Matteus 27
1 Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom.
Pakwachele, achakulu ŵambopesi ni achakulu ŵa ŵandu ŵajilene ichajile pakwaulaga Che Yesu.
2 Och de läto binda honom och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus, landshövdingen.
Ŵataŵile magwedegwede, ŵanjigele, ŵampeleche ku che Pilato, jwankulu jwa Chiloma.
3 När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och de äldste
Pelepo, che Yuda juŵangalawiche, paŵaiweni kuti Che Yesu amasile kulamulikwa, ŵalilasiche muntima, ŵausisye kwa achakulu ŵambopesi ni achakulu ŵa ŵandu ipande selasini ya feza.
4 och sade: »Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod.» Men de svarade: »Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför.»
Ŵaasalile, “Leŵile kwa kuntyosya mundu jwangali ni sambi aulajikwe.” Nambo ŵele ŵanyawo ŵatite, “Yeleyo ili yetuwe? Chimmanyilile mwasyene.”
5 Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.
Nombejo ŵaponyele feza sila pa Nyuumba ja Akunnungu, ŵakopweche paasa, ŵajawile kukulitaŵilila.
6 Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: »Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar.»
Achakulu ŵambopesi ŵasijigele feza sila, nikuti, “Ngalumbana kusiŵika kwa jwakugosa feza sya Nyuumba ja Akunnungu pakuŵa sili feza sisyapatikene kwa kuulaga.”
7 Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.
Nipele, ŵajilene, ŵasumile ngunda wa lilongo kuti paŵe pakwasichila achalendo.
8 Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern.
Nipele, mpaka lelo jino wele ngunda wo ukuŵilanjikwa ngunda uwasumikwe kwa feza sisyapatikene kwa kuulaga.
9 Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: »Och jag tog de trettio silverpenningarna -- priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat --
Kwa yeleyo maloŵe gaŵaŵechete che Yelemia jwakulondola jwa Akunnungu gamalile gagakuti, “Ŵajigele ipande selasini ya feza, malinga ni malipilo gaŵajilene Ŵaisilaeli kulipa kwa ligongo lyao.
10 och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig.»
Feza syo ŵasumile ngunda wa lilongo, mpela iŵanajisye Ambuje.”
11 Men Jesus ställdes fram inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sade: »Är du judarnas konung?» Jesus svarade honom: »Du säger det själv.»
Che Yesu ŵajimi mmbujo mwa jwankulu jwa chilambo. Nipele, jwankulu jwa Chiloma ŵammusisye, “Ana mmwe ni Mwenye jwa Ŵayahudi?” Che Yesu ŵanjanjile, “Mmwe mmechete.”
12 Men när översteprästerna och de äldste framställde sina anklagelser mot honom, svarade han intet.
Nambo achakulu ŵambopesi ni achachekulu paŵammechetelaga, nganajanga.
13 Då sade Pilatus till honom: »Hör du icke huru mycket de hava att vittna mot dig?»
Nipele che Pilato ŵammusisye, “Ana ngankupilikana ganagose gele gakummechetela go?”
14 Men han svarade honom icke på en enda fråga, så att landshövdingen mycket förundrade sig.
Nambo Che Yesu nganajanga namose liloŵe limo, jwankulu jwa Chiloma jo ŵasimosile nnope.
15 Nu var det sed att landshövdingen vid högtiden gav folket en fånge lös, vilken de ville.
Yasyoŵeleche jwankulu jwa Chiloma kwagopolela Myahudi jumo jwataŵikwe juŵansachile katema ka chindimba cha Pasaka.
16 Och man hade då en beryktad fånge, som hette Barabbas.
Kele katema ko paliji ni jwantawe juŵamanyiche nnope, liina lyakwe che Balaba.
17 När de nu voro församlade, frågade Pilatus dem: »Vilken viljen I att jag skall giva eder lös, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?»
Nipele, paŵasongangene ŵandu pamo, che Pilato ŵausisye, “Ana nkusaka nangopole jwapi mwa ŵele ŵaŵili, che Balaba pane Che Yesu jwakuŵilanjikwa Kilisito?”
18 Han visste nämligen att det var av avund som man hade dragit Jesus inför rätta.
Pakuŵa ŵaimanyilile kuti ŵantyosisye kwa ligongo lya wiu.
19 Och medan han satt på domarsätet, hade hans hustru sänt bud till honom och låtit säga: »Befatta dig icke med denne rättfärdige man; ty jag har i natt lidit mycket i drömmen för hans skull.»
Che Pilato paŵatemi pa chitengu cha kulamulila, ŵankwawo ŵaichenawo utenga wanti, “Nkalipasyapasya kutenda chachili chose nkati jwele mundu jwambone jo, pakuŵa lelo lasile mu sagamisi kwa ligongo lyakwe.”
20 Men översteprästerna och de äldste hade övertalat folket att begära Barabbas och låta förgöra Jesus.
Nambo achakulu ŵambopesi ni achakulu ŵane ŵanyenjile ŵandu kuti ŵaŵende agopolwe che Balaba ni ŵaulaje Che Yesu.
21 När alltså landshövdingen nu frågade dem och sade: »Vilken av de två viljen I att jag skall giva eder lös?», så svarade de: »Barabbas.»
Che Pilato ŵausisye ŵanyawo, “Nkunsaka jwapi nangopolele mwa ŵele ŵaŵili ŵa?” Ŵajanjile, “Che Balaba!”
22 Då frågade Pilatus dem: »Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?» De svarade alla: »Låt korsfästa honom.»
Che Pilato ŵausisye ŵanyawo, “Sano, naatende chichi Che Yesu jwakuŵilanjikwa Kilisito?” Ŵanawose ŵatite, “Mwaŵambe pa nsalaba!”
23 Men han frågade: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Låt korsfästa honom.»
Nambo che Pilato ŵausisye, “Ligongochi? Ungalumbana chi watesile?” Ŵanyawo ŵanyanyisye achitiji, “Mwaŵambe pa nsalaba!”
24 När nu Pilatus såg att han intet kunde uträtta, utan att larmet blev allt starkare, lät han hämta vatten och tvådde sina händer i folkets åsyn och sade: »Jag är oskyldig till denne mans blod. I fån själva svara därför.»
Nipele, che Pilato paŵaiweni kuti ngakukombola kupanganya chachili chose nambo kutindiganya kukutanda, ŵajigele meesi ni kunaŵa makono mmbujo pa ŵandu ni ŵatite, “Une ngangulipasyapasya nkati chiwa cha aju mundu ju, chinyimanyilile mwachinsyene.”
25 Och allt folket svarade och sade: »Hans blod komme över oss och över våra barn.»
Ŵandu ŵanawose ŵatite, “Miasi jao jiŵe pachanya petu ni achiŵana ŵetu!”
26 Då gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
Nipele che Pilato ŵagopolele che Balaba kutyochela mu nyuumba jakutaŵilwa, nambo paŵamasile kumputa Che Yesu ibokola ŵantyosisye kukwaŵamba pa nsalaba.
27 Då togo landshövdingens krigsmän Jesus med sig in i pretoriet och församlade hela den romerska vakten omkring honom.
Nipele ŵangondo ŵa jwankulu jwa Chiloma ŵanjinjisye Che Yesu nkati likome, wansyungwile mpingo wose.
28 Och de togo av honom hans kläder och satte på honom en röd mantel
Ŵammusile nguo syao, ŵammwasisye mwinjilo wechejeu wa chimwenye.
29 och vredo samman en krona av törnen och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de ett rör. Sedan böjde de knä inför honom och begabbade honom och sade: »Hell dig, judarnas konung!»
Nipele ŵakolosiye chindu mpela singwa ja miiŵa, ŵammwasisye mu ntwe, sooni ŵammichile nnasi kundyo. Ŵatindiŵele mmbujo mwao ni kuntendela chanache achitiji, “Tukunkomasya Mwenye jwa Ŵayahudi!”
30 Och de spottade på honom och togo röret och slogo honom därmed i huvudet.
Ŵansunile mata, ŵaujigele nnasi ula ni kumputa mu ntwe.
31 Och när de så hade begabbat honom, klädde de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom bort till att korsfästas.
Paŵamasile kuntendela chanache, ŵammusile mwinjilo ula ni kuntakusya nguo syao, nipele ŵampeleche kukwaŵamba pa nsalaba.
32 Då de nu voro på väg ditut, träffade de på en man från Cyrene, som hette Simon. Honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
Paŵajaulaga, ŵansimene mundu jumo liina lyakwe che Simoni jwa musi wa ku Kulene, ŵankanganichisye kujigala nsalaba u Che Yesu.
33 Och när de hade kommit till en plats som kallades Golgata (det betyder huvudskalleplats),
Paŵaiche peuto papakuŵilanjikwa Goligota, malumbo gakwe, peuto pa Chikalakasa cha Ntwe,
34 räckte de honom vin att dricka, blandat med galla; men då han hade smakat därpå, ville han icke dricka det.
ŵampele divai jewanganye chindu chakuŵaŵa kutyosya kupeteka. Nambo Che Yesu nkupasya pe ŵakanile kung'wa.
35 Och när de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.
Ŵaŵambile pa nsalaba, nipele ŵagaŵene nguo syao kwakutendela gudugudu.
36 Sedan sutto de där och höllo vakt om honom.
Ŵatemi pepala, ŵaliji nkwalindilila.
37 Och över hans huvud hade man satt upp en överskrift, som angav vad han var anklagad för, och den lydde så: »Denne är Jesus, judarnas konung.»
Pachanya ntwe wakwe pa nsalaba ŵaŵisile chibao cha maloŵe gagalembekwe, “Aŵa ni Che Yesu, Mwenye jwa Ŵayahudi.”
38 Med honom korsfästes då ock två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
Paliji ni ŵachiswamba ŵaŵili ŵaŵambikwe pamo nawo, jumo kunchiji ni jwine kundyo.
39 Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet
Ŵandu ŵaŵapitaga pelepo ŵantukene achipukunyaga mitwe jao nikuti,
40 och sade: »Du som bryter ned templet och inom tre dagar bygger upp det igen, hjälp dig nu själv, om du är Guds Son, och stig ned från korset.»
“Mmwe jumwatite kuti nkukombola kujigumula Nyuumba ja Akunnungu ni kujitaŵa kwa moŵa gatatu. Sambano nlikulupusye mwasyene. Iŵaga mmwe ndi Mwana jwa Akunnungu, ntuluche pa nsalaba po!”
41 Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde och de äldste, begabbande ord och sade:
Iyoyo peyo achakulu ŵambopesi pamo ni ŵakwiganya malajisyo ni achachekulu ŵantendele chanache achitiji,
42 »Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa. Han är ju Israels konung; han stige nu ned från korset, så vilja vi tro på honom.
“Ŵakulupwisye ŵane, nambo asyene ngakukombola kulikulupusya! Iŵaga ŵele ali Mwenye jwa Ŵaisilaeli! Sambano atuluche pa nsalaba po, noweji tutwakulupile.
43 Han har satt sin förtröstan på Gud, må nu han frälsa honom, om han har behag till honom, han har ju sagt: 'Jag är Guds Son.'»
Ŵaakulupilile Akunnungu ni kuŵecheta kuti ŵele ali Mwana jwa Akunnungu, nipele, iŵaga Akunnungu akunsaka ŵakulupusye sambano.”
44 På samma sätt smädade honom också rövarna som voro korsfästa med honom.
Iyoyo peyo ŵeŵala uŵaŵambikwe pamo nawo pa nsalaba nombe ŵantukene.
45 Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
Chitandile lyuŵa pantwe mpaka saa tisa, chilambo chose chaliji chipi.
46 Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst och sade: »Eli, Eli, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»
Pajaiche saa tisa Che Yesu ŵalisile kwa liloŵe lyekulungwa, “Eloi, Eloi, lama sabakitani?” Malumbo gakwe, “Akunnungu ŵangu, Akunnungu ŵangu, kwachichi mulesile?”
47 Men när några av dem som stodo där borde detta, sade de: »Han kallar på Elias.»
Nambo ŵandu ŵane ŵaŵajimi pele paŵapilikene yele ŵatite, “Akwaŵilanga che Elia.”
48 Och strax skyndade en av dem fram och tog en svamp och fyllde den med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka.
Jumo jwao ŵautwiche, ŵajigele lidodoki ni kunyoya mu divai jakuipa, ŵajiŵisile mu nnasi, ŵapele ang'we.
49 Men de andra sade: »Låt oss se om Elias kommer och hjälper honom.»
Ŵane ŵatite, “Nnindilile tulole iŵaga che Elia chaiche kukwakulupusya.”
50 Åter ropade Jesus med hög röst och gav upp andan.
Nipele, Che Yesu ŵalisile sooni kwa liloŵe lyekulungwa, ŵajasiche.
51 Och se, då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned, och jorden skalv, och klipporna rämnade,
Pelepo nguo ja lusasa ja Nyuumba ja Akunnungu japapwiche pambindikati, kutyochela mwinani mpaka paasi, chilambo chatinganyiche ni lwala syapalwiche.
52 och gravarna öppnades, och många avsomnade heligas kroppar stodo upp.
Malembe gaunukwiche ni iilu ya ŵandu ŵajinji ŵa Akunnungu ŵaŵajasiche ŵasyuchikwe.
53 De gingo ut ur sina gravar och kommo efter hans uppståndelse in i den heliga staden och uppenbarade sig för många.
Nombewo ŵakopweche mmalembe, ni Che Yesu paŵamasile kusyuka, ŵajinjile mu mmusi wa Akunnungu, yaani Yelusalemu, ni ŵandu ŵajinji ŵaweni.
54 Men när hövitsmannen och de som med honom höllo vakt om Jesus sågo jordbävningen och det övriga som skedde, blevo de mycket förskräckta och sade: »Förvisso var denne Guds Son.»
Nipele, jwankulu jwa ŵangondo ni ŵangondo ŵane ŵaŵaliji pamo nawo achinlindililaga Che Yesu paŵachiweni chilambo chininkutinganyika ni gagakopochele gala, ŵajogwepe nnope, ŵatite, “Isyene aju mundu ju ŵaliji Mwana jwa Akunnungu.”
55 Och många kvinnor som hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom, stodo där på avstånd och sågo vad som skedde.
Pelepo paliji ni achakongwe ŵajinji ŵaŵalolechesyaga kwakutali. Ŵanyawo ni ŵeŵala ŵaŵankuiye Che Yesu kutyochela ku Galilaya ni kwatumichila.
56 Bland dessa voro Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs och Joses' moder, så ock Sebedeus' söners moder.
Mwa ŵele ŵanyawo ŵaliji che Maliamu jwa musi wa ku Magidala ni che Maliamu achikulugwe che Yakobo ni che Yusufu, pamo ni achikulu ŵa ŵanache ŵa che Sebedayo.
57 Men när det hade blivit afton, kom en rik man från Arimatea, vid namn Josef, som ock hade blivit en Jesu lärjunge;
Pakwaswele, ŵaiche mundu jumo jwa chipanje jwa musi wa ku Alimataya liina lyao che Yusufu, nombejo jwaliji jwakulijiganya jwa Che Yesu.
58 denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp. Då bjöd Pilatus att man skulle lämna ut den åt honom.
Ŵajawile kwa che Pilato, ŵaŵendile apegwe chiilu chi Che Yesu. Che Pilato ŵalamwile kuti apegwe.
59 Och Josef tog hans kropp och svepte den i en ren linneduk
Che Yusufu ŵachijigele chiilu chila, ŵachiŵijilile nguo jeswela mbee jajili jasambano,
60 och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i klippan; och sedan han hade vältrat en stor sten för ingången till graven, gick han därifrån.
Che Yusufu ŵachiŵisile chiilu chi Che Yesu mu lilembe lyasambano liŵasepile palwala kwa ligongo lyakwe nsyene. Nipele, ŵaligalambulile liganga lyekulungwa pa nnango wa lilembe ni kutyoka.
61 Men Maria från Magdala och den andra Maria voro där, och de sutto gent emot graven.
Che Maliamu jwa musi wa ku Magidala ni che Maliamu ŵane ŵala ŵatemi aninkulolechesya ku lilembe.
62 Följande dag, som var dagen efter tillredelsedagen, församlade sig översteprästerna och fariséerna och gingo till Pilatus
Malaŵi jakwe, yaani lyuŵa lyakuliŵika chile kwa ligongo lya Lyuŵa lya Kupumulila, achakulu ŵambopesi ni Mafalisayo ŵajaulile che Pilato,
63 och sade: »Herre, vi hava dragit oss till minnes att den villoläraren sade, medan han ännu levde: 'Efter tre dagar skall jag uppstå.'
Ŵatite, “Achimwene, tukukumbuchila kuti jwakulambusya jula akanaŵe kuwa ŵatite, ‘Pakumala moŵa gatatu chisyuche.’
64 Bjud fördenskull att man skyddar graven intill tredje dagen, så att hans lärjungar icke komma och stjäla bort honom, och sedan säga till folket att han har uppstått från de döda. Då bliver den sista villan värre än den första.»
Kwayele tukummenda mwasalile ŵangondo ajaule akalilindilile lilembe kwa moŵa gatatu, kuti ŵakulijiganya ŵao anakombole kuchijigala chiilu chao ni kwasalila ŵandu kuti asyuchile. Akuno kulambusya kwa mbesi kuno chikuŵe kwawamba nnope kupunda kwaandanda kula.”
65 Pilatus svarade dem: »Där haven I vakt; gån åstad och skydden graven så gott I kunnen.»
Che Pilato ŵaasalile, “Ayaga, nkwete ŵangondo, njaule nkalilindilile inkuti pakukombola.”
66 Och de gingo åstad och skyddade graven, i det att de icke allenast satte ut vakten, utan ock förseglade stenen. Se Silverpenning i Ordförklaringarna. Se Betoning i Ordförklaringarna.
Nipele, ŵajawile, ŵalilindilile lilembe, ŵaŵisile chiugulilo peganga ni kwaleka ŵangondo kulindilila.
