Matteus 27
1 Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom.
Tang atqandila, pütün bash kahinlar bilen xelq aqsaqalliri Eysani ölümge mehkum qildurush üchün meslihetleshti.
2 Och de läto binda honom och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus, landshövdingen.
Ular uni baghlap apirip, waliy Pontius Pilatusqa tapshurup berdi.
3 När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och de äldste
Uninggha satqunluq qilghan Yehuda uning ölümge höküm qilin’ghanliqini körüp, bu ishlargha pushayman qildi we bash kahinlar bilen aqsaqallargha ottuz kümüsh tenggini qayturup bérip:
4 och sade: »Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod.» Men de svarade: »Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför.»
— Men bigunah bir janning qéni tökülüshke satqunluq qilip gunah ötküzdüm, — dédi. Buninggha bizning néme karimiz? Öz ishingni bil! — déyishti ular.
5 Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.
Yehuda kömüsh tenggilerni ibadetxanining ichige chöriwetti we u yerdin kétip, talagha chiqip, ésilip ölüwaldi.
6 Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: »Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar.»
Bash kahinlar kömüsh tenggilerni yighiwélip: — Bu xun tölümi bolghan [tenggilerdur], ularni ibadetxanining xezinisige qoyush haram, — déyishti.
7 Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.
Ular özara meslihetliship, bu pullar bilen yaqa yurtluqlargha yerlik bolsun dep, sapalchining bir parche étizliqini sétiwaldi.
8 Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern.
Shunga bu yer hazirghiche «qanliq étiz» dep atilip kelmekte.
9 Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: »Och jag tog de trettio silverpenningarna -- priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat --
Shu ish bilen Yeremiya peyghember teripidin burun éytilghan munu bésharet emelge ashuruldi: — «Israil xelqi uning üchün bahalap békitken bahasini, Yeni ottuz kümüsh tenggini ular élishti,
10 och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig.»
We Perwerdigar manga körsetkendek, Sapalchining étizini sétiwélishqa xejleshti».
11 Men Jesus ställdes fram inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sade: »Är du judarnas konung?» Jesus svarade honom: »Du säger det själv.»
Emdi Eysa waliyning aldigha turghuzuldi. Waliy uningdin: — Sen Yehudiylarning padishahimu? — dep soridi. Éytqiningdek, — dédi Eysa.
12 Men när översteprästerna och de äldste framställde sina anklagelser mot honom, svarade han intet.
Lékin bash kahinlar we aqsaqallar uning üstidin erz-shikayet qilghanda, u bir éghizmu jawab bermidi.
13 Då sade Pilatus till honom: »Hör du icke huru mycket de hava att vittna mot dig?»
Buning bilen Pilatus uninggha: — Ularning séning üstüngdin qilghan shunche köp shikayetlirini anglimaywatamsen? — dédi.
14 Men han svarade honom icke på en enda fråga, så att landshövdingen mycket förundrade sig.
Biraq u [Pilatusqa] jawaben [shikayetlerning] birsigimu jawab bermidi. Waliy buninggha intayin heyran qaldi.
15 Nu var det sed att landshövdingen vid högtiden gav folket en fånge lös, vilken de ville.
Her qétimliq [ötüp kétish] héytida, waliyning xalayiq telep qilghan bir mehbusni ulargha qoyup bérish aditi bar idi.
16 Och man hade då en beryktad fånge, som hette Barabbas.
Eyni waqitta, [rimliqlarning] Barabbas isimlik atiqi chiqqan bir mehbusi [zindanda] idi.
17 När de nu voro församlade, frågade Pilatus dem: »Vilken viljen I att jag skall giva eder lös, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?»
Xalayiq jem bolghanda, Pilatus ulardin: — Kimni silerge qoyup bérishimni xalaysiler? Barabbasnimu yaki Mesih dep atalghan Eysanimu? — dep soridi
18 Han visste nämligen att det var av avund som man hade dragit Jesus inför rätta.
(chünki u [bash kahin qatarliqlarning] hesetxorluqi tüpeylidin uni tutup bergenlikini biletti).
19 Och medan han satt på domarsätet, hade hans hustru sänt bud till honom och låtit säga: »Befatta dig icke med denne rättfärdige man; ty jag har i natt lidit mycket i drömmen för hans skull.»
Pilatus «soraq texti»de olturghanda, ayali uninggha adem ewetip: — U heqqaniy kishining ishigha arilashmighin. Chünki tünügün kéche uning sewebidin chüshümde köp azab chektim, — dep xewer yetküzdi.
20 Men översteprästerna och de äldste hade övertalat folket att begära Barabbas och låta förgöra Jesus.
Lékin bash kahinlar we aqsaqallar bolsa xalayiqni maqul qilip, Barabbasni qoyup bérishni we Eysani yoqitishni telep qildurdi.
21 När alltså landshövdingen nu frågade dem och sade: »Vilken av de två viljen I att jag skall giva eder lös?», så svarade de: »Barabbas.»
Waliy jawaben ulardin yene: — Silerge bu ikkisining qaysisini qoyup bérishimni xalaysiler? — dep soridi. Barabbasni, — déyishti ular.
22 Då frågade Pilatus dem: »Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?» De svarade alla: »Låt korsfästa honom.»
Pilatus emdi: — Undaq bolsa, Mesih dep atalghan Eysani qandaq bir terep qilay? — dédi. Hemmeylen: — U kréstlensun! — déyishti.
23 Men han frågade: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Låt korsfästa honom.»
Pilatus: — Némishqa? U zadi néme yamanliq ötküzüptu? — dep soridi. Biraq ular téximu qattiq warqiriship: U kréstlensun! — dep turuwélishti.
24 När nu Pilatus såg att han intet kunde uträtta, utan att larmet blev allt starkare, lät han hämta vatten och tvådde sina händer i folkets åsyn och sade: »Jag är oskyldig till denne mans blod. I fån själva svara därför.»
Pilatus sözliwérishning bihude ikenlikini, belki buning ornigha malimanchiliq chiqidighanliqini körüp, su élip, köpchilikning aldida qolini yughach: — Bu heqqaniy ademning qénigha men jawabkar emesmen, buninggha özünglar mes’ul bolunglar! — dédi.
25 Och allt folket svarade och sade: »Hans blod komme över oss och över våra barn.»
Pütün xelq jawaben: — Uning qéni bizning üstimizge we balilirimizning üstige chüshsun! — déyishti.
26 Då gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
Buning bilen Pilatus Barabbasni ulargha chiqirip berdi. Eysani bolsa qattiq qamchilatqandin kéyin, kréstleshke [leshkerlirige] tapshurdi.
27 Då togo landshövdingens krigsmän Jesus med sig in i pretoriet och församlade hela den romerska vakten omkring honom.
Andin waliyning leshkerliri Eysani uning ordisigha élip kirip, pütün leshkerler topini bu yerge uning etrapigha yighdi.
28 Och de togo av honom hans kläder och satte på honom en röd mantel
Ular Eysani yalingachlap, uchisigha pereng renglik ton kiydürüshti.
29 och vredo samman en krona av törnen och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de ett rör. Sedan böjde de knä inför honom och begabbade honom och sade: »Hell dig, judarnas konung!»
Tikenlik shaxchilarni örüp bir taj yasap, béshigha kiydürdi we ong qoligha bir qomushni tutquzdi. Andin uning aldigha tizlinip: «Yashighayla, Yehudiylarning padishahi!» dep mazaq qilishti.
30 Och de spottade på honom och togo röret och slogo honom därmed i huvudet.
Uninggha tükürüshti, qomushni élip uning béshigha urushti.
31 Och när de så hade begabbat honom, klädde de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom bort till att korsfästas.
Uni shundaq mazaq qilghandin kéyin, tonni saldurup, uchisigha öz kiyimlirini kiydürdi we kréstlesh üchün élip méngishti.
32 Då de nu voro på väg ditut, träffade de på en man från Cyrene, som hette Simon. Honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
Ular tashqirigha chiqqinida, Kurini shehirilik Simon isimlik bir kishini uchritip, uni tutup kélip Eysaning kréstini uninggha mejburiy kötürgüzdi.
33 Och när de hade kommit till en plats som kallades Golgata (det betyder huvudskalleplats),
Ular Golgota, yeni «Bash söngek» dégen yerge kelgende,
34 räckte de honom vin att dricka, blandat med galla; men då han hade smakat därpå, ville han icke dricka det.
[Eysagha] ichish üchün kekre süyi arilashturulghan achchiq sharab berdi; lékin u uni tétip baqqandin kéyin, ichkili unimidi.
35 Och när de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.
Leshkerler uni kréstligendin kéyin, chek tashliship kiyimlirini özara bölüshüwaldi.
36 Sedan sutto de där och höllo vakt om honom.
Andin u yerde olturup uninggha közetchilik qildi.
37 Och över hans huvud hade man satt upp en överskrift, som angav vad han var anklagad för, och den lydde så: »Denne är Jesus, judarnas konung.»
Ular uning béshining yuqiri teripige «Bu Eysa, Yehudiylarning padishahidur» dep yézilghan shikayetname taxtiyini békitti.
38 Med honom korsfästes då ock två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
[Eysa] bilen teng ikki qaraqchimu kréstke mixlan’ghan bolup, biri ong teripide, yene biri sol teripide idi.
39 Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet
Bu yerdin ötkenler bashlirini chayqiship, uni haqaretlep:
40 och sade: »Du som bryter ned templet och inom tre dagar bygger upp det igen, hjälp dig nu själv, om du är Guds Son, och stig ned från korset.»
— Qéni, sen ibadetxanini buzup tashlap, üch kün ichide qaytidin yasap chiqidighan adem, emdi özüngni qutquze! Xudaning Oghli bolsang, krésttin chüshüp baqqina! — déyishti.
41 Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde och de äldste, begabbande ord och sade:
Bash kahinlarmu, Tewrat ustazliri we aqsaqallar bilen birge uni mesxire qilip:
42 »Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa. Han är ju Israels konung; han stige nu ned från korset, så vilja vi tro på honom.
— Bashqilarni qutquzuptiken, özini qutquzalmaydu. U Israilning padishahimish! Emdi krésttin chüshüp baqsunchu, andin uninggha étiqad qilimiz.
43 Han har satt sin förtröstan på Gud, må nu han frälsa honom, om han har behag till honom, han har ju sagt: 'Jag är Guds Son.'»
U Xudagha tayan’ghan! Xuda uni ezizlise, hazir qutquzup baqqay! Chünki u: «Men Xudaning Oghli» dégenidi, — déyishti.
44 På samma sätt smädade honom också rövarna som voro korsfästa med honom.
Uning bilen teng kréstlen’gen qaraqchilarmu uni shundaq haqaretleshti.
45 Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
Emdi künning altinchi saitidin toqquzinchi saitigiche pütkül zéminni qarangghuluq basti.
46 Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst och sade: »Eli, Eli, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»
Toqquzinchi saetlerde Eysa yuqiri awazda: «Éli, éli, lema sawaqtani?» yeni «Xudayim, Xudayim, méni némishqa tashliwetting?» dep qattiq nida qildi.
47 Men när några av dem som stodo där borde detta, sade de: »Han kallar på Elias.»
U yerde turghanlarning beziliri buni anglap: Bu adem Ilyas [peyghember]ge murajiet qiliwatidu, — déyishti.
48 Och strax skyndade en av dem fram och tog en svamp och fyllde den med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka.
Ularning ichidin bireylen derhal yügürüp bérip bir parche bulutni ekélip, uni achchiq sharabqa chilap, qomushning uchigha sélip uninggha ichküzüp qoydi.
49 Men de andra sade: »Låt oss se om Elias kommer och hjälper honom.»
Biraq bashqilar: — Toxta! Qarap baqayli, Ilyas [peyghember] kélip uni qutquzup qalarmikin? — déyishti.
50 Åter ropade Jesus med hög röst och gav upp andan.
Eysa yuqiri awaz bilen yene bir warqiridi-de, rohini qoyuwetti.
51 Och se, då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned, och jorden skalv, och klipporna rämnade,
We mana, shu deqiqide ibadetxanining [ichkiri] perdisi yuqiridin töwen’ge ikki parche bölüp yirtildi. Yer-zémin tewrinip, tashlar yérilip,
52 och gravarna öppnades, och många avsomnade heligas kroppar stodo upp.
Qebriler échildi (U tirilgendin kéyin, [ölümde] uxlawatqan nurghun muqeddes bendilerning tenlirimu tirildi; ular qebrilerdin chiqti we muqeddes sheherge kirip, u yerde nurghun kishilerge köründi).
53 De gingo ut ur sina gravar och kommo efter hans uppståndelse in i den heliga staden och uppenbarade sig för många.
54 Men när hövitsmannen och de som med honom höllo vakt om Jesus sågo jordbävningen och det övriga som skedde, blevo de mycket förskräckta och sade: »Förvisso var denne Guds Son.»
Emdi Eysani közet qiliwatqan yüzbéshi hem yénidiki leshkerler yerning tewrishini we bashqa yüz bergen hadisilerni körüp, intayin qorqushup: — U heqiqeten Xudaning Oghli iken! — déyishti.
55 Och många kvinnor som hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom, stodo där på avstånd och sågo vad som skedde.
U yerde yene bu ishlargha yiraqtin qarap turghan nurghun ayallarmu bar idi. Ular eslide Eysaning xizmitide bolup, Galiliyedin uninggha egiship kelgenidi.
56 Bland dessa voro Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs och Joses' moder, så ock Sebedeus' söners moder.
Ularning arisida Magdalliq Meryem, Yaqup bilen Yüsüpning anisi Meryem, Zebediyning oghullirining anisimu bar idi.
57 Men när det hade blivit afton, kom en rik man från Arimatea, vid namn Josef, som ock hade blivit en Jesu lärjunge;
Kechqurun, Arimatiyaliq Yüsüp isimlik bir bay keldi. Umu Eysaning muxlisliridin idi.
58 denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp. Då bjöd Pilatus att man skulle lämna ut den åt honom.
U Pilatusning aldigha bérip, Eysaning jesitini telep qildi. Pilatus jesetni uninggha tapshurushqa emr qildi.
59 Och Josef tog hans kropp och svepte den i en ren linneduk
Yüsüp jesetni élip, pakiz kanap rext bilen orap képenlidi
60 och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i klippan; och sedan han hade vältrat en stor sten för ingången till graven, gick han därifrån.
we uni özi üchün qiyada oydurghan yéngi qebrisige qoydi. Andin qebrining aghzigha yoghan bir tashni domilitip qoyup, kétip qaldi
61 Men Maria från Magdala och den andra Maria voro där, och de sutto gent emot graven.
(shu chaghda Magdalliq Meryem bilen yene bir Meryemmu u yerde, qebrining udulida olturatti).
62 Följande dag, som var dagen efter tillredelsedagen, församlade sig översteprästerna och fariséerna och gingo till Pilatus
Emdi etisi, yeni «Teyyarlash küni» ötkendin kéyin, bash kahinlar bilen Perisiyler jem bolushup Pilatusning aldigha kélip:
63 och sade: »Herre, vi hava dragit oss till minnes att den villoläraren sade, medan han ännu levde: 'Efter tre dagar skall jag uppstå.'
— Janabliri, héliqi aldamchining hayat waqtida: «Men ölüp üchinchi küni tirilimen» dégini ésimizde bar.
64 Bjud fördenskull att man skyddar graven intill tredje dagen, så att hans lärjungar icke komma och stjäla bort honom, och sedan säga till folket att han har uppstått från de döda. Då bliver den sista villan värre än den första.»
Shuning üchün, qebri üchinchi künigiche mehkem qoghdilishi üchün emr bergeysiz. Undaq qilinmisa, muxlisliri kélip jesetni oghrilap kétip, andin xelqqe: «U ölümdin tirildi» déyishi mumkin. Bundaq aldamchiliq aldinqisidinmu better bolidu, — déyishti.
65 Pilatus svarade dem: »Där haven I vakt; gån åstad och skydden graven så gott I kunnen.»
Pilatus ulargha: — Bir guruppa közetchi leshkerni silerge tapshurdum. Qebrini qurbinglarning yétishiche mehkem qoghdanglar, — dédi.
66 Och de gingo åstad och skyddade graven, i det att de icke allenast satte ut vakten, utan ock förseglade stenen. Se Silverpenning i Ordförklaringarna. Se Betoning i Ordförklaringarna.
Shuning bilen ular [közetchi leshkerler] bilen bille bérip, tashni péchetlep, qebrini muhapizet astigha qoydi.
