Matteus 26
1 När nu Jesus hade talat allt detta till slut, sade han till sina lärjungar:
And it came to pass when Jesus had finished all these sayings, he said to his disciples,
2 »I veten att det två dagar härefter är påsk; då skall Människosonen bliva förrådd och utlämnad till att korsfästas.»
Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 Därefter församlade sig översteprästerna och folkets äldste hos översteprästen, som hette Kaifas, i hans hus,
Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 och rådslogo om att låta gripa Jesus med list och döda honom.
and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 Men de sade: »Icke under högtiden, för att ej oroligheter skola uppstå bland folket.»
but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 Men när Jesus var i Betania, i Simon den spetälskes hus,
But Jesus being in Bethany, in Simon the leper's house,
7 framträdde till honom en kvinna som hade med sig en alabasterflaska med dyrbar smörjelse; denna göt hon ut över hans huvud, där han låg till bords.
a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 Då lärjungarna sågo detta, blevo de misslynta och sade: »Varför skulle detta förspillas?
But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end [was] this waste?
9 Man hade ju kunnat sälja det för mycket penningar och giva dessa åt de fattiga.»
for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 När Jesus märkte detta, sade han till dem: »Varför oroen I kvinnan? Det är en god gärning som hon har gjort mot mig.
But Jesus knowing [it] said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 De fattiga haven I ju alltid ibland eder, men mig haven I icke alltid.
For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 När hon göt ut denna smörjelse på min kropp, gjorde hon det såsom en tillredelse till min begravning.
For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Sannerligen säger jag eder: Varhelst i hela världen detta evangelium bliver predikat, där skall ock det som hon nu har gjort bliva omtalat, henne till åminnelse.»
Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this [woman] has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 Därefter gick en av de tolv, den som hette Judas Iskariot, bort till översteprästerna
Then one of the twelve, he who was called Judas Iscariote, went to the chief priests
15 och sade: »Vad viljen I giva mig för att jag skall överlämna honom åt eder?» Då vägde de upp åt honom trettio silverpenningar.
and said, What are ye willing to give me, and I will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 Och från den stunden sökte han efter lägligt tillfälle att förråda honom.
And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 Men på första dagen i det osyrade brödets högtid trädde lärjungarna fram till Jesus och frågade: »Var vill du att vi skola reda till åt dig att äta påskalammet?»
Now on the first [day] of [the feast of] unleavened bread, the disciples came to Jesus, saying, Where wilt thou that we prepare for thee to eat the passover?
18 Han svarade: »Gån in i staden till den och den och sägen till honom: 'Mästaren låter säga: Min tid är nära; hos dig vill jag hålla påskhögtid med mina lärjungar.'»
And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Och lärjungarna gjorde såsom Jesus hade befallt dem och redde till påskalammet.
And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 När det nu hade blivit afton, lade han sig till bords med de tolv.
And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 Och medan de åto, sade han: »Sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig.»
And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Då blevo de mycket bedrövade och begynte fråga honom, var efter annan: »Icke är det väl jag, Herre?»
And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it I, Lord?
23 Då svarade han och sade: »Den som jämte mig nu doppade handen i fatet, han skall förråda mig.
But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, he it is who shall deliver me up.
24 Människosonen skall gå bort, såsom det är skrivet om honom; men ve den människa genom vilken Människosonen bliver förrådd! Det hade varit bättre för den människan, om hon icke hade blivit född.»
The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Judas, han som förrådde honom, tog då till orda och frågade: »Rabbi, icke är det väl jag?» Han svarade honom: »Du har själv sagt det.»
And Judas, who delivered him up, answering said, Is it I, Rabbi? He says to him, Thou hast said.
26 Medan de nu åto, tog Jesus ett bröd och välsignade det och bröt det och gav åt lärjungarna och sade: »Tagen och äten; detta är min lekamen.»
And as they were eating, Jesus, having taken [the] bread and blessed, broke [it] and gave [it] to the disciples, and said, Take, eat: this is my body.
27 Och han tog en kalk och tackade Gud och gav åt dem och sade: »Dricken härav alla;
And having taken [the] cup and given thanks, he gave [it] to them, saying, Drink ye all of it.
28 ty detta är mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för många till syndernas förlåtelse.
For this is my blood, that of the [new] covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Och jag säger eder: Härefter skall jag icke mer dricka av det som kommer från vinträd, förrän på den dag då jag dricker det nytt med eder i min Faders rike.»
But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 När de sedan hade sjungit lovsången, gingo de ut till Oljeberget.
And having sung a hymn, they went out to the mount of Olives.
31 Då sade Jesus till dem: »I denna natt skolen I alla komma på fall för min skull, ty det är skrivet: 'Jag skall slå herden, och fåren i hjorden skola förskingras.'
Then saith Jesus to them, All ye shall be offended in me during this night. For it is written, I will smite the shepherd, and the sheep of the flock shall be scattered abroad.
32 Men efter min uppståndelse skall jag före eder gå till Galileen.»
But after that I shall be risen, I will go before you to Galilee.
33 Då svarade Petrus och sade till honom: »Om än alla andra komma på fall för din skull, så skall dock jag aldrig komma på fall.»
And Peter answering said to him, If all shall be offended in thee, I will never be offended.
34 Jesus sade till honom: »Sannerligen säger jag dig: I denna natt, förrän hanen har galit, skall du tre gånger förneka mig.»
Jesus said to him, Verily I say to thee, that during this night, before [the] cock shall crow, thou shalt deny me thrice.
35 Petrus svarade honom: »Om jag än måste dö med dig, så skall jag dock förvisso icke förneka dig.» Sammalunda sade ock alla de andra lärjungarna.
Peter says to him, If I should needs die with thee, I will in no wise deny thee. Likewise said all the disciples also.
36 Därefter kom Jesus med dem till ett ställe som hette Getsemane. Och han sade till lärjungarna: »Bliven kvar här, medan jag går dit bort och beder.»
Then Jesus comes with them to a place called Gethsemane, and says to the disciples, Sit here until I go away and pray yonder.
37 Och han tog med sig Petrus och Sebedeus' två söner; och han begynte bedrövas och ängslas.
And taking with [him] Peter and the two sons of Zebedee, he began to be sorrowful and deeply depressed.
38 Då sade han till dem: »Min själ är djupt bedrövad, ända till döds; stannen kvar här och vaken med mig.»
Then he says to them, My soul is very sorrowful even unto death; remain here and watch with me.
39 Därefter gick han litet längre bort och föll ned på sitt ansikte och bad och sade: »Min Fader, om det är möjligt, så gånge denna kalk ifrån mig. Dock icke såsom jag vill, utan såsom du vill!»
And going forward a little he fell upon his face, praying and saying, My Father, if it be possible let this cup pass from me; but not as I will, but as thou [wilt].
40 Sedan kom han tillbaka till lärjungarna och fann dem sovande. Då sade han till Petrus: »Så litet förmådden I då vaka en kort stund med mig!
And he comes to the disciples and finds them sleeping, and says to Peter, Thus ye have not been able to watch one hour with me?
41 Vaken, och bedjen att I icke mån komma i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt.»
Watch and pray, that ye enter not into temptation: the spirit indeed [is] ready, but the flesh weak.
42 Åter gick han bort, för andra gången, och bad och sade: »Min Fader, om detta icke kan gå ifrån mig, utan jag måste dricka denna kalk, så ske din vilja.»
Again going away a second time he prayed saying, My Father, if this cannot pass [from me] unless I drink it, thy will be done.
43 När han sedan kom tillbaka, fann han dem åter sovande, ty deras ögon voro förtyngda.
And coming he found them again sleeping, for their eyes were heavy.
44 Då lät han dem vara och gick åter bort och bad, för tredje gången, och sade återigen samma ord.
And leaving them, he went away again and prayed the third time, saying the same thing.
45 Därefter kom han tillbaka till lärjungarna och sade till dem: »Ja, I soven ännu alltjämt och vilen eder! Se, stunden är nära då Människosonen skall bliva överlämnad i syndares händer.
Then he comes to the disciples and says to them, Sleep on now and take your rest; behold, the hour has drawn nigh, and the Son of man is delivered up into the hands of sinners.
46 Stån upp, låt oss gå; se, den är nära, som förråder mig.»
Arise, let us go; behold, he that delivers me up has drawn nigh.
47 Och se, medan han ännu talade, kom Judas, en av de tolv, och jämte honom en stor folkskara, med svärd och stavar, utsänd från översteprästerna och folkets äldste.
And while he was yet speaking, behold, Judas, one of the twelve, came, and with him a great crowd with swords and sticks from the chief priests and elders of the people.
48 Men förrädaren hade givit dem ett tecken; han hade sagt: »Den som jag kysser, den är det; honom skolen I gripa.»
Now he that delivered him up had given them a sign, saying, Whomsoever I shall kiss, he it is: seize him.
49 Och han trädde nu strax fram till Jesus och sade: »Hell dig, rabbi!» och kysste honom häftigt.
And immediately coming up to Jesus he said, Hail, Rabbi, and covered him with kisses.
50 Jesus sade till honom: »Min vän, gör vad du är här för att göra.» Då stego de fram och grepo Jesus och togo honom fången.
But Jesus said to him, [My] friend, for what purpose art thou come? Then coming up they laid hands upon Jesus and seized him.
51 Men en av dem som voro med Jesus förde handen till sitt svärd och drog ut det och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat.
And behold, one of those with Jesus stretched out his hand and drew his sword, and smiting the bondman of the high priest took off his ear.
52 Då sade Jesus till honom: »Stick ditt svärd tillbaka i skidan: ty alla som taga till svärd skola förgöras genom svärd.
Then saith Jesus to him, Return thy sword to its place; for all who take the sword shall perish by the sword.
53 Eller menar du att jag icke kunde utbedja mig av min Fader, att han nu sände till min tjänst mer än tolv legioner änglar?
Or thinkest thou that I cannot now call upon my Father, and he will furnish me more than twelve legions of angels?
54 Men huru bleve då skrifterna fullbordade, som säga att så måste ske?»
How then should the scriptures be fulfilled that thus it must be?
55 I samma stund sade Jesus till folkskaran: »Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar för att fasttaga mig. Var dag har jag suttit i helgedomen och undervisat, utan att I haven gripit mig.
In that hour Jesus said to the crowds, Are ye come out as against a robber with swords and sticks to take me? I sat daily [with you] teaching in the temple, and ye did not seize me.
56 Men allt detta har skett, för att profeternas skrifter skola fullbordas.» Då övergåvo alla lärjungarna honom och flydde.
But all this is come to pass that the scriptures of the prophets may be fulfilled. Then all the disciples left him and fled.
57 Men de som hade gripit Jesus förde honom bort till översteprästen Kaifas, hos vilken de skriftlärde och de äldste hade församlat sig.
Now they that had seized Jesus led [him] away to Caiaphas the high priest, where the scribes and the elders were assembled.
58 Och Petrus följde honom på avstånd ända till översteprästens gård; där gick han in och satte sig bland rättstjänarna för att se vad slutet skulle bliva.
And Peter followed him at a distance, even to the palace of the high priest, and entering in sat with the officers to see the end.
59 Och översteprästerna och hela Stora rådet sökte efter något falskt vittnesbörd mot Jesus, för att kunna döda honom;
And the chief priests and the elders and the whole sanhedrim sought false witness against Jesus, so that they might put him to death.
60 men fastän många falska vittnen trädde fram, funno de likväl intet. Slutligen trädde dock två män fram
And they found none, though many false witnesses came forward. But at the last two false witnesses came forward
61 och sade: »Denne har sagt: 'Jag kan bryta ned Guds tempel och på tre dagar bygga upp det igen.'»
and said, He said, I am able to destroy the temple of God, and in three days build it.
62 Då stod översteprästen upp och sade till honom: »Svarar du intet? Huru är det med det som dessa vittna mot dig?»
And the high priest standing up said to him, Answerest thou nothing? What do these witness against thee?
63 Men Jesus teg. Då sade översteprästen till honom: »Jag besvär dig vid den levande Guden, att du säger oss om du är Messias, Guds Son.»
But Jesus was silent. And the high priest answering said to him, I adjure thee by the living God that thou tell us if thou art the Christ the Son of God.
64 Jesus svarade honom: »Du har själv sagt det. Men jag säger eder: Härefter skolen I få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himmelens skyar.»
Jesus says to him, Thou hast said. Moreover, I say to you, From henceforth ye shall see the Son of man sitting at the right hand of power, and coming on the clouds of heaven.
65 Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: »Han har hädat. Vad behöva vi mer några vittnen? I haven nu hört hädelsen.
Then the high priest rent his clothes, saying, He has blasphemed: what need have we any more of witnesses? behold, now ye have heard the blasphemy.
66 Vad synes eder?» De svarade och sade: »Han är skyldig till döden.»
What think ye? And they answering said, He is liable to the penalty of death.
67 Därefter spottade man honom i ansiktet och slog honom på kinderna, den ene med knytnäven, den andre med flata handen,
Then they spit in his face, and buffeted him, and some struck him with the palms of their hand,
68 och sade: »Profetera för oss, Messias: vem var det som slog dig?»
saying, Prophesy to us, Christ, Who is it who struck thee?
69 Men Petrus satt utanför på gården. Då kom en tjänstekvinna fram till honom och sade: »Också du var med Jesus från Galileen.»
But Peter sat without in the palace-court; and a maid came to him, saying, And thou wast with Jesus the Galilaean.
70 Men han nekade inför alla och sade: »Jag förstår icke vad du menar.»
But he denied before all, saying, I do not know what thou sayest.
71 När han sedan hade kommit ut i porten, fick en annan kvinna se honom och sade till dem som voro där: »Denne var med Jesus från Nasaret.»
And when he had gone out into the entrance, another [maid] saw him, and says to those there, This [man] also was with Jesus the Nazaraean.
72 Åter nekade han med en ed och sade: »Jag känner icke den mannen.»
And again he denied with an oath: I do not know the man.
73 Litet därefter kommo de kringstående fram och sade till Petrus: »Förvisso är också du en av dem; redan ditt uttal röjer dig ju.»
And after a little, those who stood [there], coming to [him], said to Peter, Truly thou too art of them, for also thy speech makes thee manifest.
74 Då begynte han förbanna sig och svärja: »Jag känner icke den mannen.» Och i detsamma gol hanen.
Then he began to curse and to swear, I know not the man. And immediately [the] cock crew.
75 Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt: »Förrän hanen gal, skall du tre gånger förneka mig.» Och han gick ut och grät bitterligen. Se Silverpenning i Ordförklaringarna.
And Peter remembered the word of Jesus, who had said [to him], Before [the] cock crow thou shalt deny me thrice. And he went forth without, and wept bitterly.
