Matteus 26
1 När nu Jesus hade talat allt detta till slut, sade han till sina lärjungar:
When Jesus had finished [saying] all those things, he said to [us] disciples,
2 »I veten att det två dagar härefter är påsk; då skall Människosonen bliva förrådd och utlämnad till att korsfästas.»
“You know that two days from now [we will celebrate] the Passover [festival]. [At that time] I, the one who came from heaven, will be handed over to {they will put me, the one who came from heaven, into the hands of} those who will nail me to a cross.”
3 Därefter församlade sig översteprästerna och folkets äldste hos översteprästen, som hette Kaifas, i hans hus,
At the same time the chief priests and the Jewish elders gathered in the home of the high priest, whose name was Caiaphas.
4 och rådslogo om att låta gripa Jesus med list och döda honom.
[There] they plotted how they could seize Jesus in some deceitful way so that they could have him executed.
5 Men de sade: »Icke under högtiden, för att ej oroligheter skola uppstå bland folket.»
But they said, “[We must] not [do it] during the [Passover] festival, because [if we do it then], the people might riot.”
6 Men när Jesus var i Betania, i Simon den spetälskes hus,
While Jesus [and we] were in Bethany [village] in the home of Simon, whom [Jesus had healed of] leprosy,
7 framträdde till honom en kvinna som hade med sig en alabasterflaska med dyrbar smörjelse; denna göt hon ut över hans huvud, där han låg till bords.
a woman came to him. She [was carrying] a stone jar [containing] very expensive perfume. [To show how much she appreciated] Jesus, she poured the perfume on his head as he was eating.
8 Då lärjungarna sågo detta, blevo de misslynta och sade: »Varför skulle detta förspillas?
When [we] disciples saw that, [some of us] were angry. [One of us] said, “(It is terrible that this perfume was wasted!/Why was this perfume wasted?) [RHQ]
9 Man hade ju kunnat sälja det för mycket penningar och giva dessa åt de fattiga.»
[We] could have sold it and gotten a lot of money for it! Then the money could have been given {[we] could have given the money} to poor people.”
10 När Jesus märkte detta, sade han till dem: »Varför oroen I kvinnan? Det är en god gärning som hon har gjort mot mig.
Jesus knew [what we were saying. So he] said to us, “(You should not be bothering this woman!/Why are you bothering this woman?) [RHQ] She has done a beautiful thing to me.
11 De fattiga haven I ju alltid ibland eder, men mig haven I icke alltid.
[Keep in mind that] you will always have poor people among you, [so you can help them whenever you want to]. But I will not always be with you, [so it is good for her to show now that she appreciates me!]
12 När hon göt ut denna smörjelse på min kropp, gjorde hon det såsom en tillredelse till min begravning.
When she poured this perfume on my body, [it was as if she knew that I am going to die soon. And it is as if she] has anointed my body for being buried.
13 Sannerligen säger jag eder: Varhelst i hela världen detta evangelium bliver predikat, där skall ock det som hon nu har gjort bliva omtalat, henne till åminnelse.»
I will tell you this: Wherever this good message [about me] is preached {people preach this good message about me} throughout the world, those who preach it will tell what this woman has done, [and as a result] people will [always] remember her.”
14 Därefter gick en av de tolv, den som hette Judas Iskariot, bort till översteprästerna
Then Judas Iscariot (OR, Judas, the man from Kerioth [Town]), [even though he was] one of [us] twelve [disciples], went to the chief priests.
15 och sade: »Vad viljen I giva mig för att jag skall överlämna honom åt eder?» Då vägde de upp åt honom trettio silverpenningar.
He asked them, “If I enable you to seize [Jesus], how much [money] are you willing to give me?” They [agreed to give him] 30 silver coins. So they counted out the coins and [gave them] to him.
16 Och från den stunden sökte han efter lägligt tillfälle att förråda honom.
From that time Judas watched for an opportunity to enable them to seize [Jesus].
17 Men på första dagen i det osyrade brödets högtid trädde lärjungarna fram till Jesus och frågade: »Var vill du att vi skola reda till åt dig att äta påskalammet?»
On the first day [of the week-long festival] (when [we Jews ate] bread which had no yeast in it/of Unleavened Bread), [we] disciples went to Jesus and asked, “Where do you want us to prepare [the meal for] the Passover [celebration] so that [we can] eat [it with] you?”
18 Han svarade: »Gån in i staden till den och den och sägen till honom: 'Mästaren låter säga: Min tid är nära; hos dig vill jag hålla påskhögtid med mina lärjungar.'»
[In reply], he [gave instructions to two disciples about where they should go. He] said [to them], “Go into [the city] to a man [with whom I have previously arranged this]. Tell him that the teacher says, ‘The time [MTY] [that I told you about] is near. I am going to celebrate the Passover [meal] with my disciples at your house, [and I have sent these two to prepare the meal].’”
19 Och lärjungarna gjorde såsom Jesus hade befallt dem och redde till påskalammet.
So the [two] disciples did as Jesus told them. They [went and] prepared the Passover [meal in that man’s house].
20 När det nu hade blivit afton, lade han sig till bords med de tolv.
When it was evening, Jesus was eating the meal with [us] twelve disciples.
21 Och medan de åto, sade han: »Sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig.»
While we were eating, he said [to us], “Listen carefully to this: One of you is going to enable [my enemies] to seize me.”
22 Då blevo de mycket bedrövade och begynte fråga honom, var efter annan: »Icke är det väl jag, Herre?»
[We] were very sad. We began to say to him, one after the other, “Lord, (it is surely not I!/I’m not the one, am I?) [RHQ]”
23 Då svarade han och sade: »Den som jämte mig nu doppade handen i fatet, han skall förråda mig.
He replied, “The one who will enable my enemies to seize me is one of you who is dipping bread [MTY] into [the sauce in] the dish along with me.
24 Människosonen skall gå bort, såsom det är skrivet om honom; men ve den människa genom vilken Människosonen bliver förrådd! Det hade varit bättre för den människan, om hon icke hade blivit född.»
[It is certain that] I, the one who came from heaven, will [die], because that is what has been written {[the prophets] have written} about me. But there will be terrible punishment for the man who enables [my enemies] to seize me! It would be better for that man if he had never been born!”
25 Judas, han som förrådde honom, tog då till orda och frågade: »Rabbi, icke är det väl jag?» Han svarade honom: »Du har själv sagt det.»
Then Judas, the one who was going to betray him, said, “Teacher, (surely it is not I!/I’m not the one, am I?) [RHQ]” Jesus replied, “Yes, you are the one.”
26 Medan de nu åto, tog Jesus ett bröd och välsignade det och bröt det och gav åt lärjungarna och sade: »Tagen och äten; detta är min lekamen.»
While we were eating, Jesus took [a small loaf of] bread and thanked God for it. He broke it [into pieces] and gave it to [us] disciples, and said, “Take this [bread and] eat [it]. [It represents] my body.”
27 Och han tog en kalk och tackade Gud och gav åt dem och sade: »Dricken härav alla;
Later he took a cup [of wine] and thanked [God for it]. Then he gave it to us, saying, “Drink some [of the wine in this cup], all of you.
28 ty detta är mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för många till syndernas förlåtelse.
[The wine in] this cup [represents] my blood, which will soon flow [from my body. With] my blood I [will sign] the new agreement [that God is making] to forgive the sins of many [people].
29 Och jag säger eder: Härefter skall jag icke mer dricka av det som kommer från vinträd, förrän på den dag då jag dricker det nytt med eder i min Faders rike.»
Note this carefully: I will not drink wine in this way any more until the time when I drink it with you with a new [meaning. That will happen] when my Father [enables me to begin] to rule as king.”
30 När de sedan hade sjungit lovsången, gingo de ut till Oljeberget.
After we sang a hymn, we started out towards Olive [Tree] Hill.
31 Då sade Jesus till dem: »I denna natt skolen I alla komma på fall för min skull, ty det är skrivet: 'Jag skall slå herden, och fåren i hjorden skola förskingras.'
[On the way], Jesus told us, “This night all of you will desert me because of [what will happen to] me! [This is certain to happen] because [these words that God said] are written [in the Scriptures: ] ‘I will [cause] the shepherd to be killed, and [all] the sheep will be scattered {scatter}.’
32 Men efter min uppståndelse skall jag före eder gå till Galileen.»
But after I have [died and] become alive again, I will go ahead of you to Galilee [district and meet you there].”
33 Då svarade Petrus och sade till honom: »Om än alla andra komma på fall för din skull, så skall dock jag aldrig komma på fall.»
Peter replied, “Perhaps all [the other disciples] will desert you [when they see what happens to you], but I [certainly] will never [leave you]!”
34 Jesus sade till honom: »Sannerligen säger jag dig: I denna natt, förrän hanen har galit, skall du tre gånger förneka mig.»
Jesus replied to him, “The truth is that this very night, before the rooster crows, you will say three times that you do not know me!”
35 Petrus svarade honom: »Om jag än måste dö med dig, så skall jag dock förvisso icke förneka dig.» Sammalunda sade ock alla de andra lärjungarna.
Peter said to him, “Even if they kill me [while I am defending you], I will never say that I do not know you!” All [the rest of us] disciples also said the same [thing].
36 Därefter kom Jesus med dem till ett ställe som hette Getsemane. Och han sade till lärjungarna: »Bliven kvar här, medan jag går dit bort och beder.»
Then Jesus went with us to a place that is called {that people call} Gethsemane. There he said to [most of] us, “Stay here while I go over there and pray.”
37 Och han tog med sig Petrus och Sebedeus' två söner; och han begynte bedrövas och ängslas.
He took Peter, James, and John with him. He became extremely distressed.
38 Då sade han till dem: »Min själ är djupt bedrövad, ända till döds; stannen kvar här och vaken med mig.»
Then he said to them, “I [SYN] am very sorrowful, so much so that I [feel as if I were] about to die! Remain here and stay awake with me!”
39 Därefter gick han litet längre bort och föll ned på sitt ansikte och bad och sade: »Min Fader, om det är möjligt, så gånge denna kalk ifrån mig. Dock icke såsom jag vill, utan såsom du vill!»
After going a little further, he threw himself face down [on the ground]. He prayed, “My Father, if it is possible [MTY], do not make me have to endure the suffering [that is coming] now. But do not do as I want. Instead, do as you want!”
40 Sedan kom han tillbaka till lärjungarna och fann dem sovande. Då sade han till Petrus: »Så litet förmådden I då vaka en kort stund med mig!
Then he returned to the [three] disciples and saw that they were sleeping. He [woke] Peter and said to him, “(I am disappointed that you [men fell asleep and] were not able to stay awake with me for just a short time!/Why were you men not able to stay awake with me for just one hour?) [RHQ]
41 Vaken, och bedjen att I icke mån komma i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt.»
You must keep alert and pray so that you can resist when you are tempted {something tempts you}. You want [to do what I tell you], but you [SYN] are not strong enough [to actually do it].”
42 Åter gick han bort, för andra gången, och bad och sade: »Min Fader, om detta icke kan gå ifrån mig, utan jag måste dricka denna kalk, så ske din vilja.»
He went away a second time. He prayed, “My Father, if it is necessary for me to suffer [LIT], may what you want happen!”
43 När han sedan kom tillbaka, fann han dem åter sovande, ty deras ögon voro förtyngda.
When he returned to the [three disciples], he saw that they were asleep [again]. They could not keep their eyes open [IDM].
44 Då lät han dem vara och gick åter bort och bad, för tredje gången, och sade återigen samma ord.
So he left them and went away again. He prayed the third time, saying the same thing [that he had prayed before].
45 Därefter kom han tillbaka till lärjungarna och sade till dem: »Ja, I soven ännu alltjämt och vilen eder! Se, stunden är nära då Människosonen skall bliva överlämnad i syndares händer.
Then he returned to us disciples. He [woke] us [up and] said to us, “(I am disappointed that you are still sleeping and resting!/Why are you still sleeping and resting?) [RHQ] [Look] Someone is about to enable sinful [men] to seize [me], the one who came from heaven!
46 Stån upp, låt oss gå; se, den är nära, som förråder mig.»
Get up! Let’s go [to meet them] Here comes the one who is enabling them to seize me!”
47 Och se, medan han ännu talade, kom Judas, en av de tolv, och jämte honom en stor folkskara, med svärd och stavar, utsänd från översteprästerna och folkets äldste.
While [Jesus] was still speaking, Judas [arrived. Even though he was] one of [us] twelve [disciples], he came [to enable Jesus’ enemies to seize him]. A large crowd carrying swords and clubs was with him. They had been sent by the chief priests and elders {the chief priests and [Jewish] elders had sent them}.
48 Men förrädaren hade givit dem ett tecken; han hade sagt: »Den som jag kysser, den är det; honom skolen I gripa.»
Judas had [previously] arranged to give them a signal, saying, “The man whom I will kiss is the one [you want]. Seize him!”
49 Och han trädde nu strax fram till Jesus och sade: »Hell dig, rabbi!» och kysste honom häftigt.
He immediately went to Jesus and said, “Greetings, Teacher!” Then he kissed Jesus [on the neck/cheek].
50 Jesus sade till honom: »Min vän, gör vad du är här för att göra.» Då stego de fram och grepo Jesus och togo honom fången.
Jesus replied, “Friend, is it [to kiss me] that you are here?” (OR, “Do what you have come for!”) Then [the men who came with Judas] stepped forward and seized Jesus.
51 Men en av dem som voro med Jesus förde handen till sitt svärd och drog ut det och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat.
Suddenly, one of the men who was with Jesus pulled his sword out [of its sheath]. He struck the servant of the high priest [to kill him], [but only] cut off his ear.
52 Då sade Jesus till honom: »Stick ditt svärd tillbaka i skidan: ty alla som taga till svärd skola förgöras genom svärd.
Jesus said to him, “Put your sword back in its sheath! All those who try to kill others with a sword will themselves be killed with a sword!
53 Eller menar du att jag icke kunde utbedja mig av min Fader, att han nu sände till min tjänst mer än tolv legioner änglar?
Do you think that [RHQ] if I asked my Father, he would not immediately send more than (twelve armies of/72,000) angels to help me?
54 Men huru bleve då skrifterna fullbordade, som säga att så måste ske?»
[But if I did that, what the prophets] have written in the Scriptures [about what will happen to the Messiah] would not be fulfilled {happen} [RHQ].”
55 I samma stund sade Jesus till folkskaran: »Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar för att fasttaga mig. Var dag har jag suttit i helgedomen och undervisat, utan att I haven gripit mig.
At that time Jesus said to the crowd [that was seizing him], “(It is ridiculous that you have come [here] to seize me with swords and clubs, as [if I were] a bandit!/Have you come here to seize me with swords and clubs, as if I were a bandit?) [RHQ] Day after day I sat in the Temple [courtyard], teaching [the people]. Why did you not arrest me [then]?
56 Men allt detta har skett, för att profeternas skrifter skola fullbordas.» Då övergåvo alla lärjungarna honom och flydde.
But all this is happening to fulfill what the prophets [have written in] the Scriptures [about me].” Then all of us disciples deserted Jesus and ran away.
57 Men de som hade gripit Jesus förde honom bort till översteprästen Kaifas, hos vilken de skriftlärde och de äldste hade församlat sig.
The men who had seized Jesus took him [to the house where] Caiaphas, the high priest, [lived]. The men who taught the [Jewish] laws and the [Jewish] elders had already gathered [there].
58 Och Petrus följde honom på avstånd ända till översteprästens gård; där gick han in och satte sig bland rättstjänarna för att se vad slutet skulle bliva.
Peter followed [Jesus] at a distance. He came to the high priest’s courtyard. He entered [the courtyard] and sat down with the guards to see what would happen.
59 Och översteprästerna och hela Stora rådet sökte efter något falskt vittnesbörd mot Jesus, för att kunna döda honom;
The chief priests and the rest of the [Jewish] Council were trying to find people who would tell lies about Jesus so that they could [convince the Roman authorities to] execute him.
60 men fastän många falska vittnen trädde fram, funno de likväl intet. Slutligen trädde dock två män fram
But even though many people spoke lies about him, they did not find anyone [who said anything that was useful]. Finally two men came forward
61 och sade: »Denne har sagt: 'Jag kan bryta ned Guds tempel och på tre dagar bygga upp det igen.'»
and said, “This man said, ‘I am able to destroy God’s Temple and to rebuild it within three days.’”
62 Då stod översteprästen upp och sade till honom: »Svarar du intet? Huru är det med det som dessa vittna mot dig?»
Then the high priest stood up and said to Jesus, “Are you not going to reply? What [do you say about] these things that they are saying [to accuse] you?”
63 Men Jesus teg. Då sade översteprästen till honom: »Jag besvär dig vid den levande Guden, att du säger oss om du är Messias, Guds Son.»
But Jesus remained silent. Then the high priest said to him, “I command you to tell us [the truth], knowing that the all-powerful God [is listening to you]: Are you the Messiah, (the Son of God/the man who is also God)?”
64 Jesus svarade honom: »Du har själv sagt det. Men jag säger eder: Härefter skolen I få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himmelens skyar.»
Jesus replied, “Yes, [it is as] you say. But I will also say this to all of you: Some day you will see [me], the one who came from heaven, sitting beside [MTY] Almighty [God], and ruling. You will also see me coming on the clouds [from] heaven!”
65 Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: »Han har hädat. Vad behöva vi mer några vittnen? I haven nu hört hädelsen.
Then the high priest tore his outer garment. [That was the custom to show that he was shocked to hear Jesus say that he was equal to God]. Then he said, “This man has insulted God! He claims to be equal with God! (We certainly do not need anyone else to testify [against this man]!/Why should we seek any more people who will testify [against this man]?) [RHQ] You heard what he said!
66 Vad synes eder?» De svarade och sade: »Han är skyldig till döden.»
What have you decided?” [The Jewish leaders] replied, “[According to our laws], he [is guilty and] deserves to be executed!”
67 Därefter spottade man honom i ansiktet och slog honom på kinderna, den ene med knytnäven, den andre med flata handen,
Then [some of them] spat in his face. [Others] struck him with their fists. Others, [after they blindfolded him], slapped him
68 och sade: »Profetera för oss, Messias: vem var det som slog dig?»
and said, “[Since you claim that] [IRO] [you are] the Messiah, tell us who hit you!”
69 Men Petrus satt utanför på gården. Då kom en tjänstekvinna fram till honom och sade: »Också du var med Jesus från Galileen.»
Peter was sitting outside in the courtyard. A servant girl came up to him [and looked at him]. She said, “You also were with Jesus, [that man] from Galilee [district]!”
70 Men han nekade inför alla och sade: »Jag förstår icke vad du menar.»
But while everyone there was listening, he denied it. He said, “I do not know what you are talking about!”
71 När han sedan hade kommit ut i porten, fick en annan kvinna se honom och sade till dem som voro där: »Denne var med Jesus från Nasaret.»
Then he went out to the gateway of the courtyard. Another servant girl saw him and said to the people who were standing nearby, “This man was with Jesus, [the man] from Nazareth.”
72 Åter nekade han med en ed och sade: »Jag känner icke den mannen.»
But [Peter] again denied it. He said, “May God punish me [if I am lying]! I [tell you], I do not even know that man!”
73 Litet därefter kommo de kringstående fram och sade till Petrus: »Förvisso är också du en av dem; redan ditt uttal röjer dig ju.»
After a little while, one of the people who were standing there approached Peter and said to him, “It is certain that you are one of those [who were with that man]. We can tell from your accent that you [are from Galilee.”]
74 Då begynte han förbanna sig och svärja: »Jag känner icke den mannen.» Och i detsamma gol hanen.
Then Peter began to proclaim loudly that God should curse him [if he was lying]. He asked God in heaven to witness [that he was telling the truth] and said, “I do not know that man!” Immediately a rooster crowed.
75 Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt: »Förrän hanen gal, skall du tre gånger förneka mig.» Och han gick ut och grät bitterligen. Se Silverpenning i Ordförklaringarna.
Then Peter remembered the words that Jesus had spoken [to him], “Before the rooster crows, you will say three times that you do not know me.” And Peter went [out of the courtyard], crying because he was very sad [about what he had done].
