyo gi ngʼama odonjoni madwa teri e od bura. Tim kamano kapod un kode e yo, nono to onyalo keti e lwet jangʼad bura to jangʼad bura nyalo keti e lwet askari, kendo inyalo boli e od twech.
26 Sannerligen säger jag dig: Du skall icke slippa ut därifrån, förrän du har betalt den yttersta skärven.
Awachoni adier ni ok niwuog oko nyaka ichul faini duto monego ichul ma ok orem kata ndururu.
27 I haven hört att det är sagt: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott.'
“Usewinjo ni ne owach ni, ‘Kik iterri.’
28 Men jag säger eder: Var och en som med begärelse ser på en annans hustru, han har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.
Anto anyisou ni ngʼato angʼata morango dhako gi gombo oseterore kode gi ei chunye.
29 Om nu ditt högra öga är dig till förförelse, så riv ut det och kasta det ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kastas i Gehenna. (Geenna g1067)
Ka wangʼi ma korachwich miyo itimo richo to lodhe oko kendo iwite. Ber moloyo ka iwito fuon-ni achiel mar ringri moloyo ka ringri duto owiti e gehena. (Geenna g1067)
30 Och om din högra hand är dig till förförelse, så hugg av den och kasta den ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kommer till Gehenna. (Geenna g1067)
Kamano bende ka lweti ma korachwich miyo itimo richo, to ngʼade oko iwite. Ber moloyo ka iwito fuon-ni achiel moloyo ka ringri duto odhi e gehena. (Geenna g1067)
31 Det är ock sagt: 'Den som vill skilja sig från sin hustru han skall giva henne skiljebrev.'
“Osewachi ni, ngʼato angʼata moketho keny gi chiege nyaka miye barup weruok mar ketho keny.
32 Men jag säger eder: Var och en som skiljer sig från sin hustru för någon annan saks skull än för otukt, han bliver orsak till att äktenskapsbrott begås med henne. Och den som tager en frånskild kvinna till hustru, han begår äktenskapsbrott.
An to awachonu ni ngʼato angʼata moriembo chiege nikech wach moro amora makmana richo mar terruok, miyo chiegeno donjo e richo mar terruok, kendo ngʼato angʼata mokendo dhako makamano bende donjo e richo mar terruok.
33 Ytterligare haven I hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall icke svärja falskt' och 'Du skall hålla din ed inför Herren.'
“Usewinjo bende ni nowachi ni, ‘Kik iketh kwongʼruok, to riti kwongʼruok moro amora misetimone Ruoth Nyasaye.’
34 Men jag säger eder att I alls icke skolen svärja, varken vid himmelen, ty den är 'Guds tron',
Anto anyisou ni kik ukwongʼru kata matin: Kik ukwongʼru gi polo nimar en e kom loch mar Nyasaye;
35 ej heller vid jorden, ty den är 'hans fotapall', ej heller vid Jerusalem, ty det är 'den store Konungens stad';
kata gi piny, nimar en e raten tiende; kata gi Jerusalem, nikech en e dala maduongʼ mar Ruoth Maduongʼ.
36 ej heller må du svärja vid ditt huvud, ty du kan icke göra ett enda hår vare sig vitt eller svart;
Kendo kik ukwongʼru gi wiu, nikech ok unyal loko yie wich achiel bedo marachar kata maratengʼ.
37 utan sådant skall edert tal vara, att ja är ja, och nej är nej. Vad därutöver är, det är av ondo.
Neuru ni ‘Ee maru’ obedo ‘Ee,’ kendo ‘Ooyo’ obedo ‘Ooyo.’ Gimoro amora mopogore gimaa en gima oa kuom ngʼat marach.
38 I haven hört att det är sagt: 'Öga för öga och tand för tand.'
“Usewinjo ni nowachi ni, ‘Wangʼ kar wangʼ kendo lak kar lak.’
39 Men jag säger eder att I icke skolen stå emot en oförrätt; utan om någon slår dig på den högra kinden, så vänd ock den andra till åt honom;
Anto anyisou ni kik utam ngʼat marach timo gima odwaro timo. Ka ngʼato othalo lembi ma korachwich to lokne komachielo bende,
40 och om någon vill gå till rätta med dig för att beröva dig din livklädnad, så låt honom få manteln med;
kendo ka ngʼato dwaro yalo kodi mondo okaw lawi mar akor to wene kotini bende.
41 och om någon tvingar dig att till hans tjänst gå med en mil, så gå två med honom.
Ka ngʼato ochuni mondo ikowe kilomita achiel gi nus to dhi kode kilomita adek.
42 Giv åt den som beder dig, och vänd dig icke bort ifrån den som vill låna av dig.
Ka ngʼato okwayi gimoro to miyeuru, kendo kik ilok kiti ne ngʼat madwaro ni ihole gimoro.
43 I haven hört att det är sagt: 'Du skall älska din nästa och hata din ovän.'
“Usewinjo ni nowachi ni, ‘Her waduto jasiki to isin-go.’
44 Men jag säger eder: Älsken edra ovänner, och bedjen för dem som förfölja eder,
Anto awachonu kama: Heruru wasiku kendo lamuru ne joma sandou,
45 och varen så eder himmelske Faders barn; han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda och låter det regna över både rättfärdiga och orättfärdiga.
mondo eka ubed yawuot Wuonu manie polo. En omiyo chiengʼ mare wuok ni joma richo gi joma beyo machalre, kendo ooro koth ne joma kare gi joma ok kare.
46 Ty om I älsken dem som älska eder, vad lön kunnen I få därför? Göra icke publikanerna detsamma?
Ka uhero mana joma oherou kende, to pok mane muyudo? Donge kata josol osuru bende timo mano?
47 Och om I visen vänlighet mot edra bröder allenast, vad synnerligt gören I därmed? Göra icke hedningarna detsamma?
To ka umoso mana oweteu kende to en angʼo mutimo moloyo joma moko? Donge kata jopiny bende timo kamano?
48 Varen alltså I fullkomliga, såsom eder himmelske Fader är fullkomlig.» Se Domstol i Ordförkl.
Kuom mano, beduru malongʼo chuth mana kaka Wuonu manie polo longʼo chuth.
