Matteus 25
1 »Då skall det vara med himmelriket, såsom när tio jungfrur togo sina lampor och gingo ut för att möta brudgummen.
“Pacindico Bwami bwakwilu nibukabeti calenshika ku balindu likumi, balamanta malampi abo ne kumucinsha shibwinga.
2 Men fem av dem voro oförståndiga, och fem voro förståndiga.
Basanu balikuba bapusa kayi nabambi basanu balikuba bacenjela.
3 De oförståndiga togo väl sina lampor, men togo ingen olja med sig.
Basa basanu bapusa, balamanta malampi abo kwakubula kumantako mafuta apalubasu.
4 De förståndiga åter togo olja i sina kärl, tillika med lamporna.
Basa bacenjela basanu, balo balamantilila mafuta apalubasu munsupa shabo akuya kwisusha malampi.
5 Då nu brudgummen dröjde, blevo de alla sömniga och somnade.
Nomba shibwinga usa walacelwa, neco bonse balatatika kushinshila, balona tulo.”
6 Men vid midnattstiden ljöd ett anskri: 'Se brudgummen kommer! Gån ut och möten honom.'
“Pakati pamashiku, kwalanyumfwika maswi abantu balikubilikisheti, ‘Shibwinga uyo lesanga! Pulani mwenga mumutambule!’
7 Då stodo alla jungfrurna upp och redde till sina lampor.
Lino balindu basa likumi balapunduka, ne kutatika kubamba cena malampi abo.
8 Och de oförståndiga sade till de förståndiga: 'Given oss av eder olja, ty våra lampor slockna.'
Basa basanu bapusa, balatatika kusenga mafuta ku banabo bacenjela, ‘Kamutupako mafuta, malampi etu alashimikinga.’
9 Men de förståndiga svarade och sade: 'Nej, den skulle ingalunda räcka till för både oss och eder. Gån hellre bort till dem som sälja, och köpen åt eder.'
Lino basa bacenjela balakumbuleti, ‘Bacu! Mulayandanga ne njafwe mafuta atupwile twamuyabilako, amwe kamuyani mule mafuta kuli beshikulisha.’
10 Men när de gingo bort för att köpa, kom brudgummen, och de som voro redo gingo in med honom till bröllopet, och dörren stängdes igen.
Pacindi cindi ncobalafumapo kuya kula mafuta, nendi shibwinga walashika. Basa balindu basanu balikuba balibambila, balengila pamo mu ng'anda ya malyalya abwinga, ne cisasa calacalwa.
11 Omsider kommo ock de andra jungfrurna och sade: 'Herre, herre, låt upp för oss.'
“Panyuma pakendi balindu basanu bapusa basa balesa, balambeti, ‘Nkambo! Nkambo! kamutucalwilako.’
12 Men han svarade och sade: 'Sannerligen säger jag eder: Jag känner eder icke.'
Nomba shibwinga walakumbuleti, ‘Kumwambila cakubinga, nkandimwishipo sobwe.’”
13 Vaken fördenskull; ty I veten icke dagen, ej heller stunden.
Yesu pakupwililisha walambeti, “Amwe kamubani balibambila, pakwinga nkamubwishi busuba, nambi ola lyakwisa kwakendi.”
14 Ty det skall ske, likasom när en man som ville fara utrikes kallade till sig sina tjänare och överlämnade åt dem sina ägodelar;
“Bwami bwakwilu tubwelanike cisa, muntu naumbi walaya pabulwendo. Katananyamuka walakuwa basebenshi bakendi, ne kubashiyila ngofu shakwendelesha buboni bwakendi.
15 åt en gav han fem pund, åt en annan två och åt en tredje ett pund, åt var och en efter hans förmåga, och for utrikes.
Walapa uliyense mbuli ncelela kukonsha, naumbi walamupa mali amukuba myanda makumi asanu, naumbi myanda makumi abili kayi naumbi myanda likumi. Nendi walafumapo.
16 Strax gick då den som hade fått de fem punden bort och förvaltade dem så, att han med dem vann andra fem pund.
Musebenshi usa walapewa mali myanda makumi asanu, walacaninapo kayi mali apelu akwana myanda makumi asanu.
17 Den som hade fått de två punden vann på samma sätt andra två.
Nendi usa walapewa mali myanda makumi abili, walacaninapo kayi mali apelu akwana myanda makumi abili.
18 Men den som hade fått ett pund gick bort och grävde en grop i jorden och gömde där sin herres penningar.
Nomba usa walapewa mali myanda likumi, walemba cisengu ne kwafumbika mali asa ngalapewa ne mwami wakendi.”
19 En lång tid därefter kom tjänarnas herre hem och höll räkenskap med dem.
Mpopalapita cindi citali, mwami usa walabwela, walabakuwa basebenshi bakendi bonse, kwambeti bamwambile mobalasebenseshela mali asa.
20 Då trädde den fram, som hade fått de fem punden, och bar fram andra fem pund och sade: 'Herre, du överlämnade åt mig fem pund; se, andra fem pund har jag vunnit.'
Usa musebenshi walapewa mali myanda makumi asanu, walaletelapo kayi mali ali myanda makumi asanu, ne kwambeti “Mwami ‘pamali asa ngomwalampa ndacaninapo kayi mali akwana myanda makumi asanu.’
21 Hans herre svarade honom: 'Rätt så, du gode och trogne tjänare! När du var satt över det som ringa är, var du trogen; jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'
Mwami wakendi walamwambileti, wensa cena, njobe musebenshi waina washomeka, lino pacebo cakuba washomeka pabintu bing'ana, nindikupe lino ncito yakwendelesha bintu bingi. Kwesa usamwe pamo nenjame ndemwami wakobe.
22 Så trädde ock den fram, som hade fått de två punden, och sade: 'Herre, du överlämnade åt mig två pund; se, andra två pund har jag vunnit.'
Nendi musebenshi usa walapewa mali akwana myanda makumi abili, walaletelapo mali ali myanda makumi abili ne kwambeti, mwami pamali asa ngomwalampa ndacaninapo kayi mali akwana myanda makumi abili.
23 Hans herre svarade honom: 'Rätt så, du gode och trogne tjänare! När du var satt över det som ringa är, var du trogen; jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'
Mwami wakendi walamwambileti, ‘Wensa cena, njobe musebenshi waina washomeka, lino pacebo cakuba washomeka pabintu bing'ana, nindikupe ncito yakwendelesha bintu bingi. Kwesa usamwe pamo nenjame ndemwami wakobe.’
24 Sedan trädde ock den fram, som hade fått ett pund, och sade: 'Herre, jag hade lärt känna dig såsom en sträng man, som vill skörda, där du icke har sått, och inbärga, där du icke har utstrött;
“Nendi musebebenshi walapewa mali myanda likumi, walambeti, ‘Nkambo ndacishibangeti mwaipa moyo, mukute kutebula nkomwabula kubyala, ne kuyobolola nkomwabula kumwaya mbuto.
25 och av fruktan för dig gick jag bort och gömde ditt pund i jorden. Se här har du vad dig tillhör.'
Neco ndatinanga, encondalafumbikila mucisengu mali enu, nomba ntawa mali enu.’
26 Då svarade hans herre och sade till honom: 'Du onde och late tjänare, du visste att jag vill skörda, där jag icke har sått, och inbärga, där jag icke har utstrött?
Mwami wakendi usa walamwambileti, njobe musebenshi waipa, kayi mutolo. Anu wacishibangeti, nkute kutebula nkondalabula kubyala ne kuyobolola nkondalabula kumwaya mbuto.
27 Då borde du också hava satt in mina penningar i en bank, så att jag hade fått igen mitt med ränta, när jag kom hem.
Neco wanga welela kuya kwibikisha ku banki kwambeti mpondesa ne ndatambulu mali ne bwili.
28 Tagen därför ifrån honom hans pund, och given det åt den som har de tio punden.
Lino mulamuneni awo mali, mupe uyo ukute mali myanda makumi mwanda.
29 Ty var och en som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
Ecebo cakendi uliyense ukuteko cintu, nibaka mubikilepo nabimbi, neco nakabe ne bintu bingi. Nomba uyo wabulapo cintu, nibaka mulamune nakaba kantu nkakute.
30 Och kasten den oduglige tjänaren ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.
Musebenshi uyu waipa wabula ncito, muwaleni kunsa mu mushinshe, uko eti kukabenga kulila ne kukokota meno.”
31 Men när Människosonen kommer i sin härlighet, och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron.
“Cindi Mwana Muntu akesanga kali Mwami, pamo ne bangelo bonse, nakekale pa cipuna cabwami cakendi ca Bulemeneno.
32 Och inför honom skola församlas alla folk och han skall skilja dem från varandra, såsom en herde skiljer fåren ifrån getterna.
Nakabunganye bantu bamishobo yonse pantangu pakendi. Nakapansanyenga bantu mbuli mwembeshi ncakute kupansanya mbelele ne mpongo.
33 Och fåren skall han ställa på sin högra sida, och getterna på den vänstra.
Mbelele nakashibikenga kucikasa cakendi ca kululyo, mpongo kucikasa cakendi ca kucipiko.
34 Därefter skall Konungen säga till dem som stå på hans högra sida: 'Kommen, I min Faders välsignade, och tagen i besittning det rike som är tillrett åt eder från världens begynnelse.
Neco, Mwami nakambile abo bali kucikasa cakululyo, ‘Kamwisani kuno amwe mwalelekwa ne Bata! Kamwingilani mu Bwami mbwalamubambila kufuma pakulengwa kwacishi capanshi.’
35 Ty jag var hungrig, och I gåven mig att äta; jag var törstig, och I gåven mig att dricka; jag var husvill, och I gåven mig härbärge,
Pakwinga ndalanyumfwa nsala mwalampa cakulya. Ndalanyumfwa nyotwa, mwalampa menshi akunwa. Ndalikuba mwensu, mwalantambula kung'anda kwenu.
36 naken, och I klädden mig; jag var sjuk, och I besökten mig; jag var i fängelse, och I kommen till mig.'
Ndalikuba matakosha, mwalamfwalika. ndalakolwa mwalanyamfwilisha. Ndalikuba mujele, mwalesa kumbona.”
37 Då skola de rättfärdiga svara honom och säga: 'Herre, när sågo vi dig hungrig och gåvo dig mat, eller törstig och gåvo dig att dricka?
“Popelapo balulama nibakepusheti, ‘Nkambo twalamubona kupeyo kamunyumfwa nsala, afwe ne kumupa cakulya nambi kamunyumfwa nyotwa, afwe ne kumupa menshi akunwa.
38 Och när sågo vi dig husvill och gåvo dig härbärge, eller naken och klädde dig?
Twalamubona lilyoni kamuli bensu, afwe ne kumutambula kumanda etu, nambi kamuli matakosha, afwe ne kumufwalika?
39 Och när sågo vi dig sjuk eller i fängelse och kommo till dig?'
Ni lilyoni mpotwalanyumfwapo eti mulakolwanga, nambi eti muli mujele, afwe ne kwisa kumubona?
40 Då skall Konungen svara och säga till dem: 'Sannerligen säger jag eder: Vadhelst I haven gjort mot en av dessa mina minsta bröder, det haven I gjort mot mig.'
Mwami na kabakumbuleti “Cakubinga ndamwambilishingeti, mpomwalikwinshila ibi kubanse bakame babula ncobabelepo, mwalikwinshila ame ndepele.”
41 Därefter skall han ock säga till dem som stå på hans vänstra sida: 'Gån bort ifrån mig, I förbannade, till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar. (aiōnios g166)
Panyuma pakendi Mwami nakambile bali kucikasa cakucipiko, “Kamufumapa, amwe bashinganwa! Kamuyani kumulilo utapu uyo Lesa ngwabambila Muyungaushi ne bangelo bakendi baipa abo balapandukila Lesa! (aiōnios g166)
42 Ty jag var hungrig, och I gåven mig icke att äta; jag var törstig, och I gåven mig icke att dricka;
Ndalikunyumfwa nsala, muliya kumpa cakulya. Ndalikunyumfwa nyotwa, muliya kumpa menshi akunwa.
43 jag var husvill, och I gåven mig icke härbärge, naken, och I klädden mig icke, sjuk och i fängelse, och I besökten mig icke.'
Ndalikuba mwensu muliya kuntambula kumanda enu, ndalikuba matakosha, muliya kumfwalika. Ndalikukolwa, kayi ndalikuba mujele, muliya kwisa kunyamfwilisha.”
44 Då skola också de svara och säga: 'Herre, när sågo vi dig hungrig eller törstig eller husvill eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig icke?'
Balo ni bakambeti, “Nkambo, Inga nililyoni mpotwalamubona kamumfwa nsala, nambi kamunyumfwa nyotwa, nambi kamuli matakosha. Twalanyumfwapo lilyoni eti mulakolwanga, nambi eti muli mujele afwe twalakana kumunyamfwilisha?
45 Då skall han svara dem och säga: 'Sannerligen säger jag eder: Vadhelst I icke haven gjort mot en av dessa minsta, det haven I ej heller gjort mot mig.'
Nendi Mwami nakabakumbuleti, ‘Cakubinga ndamwambilishingeti, pacindi ncomwalikukana kunyamfwa banse bame babula ncobabelepo, mwalikukana kunyamfwa ame.’
46 Och dessa skola då då bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.» Se Pund i Ordförklaringarna. Eller: Därefter skall han ock säga till dem som stå på hans vänstra sida: 'Gån bort ifrån mig i förbannelse' osv. (aiōnios g166)
Popelapo nibakenga cisubula citapu, balo balulama kabaya kubuyumi bwamuyayaya.” (aiōnios g166)
