Matteus 5
1 När han nu såg folket, gick han upp på berget; och sedan han hade satt sig ned, trädde hans lärjungar fram till honom.
Dunu bagohame ba: beba: le, Yesu da agoloba: le heda: i. E da osoboa fila sa: i amola Ea fa: no bobogesu dunu da Ema gilisili bulagi.
2 Då öppnade han sin mun och undervisade dem och sade:
E da ilima sia: muni olelei,
3 »Saliga äro de som äro fattiga i anden, ty dem hör himmelriket till.
“Dunu amo ilia a: silibu da hame gagui defele ilia da dawa: sa, amo dunu da hahawane bagade. Gode Ea Hinadafa Hou da ilia:
4 Saliga äro de som sörja, ty de skola bliva tröstade.
Dinanebe dunu ilia da hahawane bagade gala. Gode da ilia dogo denesimu.
5 Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden.
Hou asaboi amola fonoboi dunu da hahawane bagade gala. Gode da osobo bagade ilima imunu.
6 Saliga äro de som hungra och törsta efter rättfärdighet, ty de skola bliva mättade.
Nowa dunu ilia da Gode Ea hou moloidafa amo ha: i manu amola hano hanai defele galea, ilia da hahawane bagade gala. Ilia da sadi ba: mu.
7 Saliga äro de barmhärtiga, ty dem skall vederfaras barmhärtighet.
Nowa da eno dunuma asigiba: le, gogolema: ne olofosea, ilia da hahawane bagade gala. Gode da ilima asigimu amola ilia wadela: i hou gogolema: ne olofomu.
8 Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud.
Dunu ilia dogo ganodini da ledo hame be hadigi fawane gala, amo dunu da hahawane bagade gala. Ilia da Gode ba: mu.
9 Saliga äro de fridsamma, ty de skola kallas Guds barn.
Olofole hamosu dunu da hahawane bagade gala. Gode da ilima Ea mano dio asulimu.
10 Saliga äro de som lida förföljelse för rättfärdighets skull, ty dem hör himmelriket till.
Dunu ilia da Gode Ea hou ida: iwane hamobeba: le, eno dunu da ilima se iaha, amo dunu da hahawane bagade gala. Gode Ea Hinadafa Hou da ilia:
11 Ja, saliga ären I, när människorna för min skull smäda och förfölja eder och sanningslöst säga allt ont mot eder.
Dilia amola, eno dunu da dilima ogogole sia: sea amola dilima wadela: le hamosea, amola dilia da Na hou lalegaguiba: le, dili da wadela: le hamoi ilia ogogole sia: sea, dilia da hahawane bagade gala.
12 Glädjens och fröjden eder, ty eder lön är stor i himmelen. Så förföljde man ju ock profeterna, som voro före eder.
Dilia da Hebene sogega bidi ida: iwane ba: muba: le, hahawane bagade nodone sia: ma. Musa: fi dunu da amo se nabasu hou defele, musa: balofede dunu ilima iasu.
13 I ären jordens salt; men om saltet mister sin sälta, varmed skall man då giva det sälta igen? Till intet annat duger det än till att kastas ut och trampas ned av människorna.
Dilia da osobo bagade fifi asi gala ilima sali agoane diala. Be sali da dasasea, bu hahamomu da hamedei. Amo da wadela: iba: le, dunu da ha: digili, emoga osa: gimu.
14 I ären världens ljus. Icke kan en stad döljas, som ligger uppe på ett berg?
Dilia da osobo bagade fifi asi gala huluane ilima gamali diala. Moilai bai bagadeda goumi da: iya gagui galea, wamolegemu da hamedei galebe.
15 Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.
Gamali ulagisia, dunu da wamolegemusa: ofodoga hame dedebosa. Be e da gamali bugisu bai amoga gadodili legesa. Amasea, gamali da dunu huluane diasu ganodini esala ilima hadigi iaha.
16 På samma sätt må ock edert ljus lysa inför människorna, så att de se edra goda gärningar och prisa eder Fader, som är i himmelen.
Amaiba: le, dilia hadigi, eno dunu noga: le ba: ma: ne olema. Amasea, ilia da dilia hou ida: iwane ba: sea, ilia da dilia Ada Hebene sogega esala Ema nodone sia: mu.”
17 I skolen icke mena att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har icke kommit för att upphäva, utan för att fullborda.
“Na da Gode Ea Sema amola balofede dunu ilia olelesu amo wadela: musa: misibayale, mae dawa: ma! Na da wadela: musa: hame misi, be amo huluane bu noga: le hamomusa: misi dagoi.
18 Ty sannerligen säger jag eder: Intill dess himmel och jord förgås, skall icke den minsta bokstav, icke en enda prick av lagen förgås, förrän det allt har fullbordats.
Na dafawane sia: sa! Mu amola osobo bagade da mae mugululi galea, Sema afadafa da hamedafa fisi ba: mu. Olelesu huluane da hamoi dagoiba: le fawane fisimu.
19 Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud och lär människorna så, han skall räknas för en av de minsta i himmelriket; men den som håller dem och lär människorna så, han skall räknas för stor i himmelriket.
Nowa dunu da Gode Ea Sema fonobahadi fawane wadela: sea amola amo hou eno dunuma olelesea, e da Gode Ea Hinadafa Hou ganodini fonobahadidafa ba: mu. Be nowa dunu da amo Sema nabawane hamosea amola amo Sema eno dunuma olelesea, e da Gode Ea Hinadafa Hou amo ganodini bisili bagadedafa ba: mu.
20 Ty jag säger eder, att om eder rättfärdighet icke övergår de skriftlärdes och fariséernas, så skolen I icke komma in i himmelriket.
Fa: lisi dunu amola Sema olelesu dunu ilia hou ba: ma. Dilia Godema nabasu hou da ilia hou amo hame baligisia, dilia da Gode Ea Hinadafa Hou amo ganodini misunu hamedei ba: mu.
21 I haven hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall icke dräpa; och den som dräper, han är hemfallen åt Domstolens dom.'
Dilia da nabi dagoi. Musa: dunu da amane sia: i, ‘Eno dunu mae medole legema. Fane legesu dunu da fofada: su ba: mu.’
22 Men jag säger eder: Var och en som vredgas på sin broder, han är hemfallen åt Domstolens dom; men den som säger till sin broder: 'Du odåga', han är hemfallen åt Stora rådets dom; och den som säger: 'Du dåre', han är hemfallen åt det brinnande Gehenna. (Geenna g1067)
Be wali Na da dilima sia: sa, ‘Nowa dunu da ea na: iyadoma ougi galea, e da fofada: mu. Nowa da ea na: iyado ea hou fonobosea, e da fofada: su dunuma doaga: mu. Nowa da ea na: iyadoma ‘Di da gagaoui!’ sia: sea, e da Helo lalu ba: mu agoai galebe.’ (Geenna g1067)
23 Därför, om du kommer med din gåva till altaret, och där drager dig till minnes att din broder har något emot dig,
Amaiba: le, di da oloda da: iya Godema liligi imunusa: dawa: beba: le, be dia na: iyadoma wadela: i hamoi bu hame olofoi amo bu dawa: sea,
24 så lägg ned din gåva där framför altaret, och gå först bort och förlik dig med din broder, och kom sedan och bär fram din gåva.
Defea! Dia Godema iabe udigili yolema! Hidadea, asili, dia na: iyado bu gousa: ma! Fa: no dia iabe Godema ima.
25 Var villig till snar förlikning med din motpart, medan du ännu är med honom på vägen, så att din motpart icke drager dig inför domaren, och domaren överlämnar dig åt rättstjänaren, och du bliver kastad i fängelse.
Di amola dia ha lai dunu da fofada: musa: logoga ahoasea, hedolowane gousa: ma. Agoane hame hamosea, e fofada: su dunuma sia: sea, fofada: su dunu ea sia: beba: le, se iasu ouligisu dunu da di se iasu diasu ganodini sanasimu.
26 Sannerligen säger jag dig: Du skall icke slippa ut därifrån, förrän du har betalt den yttersta skärven.
Dabe huluanedafa ia dagobeba: le fawane, di da amo se iasu diasu fisili bu misunu.
27 I haven hört att det är sagt: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott.'
Musa: sema dilia nabi amo ‘Inia: uda mae adole lama.’
28 Men jag säger eder: Var och en som med begärelse ser på en annans hustru, han har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.
Be wali Na da dilima olelesa. Nowa dunu e da uda ba: le, hanaiwane lamusa: dawa: sea, e da ea dogo ganodini inia: uda adole lai dagoi.
29 Om nu ditt högra öga är dig till förförelse, så riv ut det och kasta det ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kastas i Gehenna. (Geenna g1067)
Dia sidafa da dia hou wadela: sea, amo si di duga: le fasima. Dia da: i hodo huluane Helo sogega doaga: sa: besa: le, dia da: i hodo liligi fonobahadi afae fawane fisimu da defea. (Geenna g1067)
30 Och om din högra hand är dig till förförelse, så hugg av den och kasta den ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kommer till Gehenna. (Geenna g1067)
Dia lobodafa da dia hou wadela: sea, amo lobo di damuni fasima. Dia da: i hodo huluane Helo sogega dasa: besa: le, liligi fonobahadi afae fawane fisimu da defea. (Geenna g1067)
31 Det är ock sagt: 'Den som vill skilja sig från sin hustru han skall giva henne skiljebrev.'
Musa: dunu da amane sia: i, ‘Dunu da ea uda fisimusa: dawa: sea, e da ea udama fisisu meloa dedene imunu da defea.’
32 Men jag säger eder: Var och en som skiljer sig från sin hustru för någon annan saks skull än för otukt, han bliver orsak till att äktenskapsbrott begås med henne. Och den som tager en frånskild kvinna till hustru, han begår äktenskapsbrott.
Be wali Na da dilima olelesa, ‘Nowa dunu da ea uda fisisia, ea hamobeba: le, amo uda da enoma fisia, e da inia: dunu adole lasu hou hamosa. Amola dunu da uda enoga fisi amo lasea, e da inia: uda adole lasu hamosa. Be uda (o dunu) da eno dunuma aie heda: su wadela: le hamosea, amo uda fisimu da sema hame.
33 Ytterligare haven I hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall icke svärja falskt' och 'Du skall hålla din ed inför Herren.'
Musa: sema amane sia: i, ‘Dia ilegele sia: idafa mae yolesima! Gode Ea Dioba: le ilegele sia: beba: le, amo sia: moloiwane hamoma!’
34 Men jag säger eder att I alls icke skolen svärja, varken vid himmelen, ty den är 'Guds tron',
Be Na da wali agoane sia: sa, ‘Gasa bagade ilegele sia: su mae hamoma!’ Hebene da Gode Ea Fisuba: le, Hebene amoga gogosele ilegele mae sia: ma.
35 ej heller vid jorden, ty den är 'hans fotapall', ej heller vid Jerusalem, ty det är 'den store Konungens stad';
Osobo bagade da Gode Ea emo ligisisu. Amaiba: le, osobo bagadeba: le ilegele mae sia: ma. Yelusaleme da Gode Ea moilai bai bagadeba: le, Yelusaleme amoga gogosele ilegele mae sia: ma.
36 ej heller må du svärja vid ditt huvud, ty du kan icke göra ett enda hår vare sig vitt eller svart;
Dia dialuma hinabo afadenene, bu ahea: iai o bunumai hamomu hame dawa: beba: le, dia dialumaba: le ilegele mae sia: ma.
37 utan sådant skall edert tal vara, att ja är ja, och nej är nej. Vad därutöver är, det är av ondo.
Dia ‘ma’ sia: musa: dawa: sea, ‘ma’ fawane sia: ma! Di da ‘hame’ sia: musa: dawa: sea, ‘hame’ fawane sia: ma! Eno sia: , Sa: ida: ne hi fawane da olelesa.
38 I haven hört att det är sagt: 'Öga för öga och tand för tand.'
Musa: dunu da amane sia: i, amo dilia da nabi, ‘Dunu eno da dia si wadela: sea, dia da dabe ea si wadela: ma. E da dia bese wadela: sea, dia dabe ea bese wadela: ma!’
39 Men jag säger eder att I icke skolen stå emot en oförrätt; utan om någon slår dig på den högra kinden, så vänd ock den andra till åt honom;
Be wali Na da dilima agoane sia: sa, ‘Dunu da di wadela: sea, dia mae dabema! Nowa dunu da dia ba: dafa fasea, dia ba: eno e fama: ne, delegili olema.
40 och om någon vill gå till rätta med dig för att beröva dig din livklädnad, så låt honom få manteln med;
Nowa dunu da dia da: i salasu lama: ne, Gamanema fofada: musa: dawa: sea, dia abula amola ema ima.
41 och om någon tvingar dig att till hans tjänst gå med en mil, så gå två med honom.
Dadi gagui dunu da ea liligi logo dunumuni amoga gaguli masa: ne dima logesea, liligi lale, logo sedagaga gaguli masa.
42 Giv åt den som beder dig, och vänd dig icke bort ifrån den som vill låna av dig.
Nowa dunu da dima liligi adole ba: sea, ema ima. Nowa dunu dia liligi lale fa: no bu imunusa: sia: sea, mae gegenama! Ema ima.
43 I haven hört att det är sagt: 'Du skall älska din nästa och hata din ovän.'
“Musa: dunu ilia da amane sia: i, amo dilia da nabi amo, ‘Dia na: iyadoma asigima! Be dia ha lai dunuma higama!
44 Men jag säger eder: Älsken edra ovänner, och bedjen för dem som förfölja eder,
Be wali Na da dilima sia: sa, ‘Dilia ha lai dunuma asigima! Nowa dunu da dilia hou wadela: sea, amo dunu fidima: ne, Godema sia: ne gadoma.’
45 och varen så eder himmelske Faders barn; han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda och låter det regna över både rättfärdiga och orättfärdiga.
Amo hou hamobeba: le, dilia Gode Eagofe agoane esalumu. Bai Gode da dunu huluanema asigiba: le, Ea eso da wadela: i dunuma amola noga: i dunu ilima defele hadigisa. Wadela: i hamosu dunu amola ida: iwane hamosu dunu ilia gilisili Gode Ea gibu iasu defele ba: sa.
46 Ty om I älsken dem som älska eder, vad lön kunnen I få därför? Göra icke publikanerna detsamma?
Dilia dogolegei fi ilima fawane asigi hou hamosea, Gode da abuliba: le bidi dilima ima: bela: ? Su lidisu amola hame asigisu dunu da amo asigi hou hamosa.
47 Och om I visen vänlighet mot edra bröder allenast, vad synnerligt gören I därmed? Göra icke hedningarna detsamma?
Dilia da dilia fi dunu fawane gousa: sea, amo hou da hou ida: iwane hame. Wadela: i hamosu dunu da amo asigi hou hamonana.
48 Varen alltså I fullkomliga, såsom eder himmelske Fader är fullkomlig.» Se Domstol i Ordförkl.
Be Gode Ea hou da Asigidafa Hou. Amo hou defele dilia hamoma.”
