< Matteus 25 >
1 »Då skall det vara med himmelriket, såsom när tio jungfrur togo sina lampor och gingo ut för att möta brudgummen.
Umwene wa humwanya ulinishifano wabhalende kumi bhahejile itala zyao na sogoke abhale huposhele ubwana wenji.
2 Men fem av dem voro oförståndiga, och fem voro förståndiga.
Bhasanu khanti yao bhakhali bhapumbavu na abhamwao bhasanu bhahali ni nejele.
3 De oförståndiga togo väl sina lampor, men togo ingen olja med sig.
Abhalendu abhapumbafu bhahejile itara zyao, sangabhahejile amafuta gogonti.
4 De förståndiga åter togo olja i sina kärl, tillika med lamporna.
Abhalundu bhinjele ivyombo vimafuta peka ni tara zyao.
5 Då nu brudgummen dröjde, blevo de alla sömniga och somnade.
Uwakati ubwana weji achelewa afishe, whunti bhakhakhatwa nutulo na bhagona.
6 Men vid midnattstiden ljöd ett anskri: 'Se brudgummen kommer! Gån ut och möten honom.'
Lakini uwakati wa nusiku pakhanti khahali ni shingo, 'ENyi, ubwana weji! Fumi khonze mposhele.'
7 Då stodo alla jungfrurna upp och redde till sina lampor.
Ndipo ewho abhalendu bhakhadamula na khonzye itala zyao.
8 Och de oförståndiga sade till de förståndiga: 'Given oss av eder olja, ty våra lampor slockna.'
Bhala abhapumbavu bhabhawhuzya bhala bhinjele, 'Mtipele isehemu yi mafuta genyu ate itala zyetu zizima.'
9 Men de förståndiga svarade och sade: 'Nej, den skulle ingalunda räcka till för både oss och eder. Gån hellre bort till dem som sälja, och köpen åt eder.'
Lakini bhala bhinjele bhakhayanga na hubhawhuzye, 'Huje sanganganza hutikwele ate namwe, eshi bhalaji hwabhakazya mkale madodo gagenyu.'
10 Men när de gingo bort för att köpa, kom brudgummen, och de som voro redo gingo in med honom till bröllopet, och dörren stängdes igen.
Lwabhabhala ukho akale, Ubwana wenji akhafikha, whunti bhabhakhali tayari bhakhabhala nao husikulukulu ya wenji, na uniango bhakhagalila.
11 Omsider kommo ock de andra jungfrurna och sade: 'Herre, herre, låt upp för oss.'
Pamande bhala abhalendu abhamwao bhakhafikha, na yanje, 'Bwana, bwana tungulile.'
12 Men han svarade och sade: 'Sannerligen säger jag eder: Jag känner eder icke.'
Lakini bhakhabhawozya, ane sangaimba meye.'
13 Vaken fördenskull; ty I veten icke dagen, ej heller stunden.
Eshi enyanji, aje sagamumenye isiku wala isaa.
14 Ty det skall ske, likasom när en man som ville fara utrikes kallade till sig sina tjänare och överlämnade åt dem sina ägodelar;
Fuandi sawa nu muntu yahuanza shola abhala hunsi iyamwao. Ahabhakwinzizye abhawomba mbombo bhakwe na hubhaleshele uutajili wakwe.
15 åt en gav han fem pund, åt en annan två och åt en tredje ett pund, åt var och en efter hans förmåga, och for utrikes.
Weka akhapinye italanta zisanu, uwamwao akhapinye zibhile, ula umuntu akhashola akhasogola weee.
16 Strax gick då den som hade fått de fem punden bort och förvaltade dem så, att han med dem vann andra fem pund.
Ula yakhaposhea italanta zisanu akhasongoye ishandabhe abhale husiwhombele, na ziakhapapa italanta iziamwao zisanu.
17 Den som hade fått de två punden vann på samma sätt andra två.
Nape yakhaposheye italanta zibhile ziakhapapa italanta iziamwao zibhile.
18 Men den som hade fått ett pund gick bort och grävde en grop i jorden och gömde där sin herres penningar.
Lakini umuomba mbombo yakhaposheye italanta yeka, akhasongoye akhabana igondi pasi, akhazieshela ihela ya bwana wakwe.
19 En lång tid därefter kom tjänarnas herre hem och höll räkenskap med dem.
Gwa hashila umuda utali, ula bwana wa bhawombambombo ahawela na akhagomba amahesabu anao.
20 Då trädde den fram, som hade fått de fem punden, och bar fram andra fem pund och sade: 'Herre, du överlämnade åt mig fem pund; se, andra fem pund har jag vunnit.'
Ula umuombambombo yahaposheye italanta zisanu akhenzele na lente italanta iziamwao zisanu, akhamuozya, 'Ubwana ukhampelile italanta zisanu. Enya, impente ifaida italanta iziamwao zisanu.'
21 Hans herre svarade honom: 'Rätt så, du gode och trogne tjänare! När du var satt över det som ringa är, var du trogen; jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'
Ubwana wakwe akhamuozya, 'Eshee, muwomba mbombo mwinza na uligolosu! Uligolosu huvinti ividodo. Inzahupele atabhale ivintu vinchi vya pamwanya. Injila ashe nu bwana whakho.'
22 Så trädde ock den fram, som hade fått de två punden, och sade: 'Herre, du överlämnade åt mig två pund; se, andra två pund har jag vunnit.'
Umuwombambombo yahaposheye italanta zibhele ahenzele na yanje, 'Bwana, ukhampinye italanta zibhile. Enya, impente ifaida italanta iziamwao zibhile,'
23 Hans herre svarade honom: 'Rätt så, du gode och trogne tjänare! När du var satt över det som ringa är, var du trogen; jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'
Ubwana wakwe akhamuozya, 'Ehee, muomba mbombo mwinza na ugolosu! uligolosu huvintu vinchi vya pamwanya. Injila ashe nu bwana wakho.'
24 Sedan trädde ock den fram, som hade fått ett pund, och sade: 'Herre, jag hade lärt känna dig såsom en sträng man, som vill skörda, där du icke har sått, och inbärga, där du icke har utstrött;
Pamande yakhaposheye italanta yeka ahezele na yanje, 'Bwana, imenye aje awe ulimuntu khali. Uyibhila vyasanga utotile, na uhwenga vyasanga uweshele.
25 och av fruktan för dig gick jag bort och gömde ditt pund i jorden. Se här har du vad dig tillhör.'
Ane nakhogope, nakhasogola ane nafisa italanta yakho pilongo. Enya, enepa yukhapiye yiliyakho.'
26 Då svarade hans herre och sade till honom: 'Du onde och late tjänare, du visste att jag vill skörda, där jag icke har sått, och inbärga, där jag icke har utstrött?
Lakini ubwana wake akhayanga na humuozye, 'Awe muomba mbombo mibhi na molo, ukhamenye aje iyibhila pasangaintontile na pasanga imbeshele.
27 Då borde du också hava satt in mina penningar i en bank, så att jag hade fått igen mitt med ränta, när jag kom hem.
Ihela yane uhuaziwilwe uwapele abhantu bhi benki, wakati wawele ane naposhelaga ela yahuline ni faida peka.
28 Tagen därför ifrån honom hans pund, och given det åt den som har de tio punden.
Eshi muopi eyo italanta na mpele ula umuomba mbombo yalini talanta kumi.
29 Ty var och en som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
Shila muntu yalinasho anzahojelezewe zaidi- hata azidishibhe sana. Walakini wowonti yasanga alina hantu, hata hala khali nasho anzahupwe.
30 Och kasten den oduglige tjänaren ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.
Taji khonze muhinsi uyo umuomba mbombo umibhi yasangafaa, ukho hwahusabhe alile nasie amino.'
31 Men när Människosonen kommer i sin härlighet, och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron.
Umwakati umwana wa Adamu lwakhaiyeza nu sisya wakwe, na abhatumi wonti peka numwene, panza akhale pamwanya yitengo lyakwe isisya.
32 Och inför honom skola församlas alla folk och han skall skilja dem från varandra, såsom en herde skiljer fåren ifrån getterna.
Abhamunsi wonti bhahaiwongangana hwitagalila lyakwe, nape ahaibagula abhantu nanzi undimi shabagula ingole ni mbuzi.
33 Och fåren skall han ställa på sin högra sida, och getterna på den vänstra.
Anza hubhabheshe ingole ukhono gwake wa hunelo, bali imbuzi anza hubhabheshe ukhono wahumongo.
34 Därefter skall Konungen säga till dem som stå på hans högra sida: 'Kommen, I min Faders välsignade, och tagen i besittning det rike som är tillrett åt eder från världens begynnelse.
Nantele umwene anzahubhabhuzya wala bhabhali ukhono wahunelo, 'Nnzaji, mumusaiwilwe nu Daada wenyu, murithi uumwene uulekho kwa ajili yenyu ahuande huwandilo wa munsi.
35 Ty jag var hungrig, och I gåven mig att äta; jag var törstig, och I gåven mig att dricka; jag var husvill, och I gåven mig härbärge,
Lwanahali ni nzala mwakha mpelile ishalye; lwanakhali jenu mwahakalibisizye;
36 naken, och I klädden mig; jag var sjuk, och I besökten mig; jag var i fängelse, och I kommen till mig.'
Lwanakhali bwinda, mwakhankwatizizye amenda; Lwanakhali minu mwakhanenyizye; Lwanakhafungwilwe mwakhezele.'
37 Då skola de rättfärdiga svara honom och säga: 'Herre, när sågo vi dig hungrig och gåvo dig mat, eller törstig och gåvo dig att dricka?
Ndipo abhagolosu bhahaiyanga na humuonzye, “Bwana, ndi lwatahalolile uli ni zala, lakhapela ishalye? Au uyumele ntakhapela amenze?
38 Och när sågo vi dig husvill och gåvo dig härbärge, eller naken och klädde dig?
Na ndii takhalolile ulijenu takhakalibisya? Au uli bwindu takhakwatizya amenda?
39 Och när sågo vi dig sjuk eller i fängelse och kommo till dig?'
Na ndii takhalolile uli minu, au ufungwilwe na twahenza?
40 Då skall Konungen svara och säga till dem: 'Sannerligen säger jag eder: Vadhelst I haven gjort mot en av dessa mina minsta bröder, det haven I gjort mot mig.'
Na uumwene akhaiyanga na hubhawonzye, 'Lyoli ihumbawhuzya lyamuwombile epa hwakholowane udodo weka, mumbombeye nene.'
41 Därefter skall han ock säga till dem som stå på hans vänstra sida: 'Gån bort ifrån mig, I förbannade, till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar. (aiōnios )
Panza hubhawhuzye bhabhali ukhono gwakwe gwa humongo, 'Epanji huline mkhanilwe bhalaji hwanguli umoto wa wilawila uuweshelwe kwa ajili ya usietano ni impepo imbibhi, (aiōnios )
42 Ty jag var hungrig, och I gåven mig icke att äta; jag var törstig, och I gåven mig icke att dricka;
ane nakhali ni zala lakini sagumwakhampiye ishalye; nakhomele lakini sagamwakhampiye amenze;
43 jag var husvill, och I gåven mig icke härbärge, naken, och I klädden mig icke, sjuk och i fängelse, och I besökten mig icke.'
Nakhali fenu sangamwahankalibisizye; Nakhali bwinda sanga mwakha mpinye amenda; nakhali minu na nakhapinyilwe, lakini sangamwakhanenyizye.'
44 Då skola också de svara och säga: 'Herre, när sågo vi dig hungrig eller törstig eller husvill eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig icke?'
Ewo nape bhaimuozya na yanje, 'Bwana, ndi twakhalolile uli ni zala, au uyumele, au ulijenu au uli bwinda au uliminu, au ufungwilwe sangatakhasajiye?
45 Då skall han svara dem och säga: 'Sannerligen säger jag eder: Vadhelst I icke haven gjort mot en av dessa minsta, det haven I ej heller gjort mot mig.'
Epo akhaiyanga na hubhawuozye, 'Lyoli ihumbawuozya, shila sanga mwahawombile hwaweka hwa bhadodo ewo, sangamwakhambombeye nene.'
46 Och dessa skola då då bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.» Se Pund i Ordförklaringarna. Eller: Därefter skall han ock säga till dem som stå på hans vänstra sida: 'Gån bort ifrån mig i förbannelse' osv. (aiōnios )
Ebha bhakhabhala humalabha giwilawila bali abhagolosu huwomi wa wilawila.” (aiōnios )