Matteus 24
1 Och Jesus gick därifrån, ut ur helgedomen. Hans lärjungar trädde då fram och bådo honom giva akt på helgedomens byggnader.
To pacoengah Jesu tasa bangah tacawt moe, tempul hoiah a caeh ving: anih han tempul im patuek hanah a hnukbang kaminawk angzoh o.
2 Då svarade han och sade till dem: »Ja, I sen nu allt detta; men sannerligen säger jag eder: Här skall icke lämnas sten på sten; allt skall bliva nedbrutet.»
Jesu mah nihcae khaeah, Hae hmuennawk boih na hnuk o maw? Loktang kang thuih o, Maeto pacoeng maeto nuiah kamhong thlung maeto doeh haeah om mak ai, va o boih tih, tiah a naa.
3 När han sedan satt på Oljeberget, trädde hans lärjungar fram till honom, medan de voro allena, och sade: »Säg oss när detta skall ske, och vad som bliver tecknet till din tillkommelse och tidens ände.» (aiōn g165)
Anih Olive mae nuiah anghnut naah, a hnukbang kaminawk khue anih khaeah angzoh o moe, Hae hmuennawk hae natuek naah maw om tih, nang zohhaih atue hoi long boenghaih tue angmathaih loe kawbangmaw om tih? Na thui ah, tiah a naa o. (aiōn g165)
4 Då svarade Jesus och sade till dem: »Sen till, att ingen förvillar eder.
Jesu mah nihcae khaeah, Mi mah doeh aling han ai ah, acoe oh.
5 Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Jag är Messias' och skola förvilla många.
Kai ih ahmin hoiah paroeai kaminawk angzo o tih, Kai loe Kri, ni tiah thui o uele, paroeai kaminawk to aling o tih.
6 Och I skolen få höra krigslarm och rykten om krig; sen då till, att I icke förloren besinningen, ty sådant måste komma, men därmed är ännu icke änden inne.
Misa angkahhaih hoi misa angtukhaih loknawk to na thaih o tih: toe mawn o hmah: hae hmuennawk boih loe kaom han koi roe ni, toe boenghaih pha mak ai vop.
7 Ja, folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike, och det skall bliva hungersnöd och jordbävningar på den ena orten efter den andra;
Acaeng maeto hoi maeto misa angcoeng ueloe, prae maeto hoi maeto misa ah om tih: ahmuen kruekah takaang thohhaih, amtang amlaihaih hoi talihnawhaihnawk to om tih.
8 men allt detta är allenast begynnelsen till 'födslovåndorna'.
Hae hmuennawk boih loe palungset amtonghaih ah ni oh vop.
9 Då skall man prisgiva eder till misshandling, och man skall dräpa eder, och I skolen bliva hatade av alla folk, för mitt namns skull.
Pacaekthlaek moe, paduek hanah minawk ban ah na paek o tih: kai ih ahmin pongah prae kaminawk boih mah na hnuma o tih.
10 Och då skola många komma på fall, och den ene skall förråda den andre, och den ene skall hata den andre.
To tiah oh pacoengah kapop kami loe oepthok ah khosah o mak ai, maeto hoi maeto angphat o taak ueloe, maeto hoi maeto ang hnuma o tih.
11 Och många falska profeter skola uppstå och skola förvilla många.
Angsah cop paroeai tahmaanawk angzo o ueloe, paroeai kaminawk to aling o tih.
12 Och därigenom att laglösheten förökas, skall kärleken hos de flesta kallna.
Zaehaih angpung pongah, paroeai kaminawk ih amlunghaih to amding tih.
13 Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst.
Toe boeng khoek to pauep kami loe pahlonghaih hnu tih.
14 Och detta evangelium om riket skall bliva predikat i hela världen, till ett vittnesbörd för alla folk. Och sedan skall änden komma.
Acaeng kaminawk boih khaeah hnukung ah oh hanah, hae kahoih siangpahrang ukhaih prae tamthanglok hae long pum ah thuih ah om tih; to pacoengah ni boenghaih to pha vop tih.
15 När I nu fån se 'förödelsens styggelse', om vilken är talat genom profeten Daniel, stå på helig plats -- den som läser detta, han give akt därpå --
To pongah tahmaa Daniel mah thuih ih lok baktih toengah, Hmuenciim ah kangdoe, panuet thok amrohaih hmuen na hnuk o naah, (kroek kami loe thaikophaih tawn nasoe: )
16 då må de som äro i Judeen fly bort till bergen,
Judea prae thungah kaom kaminawk loe mae nuiah cawn o nasoe:
17 och den som är på taket må icke stiga ned för att hämta vad som finnes i hans hus,
imphu ah kaom kami loe a imthung ih hmuen lak hanah anghum tathuk hmah nasoe:
18 och den som är ute på marken må icke vända tillbaka för att hämta sin mantel.
lawk ah kaom kami loe a khukbuen lak hanah amlaem let hmah nasoe.
19 Och ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden!
To na niah zokpomh nongpatanawk hoi tahnu nae nawkta tawn nongpatanawk loe khosak bing o!
20 Men bedjen att eder flykt icke må ske om vintern eller på sabbaten.
Na cawnh o haih atue loe siktue hoi Sabbath niah phak han ai ah lawkthui oh:
21 Ty då skall det bliva 'en stor vedermöda, vars like icke har förekommit allt ifrån världens begynnelse intill nu', ej heller någonsin skall förekomma.
long oh tangsuek na hoi vaihi khoek to kaom vai ai, natuek naah doeh kaom han ai, paroeai kalen raihaih to om tih.
22 Och om den tiden icke bleve förkortad, så skulle intet kött bliva frälst; men för de utvaldas skull skall den tiden bliva förkortad.
To ih aninawk to duemsak ai nahaeloe, mi kawbaktih doeh loih o mak ai: toe qoih ih kaminawk rang hoiah to ninawk to duemsak tih.
23 Om någon då säger till eder: 'Se här är Messias', eller: 'Där är han', så tron det icke.
To naah kawbaktih kami mah doeh, Khenah, Kri loe haeah oh, to tih ai boeh loe ho ah ni oh, tiah na thui o cadoeh, a thuih ih lok to tang o hmah.
24 Ty människor som falskeligen säga sig vara Messias skola uppstå, så ock falska profeter, och de skola göra stora tecken och under, för att, om möjligt förvilla jämväl de utvalda.
Angsah cop kri hoi angsah cop tahmaanawk to tacawt o ueloe, angcoeng thaih nahaeloe qoih ih kaminawk mataeng doeh aling hanah, kalen parai angmathaih hoi dawnrai hmuennawk to sah o tih.
25 Jag har nu sagt eder det förut.
Khenah, Kang thuih o coek boeh.
26 Därför, om man säger till eder: 'Se, han är i öknen', så gån icke ditut, eller: 'Se, han är inne i huset', så tron det icke.
Kaminawk mah, khenah, anih loe praezaek ah ni oh, tiah na thui o cadoeh, caeh o hmah: khenah, anih loe tamquta hoi imthungah ni oh, tiah na naa o cadoeh, to lok to tang o hmah.
27 Ty såsom ljungelden, när den går ut från öster, synes ända till väster, så skall Människosonens tillkommelse vara. --
Ni angyae bang hoiah ni aengh to tacawt moe, niduem bang khoek to aang baktih toeng ah, kami Capa angzoh naah doeh om toeng tih.
28 Där åteln är, dit skola rovfåglarna församla sig.
Moi kadueh qok ohhaih ahmuen kruekah, tahmuu prawnnawk nawnto angpop o tih.
29 Men strax efter den tidens vedermöda skall solen förmörkas och månen upphöra att giva sitt sken, och stjärnorna skola falla ifrån himmelen, och himmelens makter skola bäva.
To baktih paroeai raihaih ninawk oh pacoengah loe, ni to tahmuep tih, khrah loe aang mak ai boeh, cakaehnawk loe van hoiah krah o tathuk ueloe, van thacakhaihnawk to anghuen tih:
30 Och då skall Människosonens tecken visa sig på himmelen, och alla släkter på jorden skola då jämra sig. Och man skall få se 'Människosonen komma på himmelens skyar' med stor makt och härlighet.
to pacoengah kami Capa angmathaih van ah amtueng tih: long nui ih acaengnawk boih qah o tih, thacakhaih hoi paroeai lensawkhaih hoiah van ih tamai nuiah angzo kami Capa to nihcae mah hnu o tih.
31 Och han skall sända ut sina änglar med starkt basunljud, och de skola församla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himmelens ena ända till den andra.
Anih loe paroeai kalen mongkah lok hoiah angmah ih van kaminawk to patoeh tih, van boenghaih hae bang hoi ho bang khoek to, ahmuen takii palito bang hoiah a qoih ih kaminawk to nihcae mah nawnto pakhueng tih.
32 Ifrån fikonträdet mån I här hämta en liknelse. När dess kvistar begynna att få save och löven spricka ut, då veten I att sommaren är nära.
Vaihi thaiduetkung patahhaih maeto hae amtuk oh; a tanghang nuiah tadok tacawt moe, aqam tacawt naah, nipui tue loe zoi boeh, tiah na panoek o:
33 Likaså, när I sen allt detta, då kunnen I ock veta att han är nära och står för dörren.
to baktih toengah hae hmuennawk boih na hnuk o naah, atue loe zoi boeh, thok taengah ni oh boeh, tito panoek oh.
34 Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.
Loktang kang thuih o, Hae hmuennawk boih akoep ai karoek to, hae ih kaminawk hae anghmaa o mak ai.
35 Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.
Van hoi long anghmaa tih, toe Ka loknawk loe anghmaa mak ai.
36 Men om den dagen och den stunden vet ingen något, icke ens änglarna i himmelen, ingen utom Fadern allena.
To ani hoi atue loe mi mah doeh panoek ai, van kaminawk mah doeh panoek ai, Kam pa khue mah ni panoek.
37 Ty såsom det skedde på Noas tid, så skall det ske vid Människosonens tillkommelse.
Kami Capa angzohhaih loe Noah dung nathuem ih ninawk baktiah om toeng tih.
38 Såsom människorna levde på den tiden, före floden: de åto och drucko, män togo sig hustrur, och hustrur gåvos åt män, ända till den dag då Noa gick in i arken;
Long tuiuemhaih om ai nathuem hoi kamtong Noah palong thungah akun ai karoek to, nihcae loe naek o moe, caak o, zu lak o moe, zu raenghaih poih to a sak o,
39 och de visste av intet, förrän floden kom och tog dem allasammans bort -- så skall det ske vid Människosonens tillkommelse.
tuiuemhaih pha ai karoek to tidoeh panoek o ai, to naah tui mah nihcae to lak boih, kami Capa angzoh naah doeh to tiah om toeng tih.
40 Då skola två män vara tillsammans ute på marken; en skall bliva upptagen, och en skall lämnas kvar.
Kami long hnetto lawk ah om hoi tih; maeto loe la ving ueloe, maeto loe caehtaak sut tih.
41 Två kvinnor skola mala på samma kvarn; en skall bliva upptagen, och en skall lämnas kvar.
Nongpata hnik loe cangdaeng hoi tih; maeto loe la ving ueloe, maeto loe caehtaak sut tih.
42 Vaken fördenskull; ty I veten icke vilken dag vår Herre kommer.
Natuek naah maw na Angraeng angzo tih, tito na panoek ai, to pongah acoe hoiah zing ah.
43 Men det förstån I väl, att om husbonden visste under vilken nattväkt tjuven skulle komma, så vakade han och tillstadde icke att någon bröt sig in i hans hus.
Toe hae hae panoek oh, im tawnkung mah natuek naah maw kamqu angzo tih, tiah panoek coek nahaeloe, anih mah kahoih ah toep ueloe, im to muksak mak ai.
44 Varen därför ock I redo; ty i en stund då I icke vänten det skall Människosonen komma.
To pongah nangcae doeh amsak o coek ah: kami Capa loe na poek o ai ih atue ah angzo tih.
45 Finnes nu någon trogen och förståndig tjänare, som av sin herre har blivit satt över hans husfolk för att giva dem mat i rätt tid --
To tiah nahaeloe atue phak naah nihcae buh pacah hanah, angmah ih Angraeng mah a imthung takoh nuiah ukkung ah suek ih, oep kaom moe, palungha tamna loe mi aa?
46 salig är då den tjänaren, om hans herre, när han kommer, finner honom göra så.
Angmah ih angraeng angzoh naah, a mikhnuk ah toksah tamna loe tahamhoih.
47 Sannerligen säger jag eder: Han skall sätta honom över allt vad han äger.
Loktang kang thuih o, anih mah to tamna to angmah ih hmuennawk boih ukkung ah suem tih.
48 Men om så är, att tjänaren är en ond man, som säger i sitt hjärta: 'Min herre kommer icke så snart',
Toe kahoih ai tamna loe angmah ih palung thungah, Ka Angraeng angzohhaih atue loe akra parai vop tih, tiah poek pongah,
49 och han begynner slå sina medtjänare och äter och dricker med dem som äro druckna,
angmah ih ampui tamnanawk to boh moe, mu paqui kaminawk hoi nawnto naek caak o:
50 då skall den tjänarens herre komma på en dag då han icke väntar det, och i en stund då han icke tänker sig det,
to tamna mah anih angzo tih boeh, tiah poek ai ih ni, panoek ai ih atue ah angmah ih angraeng to angzo nahaeloe,
51 och han skall låta hugga honom i stycken och låta honom få sin del med skrymtare. Där skall vara gråt och tandagnisslan.» Se Födslovåndor i Ordförklaringarna. Se Förödelsens styggelse i Ordförklaringarna. Se Makter i Ordförklaringarna.
angmah ih angraeng mah a tamna to takroek pat ueloe, qahhaih hoi haakaekhaih ahmuen ah, angsah cop kaminawk hoi nawnto anih to va tih.
