Matteus 23
1 Därefter talade Jesus till folket och till sina lärjungar
Chutah in Yeshuan mi honpi le aseijuiho jah a chun,
2 och sade: »På Moses' stol hava de skriftlärde och fariséerna satt sig.
“Hou Dan thuhil hole Pharisee ho Mose Danbu ho sutoh dinga houhil lamkaiya lhen doh ahiuve.”
3 Därför, allt vad de säga eder, det skolen I göra och hålla, men efter deras gärningar skolen I icke göra; ty de säga, men göra icke.
Hijeh chun amahon nahil chan'u chu bol un chule nahil nauva aseiyu ngaiyun, hinlah aum chan'u vang jui hih un. Ajeh chu amahon ahilu chu abol pouve.
4 De binda ihop tunga bördor och lägga dem på människornas skuldror, men själva vilja de icke röra ett finger för att flytta dem.
Amaho hin mihon apoh joudiu kalval chonna angeh un, hinlah pohgih ngai jangna ding in akhut jung khat'u jong chasah lou ahiuve.
5 Och alla sina gärningar göra de för att bliva sedda av människorna. De göra sina böneremsor breda och hörntofsarna på sina mantlar stora.
“Athilbol jouseu chu mimu dinga bou bol ahiuve. Abanjang uva taona bom akoiyun, asungah Pathen Lekhabua thucheng kijih aneiyun, chule amahon sangkhol chol mong kailha agei kikhit ho akiah-uve.”
6 De vilja gärna hava de främsta platserna vid gästabuden och sitta främst i synagogorna
Chule amaho hi anneh khomna dokhang mun thupi laiya touva chule hou-kikhopna in'a jabolna'a tou anom'uvin ahi.
7 och vilja gärna bliva hälsade på torgen och av människorna kallas 'rabbi'.
Amahon kailhang mun'a min jaboltah'a alem diu adeiyun, chule houhil ati diu adei-uve.
8 Men I skolen icke låta kalla eder 'rabbi', ty en är eder Mästare, och I ären alla bröder.
“Koiman houhil nati diu janom hih un, ajeh chu nanghon houhil khat naneiyun, chule nangho nabon chauva sopite hina a kibang cheh nahiu ahi.”
9 Ej heller skolen I kalla någon på jorden eder 'fader', ty en är eder Fader, han som är i himmelen.
Chule hiche leiset chunga koima Pa sah hih un, ajeh chu vana um Pathen chu Lhagaova na-Pau ahi.
10 Ej heller skolen I låta kalla eder 'läromästare', ty en är eder läromästare, Kristus.
Chule koiman nangho houhil tin kikousah hih un, ajeh chu nanghon houhil naneiyun, Messiah chu ahi.
11 Den som är störst bland eder, han vare de andras tjänare.
Nalah uva alen pen hinoma chu soh ahi angaiye.
12 Men den som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.
Hinlah ama kichoisang ho chu kisu nem'intin, chule akingai nem ho chu kichoi sang ding ahiuve.
13 Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som tillsluten himmelriket för människorna! Själva kommen I icke ditin, och dem som vilja komma dit tillstädjen I icke att komma in.
“Itobang lunghemnan nahin phah diu hitam nangho hou dan thuhil hole Pharisee ho. Mipha lhem ho! Ajeh chu miho maikoh'ah nanghon Van Lenggam kot chu nakhah'un ahi. Nang hola nalut pouvin chule midang ho jong alut diu na janom deh pouve.”
“Itobang lunghemnan nahin phah diu hitam nangho Hou dan thuhil hole Pharisee ho. Miphalhem ho! Nanghon meithai ho anei-agou thil chung'ah jachatna thei leuvin dohan nabol'un, chule hou ngaisah tah tobang'in mipi lah'a sotpi natao un ahi. Hiche jeh'a hi gimbolna nasatah kipe ding nahiuve.”
15 Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som faren omkring över vatten och land för att göra en proselyt, och när någon har blivit det, gören I honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än I själva ären! (Geenna g1067)
“Itobang lunghemnan nahin phah diu hitam nangho Hou dan thuhil hole Pharisee ho. Miphalhem ho! Ajeh chu nanghon mi khat na loilutna ding un, gam tina twikhanglen gal geiyin navah leuvin, chule khat touvin lung ahin heiya ahileh nangho amachu nivei jen Damun cha in nasem un, nangho jong nahiu ahi!” (Geenna g1067)
16 Ve eder, I blinde ledare, som sägen: 'Om någon svär vid templet, så betyder det intet; men om någon svär vid guldet i templet, då är han bunden av sin ed'!
“Mitcho lamhil ho! Itobang lunghemna in nahin pha diuvem! Ajeh chu nang hon Pathen hou-in'a kihahsel ima akhohpoi natiuve; hinlah hou-in sunga Sana'a kihahsel chu khoh'ah ahi, natiuve.”
17 I dåraktige och blinde, vilket är då förmer, guldet eller templet, som har helgat guldet?
Mitcho mingol ho! Hou-in'a sana ahilouleh Hou-in sana suthenga chu hoijoh thupijo hintem?
18 Så ock: 'Om någon svär vid altaret, så betyder det intet; men om någon svär vid offergåvan som ligger därpå, då är han bunden av sin ed.'
Chule nanghon maicham muna kihahsel chu imacha akhohpoi, hinlah maicham chunga thil kipedoh'a kihahsel chu khoh ahi, natiuve.
19 I blinde, vilket är då förmer, offergåvan eller altaret, som helgar offergåvan?
Itobang loma mitcho nahiu ham! Maicham chunga thilto kichoi chuleh thilto suthenga maicham joh chu hoiche thupijo ham?
20 Den som svär vid altaret, han svär alltså både vid detta och vid allt som ligger därpå.
Nangho maicham pan'a nakihahsel tenguleh hiche maichama kihahsela chule maicham chunga umho geiya chu kihahsela nahi tai.
21 Och den som svär vid templet, han svär både vid detta och vid honom som bor däri.
Chule nangho Hou-in pan'a na kihahsel tenguleh hiche maicham munle maichama cheng Pathen'a kihahsel nahiu ahitai.
22 Och den som svär vid himmelen, han svär både vid Guds tron och vid honom som sitter därpå.
Chule van min pan'a nakihahsel teng Pathen laltouna le Pathen laltouna'a toupa'a chu kihahsel nahi ahitai.
23 Ve eder, I skriftlärde och fariséer. I skrymtare, som given tionde av mynta och dill och kummin, men underlåten det som är viktigast i lagen, nämligen rätten och barmhärtigheten och troheten! Det ena borden I göra, men icke underlåta det andra.
“Itobang lung hemnan nahin phah diu hitam nangho Houdan thuhil ho le Pharisee ho. Miphalhem ho! Ajeh chu nanghon nahonsoh uva kona muchi neopen geiyin som'a khat napeuve, hinlah danthupeh akhohjo, adih'a thutan khotona chule tahsan nahsah in nagel pouve!”
24 I blinde ledare, som silen bort myggan och sväljen kamelen!
Mitcho lamhil ho! Thousi vaibong naval louna ding uvin twina lhiu vin, hilah nanghon sangongsang napum val uve!
25 Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som gören det yttre av bägaren och fatet rent, medan de inuti äro fulla av vad I haven förvärvat genom rofferi och omättlig ondska!
“Itobang lunghemnan nahin phah diu hitam nangho Houdan Thuhil hole Pharisee ho. Miphalhem ho! Ajeh chu nanghon khon le kong chu apolam siltheng nathem un, hinlah nasung lamu, chip setna le kichang khohsahnan nadim uve.”
26 Du blinde farisé, gör först insidan av bägaren ren, för att sedan också dess utsida må bliva ren.
Mitcho Pharisee ho! Amasan khon le kong chu asung soptheng un, chutengleh apolam jong chu hungtheng tante.
27 Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som ären lika vitmenade gravar, vilka väl utanpå synas prydliga, men inuti äro fulla av de dödas ben och allt slags orenlighet!
“Itobang lunghemnan nahin phah diu hitam nangho Houdan Thuhil hole Pharisee ho. Miphalhem ho! Ajeh chu lhan kiloibang tobangbep nahiuve, apolam vet hoi, hinlah nasunglam'u mithi gu le nen dimset nahiuve.”
28 Så synens ock I utvärtes för människorna rättfärdiga, men invärtes ären I fulla av skrymteri och orättfärdighet.
Polama vet ding'in midihho to nakilou uvin, hinlah nasung gil lamu phatlhemna le danbei nahibou uve.
29 Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som byggen upp profeternas gravar och pryden de rättfärdigas grifter
“Itobang lunghemnan nahin phah diu hitam nangho Houdan thuhil hole Pharisee ho. Miphalhem ho! Ajeh chu nanghon napu napa teuvin anathau themgao hole Pathen ngaisah ho lhan chu nasemhoiyun ahi.”
30 och sägen: 'Om vi hade levat på våra fäders tid, så skulle vi icke hava varit delaktiga med dem i profeternas blod'!
Chujongleh nanghon kapu kapateu phatlai chun keiho anahing leuveng themgao ho athanauva kajaolou beh dingu ahi, natiuve.
31 Så vittnen I då om eder själva, att I ären barn av dem som dräpte profeterna.
“Hinlah hitia nasei jeng vangun, nanghon themgao that ho sonle chi lhah nahiuve tiphot chetna nakiphondoh u ahiye.”
32 Nåväl, uppfyllen då I edra fäders mått.
Cheuvin lang napu napa teuvin ana-patsau chu nanghon gabulhit un.
33 I ormar, I huggormars avföda, huru skullen I kunna söka undgå att dömas till Gehenna? (Geenna g1067)
Gulho, gulse chilhah ho! Damun thutanna chu iti napel thei mong ding'u ham? (Geenna g1067)
34 Se, därför sänder jag till eder profeter och vise och skriftlärde. Somliga av dem skolen I dräpa och korsfästa, och somliga av dem skolen I gissla i edra synagogor och förfölja ifrån den ena staden till den andra.
“Hijeh'a chu keiman themgao ho le miching ho chule Houdan thuhil ho na henguva ka hinsol ahi. Hinlah nanghon abang chu thingpela na khetbeh dingu, chule adangse chu hou ki khopna in'a najep dingu, chule khopi khat'a kona khopi choma nadelle dingu ahi.”
35 Och så skall över eder komma allt rättfärdigt blod som är utgjutet på jorden, ända ifrån den rättfärdige Abels blod intill Sakarias', Barakias' sons blod, hans som I dräpten mellan templet och altaret.
Hitia chu michonpha Abel kitha'a pat Barachiah chapa Zechariah Hou'in maicham teni kikah'a kithat ho jouse chunga themmona nahin kipoh dingu ahi.
36 Sannerligen säger jag eder: Allt detta skall komma över detta släkte.
Thutahbeh kaseipeh nahiuve, hiche thutanna hi tukhang mite chunga hung lhung ding ahi.
37 Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men I haven icke velat.
“Vo Jerusalem, Jerusalem themgao ho that le Pathen thupole ho that'a pangho! Ahpin anoute alhaving tenia a-opkhum tobanga nachateu itobang tah'a kakhoptup kigot hitam! Hinlah nanghon neiphal peh pouve.
38 Se, edert hus skall komma att stå övergivet och öde.
Chule tun veuvin, na in'u chu dalhahsa le ahomkeo ahitai.
39 Ty jag säger eder: Härefter skolen I icke få se mig, intill den tid då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'» Se Fader i Ordförklaringarna. Se Nya testamentets text i Ordförklaringarna. Se Messias i Ordförklaringarna.
Ajeh chu hiche thutahbeh hi kaseipeh nahiuve, hiche thutanna hi tukhang mite chunga chu ding ahi!”
