Matteus 22
1 Och Jesus begynte åter tala till dem i liknelser och sade:
And Iesus answered and spake vnto them agayne in similitudes sayinge.
2 »Med himmelriket är det, såsom när en konung gjorde bröllop åt sin son.
The kingdome of heve is lyke vnto a certayne kynge which maryed his sonne
3 Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som voro bjudna; men de ville icke komma.
and sent forth his servantes to call them that were byd to the weddinge and they wolde not come.
4 Åter sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till dem som voro bjudna: 'Jag har nu tillrett min måltid, mina oxar och min gödboskap äro slaktade, och allt är redo; kommen till bröllopet.'
Ageyne he sent forth other servauntes sayinge: Tell them which are bydden: beholde I have prepared my dynner myne oxen and my fatlinges are kylled and all thinges are redy come vnto the mariage.
5 Men de aktade icke därpå, utan gingo bort, den ene till sitt jordagods, den andre till sin köpenskap.
But they made light of it and went their wayes: one to his ferme place another about his marchaundise
6 Och de övriga grepo hans tjänare och misshandlade och dräpte dem.
the remnaunt toke his seruantes and intreated them vngodly and slewe them.
7 Då blev konungen vred och sände ut sitt krigsfolk och förgjorde dråparna och brände upp deras stad.
When the kinge hearde that he was wroth and send forth his warryers and distroyed those murtherers and brent vp their cyte.
8 Därefter sade han till sina tjänare: 'Bröllopet är tillrett, men de som voro bjudna voro icke värdiga.
Then sayde he to his servauutes: the weddinge was prepared. But they which were bydden were not worthy.
9 Gån därför ut till vägskälen och bjuden till bröllopet alla som I träffen på.'
Go ye therfore out into ye hyewayes and as many as ye finde byd them to the mariage.
10 Och tjänarna gingo ut på vägarna och samlade tillhopa alla som de träffade på, både onda och goda, och bröllopssalen blev full av bordsgäster.
The seruauntes wet out into the hiewayes and gaddered to gedder as many as they coulde fynde both good and bad and ye weddinge was furnysshed with gestes.
11 Men när konungen nu kom in för att se på gästerna, fick han där se en man som icke var klädd i bröllopskläder.
Then the kynge came in to viset the gestes and spyed there a ma which had not on a weddinge garment
12 Då sade han till honom: 'Min vän, huru har du kommit hitin, då du icke bär bröllopskläder?' Och han kunde intet svara.
and sayde vnto him: frende how fortuned it that thou camest in hither and hast not on a weddyng garment? And he was eve spechlesse.
13 Då sade konungen till tjänarna: 'Gripen honom vid händer och fötter, och kasten honom ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.
Then sayde the kynge to his ministers: take and bynde hym hand and fote and caste hym into vtter darcknes there shalbe wepinge and gnasshinge of teth.
14 Ty många äro kallade, men få utvalda.»
For many are called and feawe be chosen.
15 Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord.
Then wet the Pharises and toke counsell how they might tagle him in his wordes.
16 Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: »Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen.
And they sent vnto him their disciples with Herodes servauntes sayinge: Master we knowe yt thou are true and teachest the waye of god trulie nether carest for eny man for thou consydrest not menes estate.
17 Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?»
Tell vs therfore: how thynkest thou? Is it lawfull to geve tribute vnto Cesar or not?
18 Men Jesus märkte deras ondska och sade: »Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?
Iesus perceaved their wikednes and sayde: Why tempte ye me ye ypocrites?
19 Låten mig se skattepenningen.» Då lämnade de fram till honom en penning.
Let me se ye tribute money. And they toke hym a peny.
20 Därefter frågade han dem: »Vems bild och överskrift är detta?»
And he sayde vnto them: whose is this ymage and superscripcion?
21 De svarade: »Kejsarens.» Då sade han till dem: »Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.»
They sayde vnto him: Cesars. Then sayde he vnto them. Geve therfore to Cesar that which is Cesars: and geve vnto god that which is goddes.
22 När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg.
When they hearde that they marveled and lefte hym and went there waye.
23 Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom
The same daye the Saduces came to him (which saye that there is no resurrcecion) and axed him
24 och sade: »Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder.'
sayinge: Master Moses bade yf a man dye havinge no chyldre that the brother mary his wyfe and reyse vp seed vnto his brother.
25 Nu voro hos oss sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog, och eftersom han icke hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin broder.
Ther were wt vs seven brethre and the fyrste maried and deceased wt oute yssue and lefte his wyfe vnto his brother.
26 Sammalunda ock den andre och den tredje, allt intill den sjunde.
Lykewise the seconde and ye thryd vnto the sevethe.
27 Sist av alla dog hustrun.
Laste of all the woman dyed also.
28 Vilken av de sju skall då vid uppståndelsen få henne till hustru? De hade ju alla äktat henne.»
Now in the resurreccion whose wyfe shall she be of the seven? For all had her.
29 Jesus svarade och sade till dem: »I faren vilse, ty I förstån icke skrifterna, ej heller Guds kraft.
Iesus answered and sayde vnto the: ye are deceaved and vnderstonde not the scriptures nor yet the power of God.
30 Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
For in the resurreccion they nether mary nor are maryed: but are as the angels of God in heven.
31 Men vad nu angår de dödas uppståndelse, haven I icke läst vad eder är sagt av Gud:
As touchynge the resurreccion of the deed: have ye not redde what is sayde vnto you of God which sayeth:
32 'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'? Han är en Gud icke för döda, utan för levande.»
I am Abrahams God and Ysaacks God and the God of Iacob? God is not the God of the deed: but of the lyvinge.
33 När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.
And when the people hearde that they were astonyed at his doctrine.
34 Men när fariséerna fingo höra att han hade stoppat munnen till på sadducéerna, samlade de sig tillhopa;
When the Pharises had hearde how yt he had put the Saduces to silence they drewe to gedder
35 och en av dem, som var lagklok, ville snärja honom och frågade:
and one of them which was a doctoure of lawe axed a question teptinge h m and sayinge:
36 »Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen?»
Master which is ye chefe comaundment in the lawe?
37 Då svarade han honom: »'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.'
Iesus sayde vnto him: love the Lorde thy God wt all thine herte with all thy soule and with all thy mynde.
38 Detta är det yppersta och förnämsta budet.
This is the fyrst and the chefe comaundement.
39 Därnäst kommer ett som är detta likt: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'
And ther is another lyke vnto this. Love thyne neghbour as thy selfe.
40 På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.»
In these two commaundemetes hange all the lawe and the Prophetes.
41 Men då nu fariséerna voro församlade, frågade Jesus dem
Whyll the Pharises were gaddered togeder Iesus axed
42 och sade: »Vad synes eder om Messias, vems son är han?» De svarade honom: »Davids.»
the sayinge: what thinke ye of Christ? Whose sonne is he? They sayde vnto him: the sonne of David.
43 Då sade han till dem: »Huru kan då David, genom andeingivelse, kalla honom 'herre'? Han säger ju:
He sayde vnto the: how then doeth David in spirite call him Lorde sayinge?
44 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender under dina fötter.'
The Lorde sayde to my Lorde syt on my right honde: tyll I make thyne enemyes thy fote stole.
45 Om nu David kallar honom 'herre', huru kan han då vara hans son?»
Yf David call him Lorde: how is he then his sonne?
46 Och ingen förmådde svara honom ett ord. Ej heller dristade sig någon från den dagen att vidare ställa någon fråga till honom. Se Penning i Ordförklaringarna.
And none coulde answere him ageyne one worde: nether dueste eny from that daye forth axe him eny moo questions.
