Matteus 22
1 Och Jesus begynte åter tala till dem i liknelser och sade:
anantara. m yii"su. h punarapi d. r.s. taantena taan avaadiit,
2 »Med himmelriket är det, såsom när en konung gjorde bröllop åt sin son.
svargiiyaraajyam etaad. r"sasya n. rpate. h sama. m, yo nija putra. m vivaahayan sarvvaan nimantritaan aanetu. m daaseyaan prahitavaan,
3 Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som voro bjudna; men de ville icke komma.
kintu te samaagantu. m ne. s.tavanta. h|
4 Åter sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till dem som voro bjudna: 'Jag har nu tillrett min måltid, mina oxar och min gödboskap äro slaktade, och allt är redo; kommen till bröllopet.'
tato raajaa punarapi daasaananyaan ityuktvaa pre. sayaamaasa, nimantritaan vadata, pa"syata, mama bhejyamaasaaditamaaste, nijav. ta. saadipu. s.tajantuun maarayitvaa sarvva. m khaadyadravyamaasaaditavaan, yuuya. m vivaahamaagacchata|
5 Men de aktade icke därpå, utan gingo bort, den ene till sitt jordagods, den andre till sin köpenskap.
tathapi te tucchiik. rtya kecit nijak. setra. m kecid vaa. nijya. m prati svasvamaarge. na calitavanta. h|
6 Och de övriga grepo hans tjänare och misshandlade och dräpte dem.
anye lokaastasya daaseyaan dh. rtvaa dauraatmya. m vyavah. rtya taanavadhi. su. h|
7 Då blev konungen vred och sände ut sitt krigsfolk och förgjorde dråparna och brände upp deras stad.
anantara. m sa n. rpatistaa. m vaarttaa. m "srutvaa krudhyan sainyaani prahitya taan ghaatakaan hatvaa te. saa. m nagara. m daahayaamaasa|
8 Därefter sade han till sina tjänare: 'Bröllopet är tillrett, men de som voro bjudna voro icke värdiga.
tata. h sa nijadaaseyaan babhaa. se, vivaahiiya. m bhojyamaasaaditamaaste, kintu nimantritaa janaa ayogyaa. h|
9 Gån därför ut till vägskälen och bjuden till bröllopet alla som I träffen på.'
tasmaad yuuya. m raajamaarga. m gatvaa yaavato manujaan pa"syata, taavataeva vivaahiiyabhojyaaya nimantrayata|
10 Och tjänarna gingo ut på vägarna och samlade tillhopa alla som de träffade på, både onda och goda, och bröllopssalen blev full av bordsgäster.
tadaa te daaseyaa raajamaarga. m gatvaa bhadraan abhadraan vaa yaavato janaan dad. r"su. h, taavataeva sa. mg. rhyaanayan; tato. abhyaagatamanujai rvivaahag. rham apuuryyata|
11 Men när konungen nu kom in för att se på gästerna, fick han där se en man som icke var klädd i bröllopskläder.
tadaanii. m sa raajaa sarvvaanabhyaagataan dra. s.tum abhyantaramaagatavaan; tadaa tatra vivaahiiyavasanahiinameka. m jana. m viik. sya ta. m jagaad,
12 Då sade han till honom: 'Min vän, huru har du kommit hitin, då du icke bär bröllopskläder?' Och han kunde intet svara.
he mitra, tva. m vivaahiiyavasana. m vinaa kathamatra pravi. s.tavaan? tena sa niruttaro babhuuva|
13 Då sade konungen till tjänarna: 'Gripen honom vid händer och fötter, och kasten honom ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.
tadaa raajaa nijaanucaraan avadat, etasya karacara. naan baddhaa yatra rodana. m dantairdantaghar. sa. na nca bhavati, tatra vahirbhuutatamisre ta. m nik. sipata|
14 Ty många äro kallade, men få utvalda.»
ittha. m bahava aahuutaa alpe manobhimataa. h|
15 Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord.
anantara. m phiruu"sina. h pragatya yathaa sa. mlaapena tam unmaathe paatayeyustathaa mantrayitvaa
16 Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: »Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen.
herodiiyamanujai. h saaka. m nija"si. syaga. nena ta. m prati kathayaamaasu. h, he guro, bhavaan satya. h satyamii"svariiyamaargamupadi"sati, kamapi maanu. sa. m naanurudhyate, kamapi naapek. sate ca, tad vaya. m jaaniima. h|
17 Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?»
ata. h kaisarabhuupaaya karo. asmaaka. m daatavyo na vaa? atra bhavataa ki. m budhyate? tad asmaan vadatu|
18 Men Jesus märkte deras ondska och sade: »Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?
tato yii"suste. saa. m khalataa. m vij naaya kathitavaan, re kapa. tina. h yuya. m kuto maa. m parik. sadhve?
19 Låten mig se skattepenningen.» Då lämnade de fram till honom en penning.
tatkaradaanasya mudraa. m maa. m dar"sayata| tadaanii. m taistasya samiipa. m mudraacaturthabhaaga aaniite
20 Därefter frågade han dem: »Vems bild och överskrift är detta?»
sa taan papraccha, atra kasyeya. m muurtti rnaama caaste? te jagadu. h, kaisarabhuupasya|
21 De svarade: »Kejsarens.» Då sade han till dem: »Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.»
tata. h sa uktavaana, kaisarasya yat tat kaisaraaya datta, ii"svarasya yat tad ii"svaraaya datta|
22 När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg.
iti vaakya. m ni"samya te vismaya. m vij naaya ta. m vihaaya calitavanta. h|
23 Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom
tasminnahani siduukino. arthaat "sma"saanaat notthaasyantiiti vaakya. m ye vadanti, te yii"serantikam aagatya papracchu. h,
24 och sade: »Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder.'
he guro, ka"scinmanuja"scet ni. hsantaana. h san praa. naan tyajati, tarhi tasya bhraataa tasya jaayaa. m vyuhya bhraatu. h santaanam utpaadayi. syatiiti muusaa aadi. s.tavaan|
25 Nu voro hos oss sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog, och eftersom han icke hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin broder.
kintvasmaakamatra ke. api janaa. h saptasahodaraa aasan, te. saa. m jye. s.tha ekaa. m kanyaa. m vyavahaat, apara. m praa. natyaagakaale svaya. m ni. hsantaana. h san taa. m striya. m svabhraatari samarpitavaan,
26 Sammalunda ock den andre och den tredje, allt intill den sjunde.
tato dvitiiyaadisaptamaantaa"sca tathaiva cakru. h|
27 Sist av alla dog hustrun.
"se. se saapii naarii mamaara|
28 Vilken av de sju skall då vid uppståndelsen få henne till hustru? De hade ju alla äktat henne.»
m. rtaanaam utthaanasamaye te. saa. m saptaanaa. m madhye saa naarii kasya bhaaryyaa bhavi. syati? yasmaat sarvvaeva taa. m vyavahan|
29 Jesus svarade och sade till dem: »I faren vilse, ty I förstån icke skrifterna, ej heller Guds kraft.
tato yii"su. h pratyavaadiit, yuuya. m dharmmapustakam ii"svariiyaa. m "sakti nca na vij naaya bhraantimanta. h|
30 Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
utthaanapraaptaa lokaa na vivahanti, na ca vaacaa diiyante, kintvii"svarasya svargasthaduutaanaa. m sad. r"saa bhavanti|
31 Men vad nu angår de dödas uppståndelse, haven I icke läst vad eder är sagt av Gud:
apara. m m. rtaanaamutthaanamadhi yu. smaan pratiiyamii"svarokti. h,
32 'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'? Han är en Gud icke för döda, utan för levande.»
"ahamibraahiima ii"svara ishaaka ii"svaro yaakuuba ii"svara" iti ki. m yu. smaabhi rnaapaa. thi? kintvii"svaro jiivataam ii"svara: , sa m. rtaanaamii"svaro nahi|
33 När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.
iti "srutvaa sarvve lokaastasyopade"saad vismaya. m gataa. h|
34 Men när fariséerna fingo höra att han hade stoppat munnen till på sadducéerna, samlade de sig tillhopa;
anantara. m siduukinaam niruttaratvavaartaa. m ni"samya phiruu"sina ekatra militavanta. h,
35 och en av dem, som var lagklok, ville snärja honom och frågade:
te. saameko vyavasthaapako yii"su. m pariik. situ. m papaccha,
36 »Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen?»
he guro vyavasthaa"saastramadhye kaaj naa "sre. s.thaa?
37 Då svarade han honom: »'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.'
tato yii"suruvaaca, tva. m sarvvaanta. hkara. nai. h sarvvapraa. nai. h sarvvacittai"sca saaka. m prabhau parame"svare priiyasva,
38 Detta är det yppersta och förnämsta budet.
e. saa prathamamahaaj naa| tasyaa. h sad. r"sii dvitiiyaaj nai. saa,
39 Därnäst kommer ett som är detta likt: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'
tava samiipavaasini svaatmaniiva prema kuru|
40 På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.»
anayo rdvayoraaj nayo. h k. rtsnavyavasthaayaa bhavi. syadvakt. rgranthasya ca bhaarasti. s.thati|
41 Men då nu fariséerna voro församlade, frågade Jesus dem
anantara. m phiruu"sinaam ekatra sthitikaale yii"sustaan papraccha,
42 och sade: »Vad synes eder om Messias, vems son är han?» De svarade honom: »Davids.»
khrii. s.tamadhi yu. smaaka. m kiid. rgbodho jaayate? sa kasya santaana. h? tataste pratyavadan, daayuuda. h santaana. h|
43 Då sade han till dem: »Huru kan då David, genom andeingivelse, kalla honom 'herre'? Han säger ju:
tadaa sa uktavaan, tarhi daayuud katham aatmaadhi. s.thaanena ta. m prabhu. m vadati?
44 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender under dina fötter.'
yathaa mama prabhumida. m vaakyamavadat parame"svara. h| tavaariin paadapii. tha. m te yaavannahi karomyaha. m| taavat kaala. m madiiye tva. m dak. sapaar"sva upaavi"sa| ato yadi daayuud ta. m prabhu. m vadati, rtiha sa katha. m tasya santaano bhavati?
45 Om nu David kallar honom 'herre', huru kan han då vara hans son?»
tadaanii. m te. saa. m kopi tadvaakyasya kimapyuttara. m daatu. m naa"saknot;
46 Och ingen förmådde svara honom ett ord. Ej heller dristade sig någon från den dagen att vidare ställa någon fråga till honom. Se Penning i Ordförklaringarna.
taddinamaarabhya ta. m kimapi vaakya. m pra. s.tu. m kasyaapi saahaso naabhavat|
