Matteus 21
1 När de nu nalkades Jerusalem och kommo till Betfage vid Oljeberget, då sände Jesus åstad två lärjungar
Mpobalashika pepi ku Yelusalemu, balashika nanshi ku Betifage ku mulundu wa maolifi, Yesu walatuma beshikwiya bakendi babili,
2 och sade till dem: »Gån in i byn som ligger mitt framför eder, så skolen I strax finna en åsninna stå där bunden och en fåle bredvid henne; lösen dem och fören dem till mig.
ne kubambileti, “Kamuyani mu munshi uwu ngomulabononga pantangu apa, mwaya mwengila, nimucane mbongolo wasungililwa pamo ne mwanendi, mu basungulule mubalete kuno.”
3 Och om någon säger något till eder, så skolen I svara: 'Herren behöver dem'; då skall han strax släppa dem.»
Na muntu amwipushe, mumwambileti, “Mwami labayandanga, apwisha kubasebensesha nabalete.”
4 Detta har skett, för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade:
“Ici calenshika kwambeti maswi alamba mushinshimi akwanilishiwe, akwambeti,
5 »Sägen till dottern Sion: 'Se, din konung kommer till dig, saktmodig, ridande på en åsna, på en arbetsåsninnas fåle.'»
“Kamwambilani munshi wa Siyoni kwambeti Kobona Mwami wakobe lesanga kulinjobe, Walicepesha, kayi watanta pa mbongolo. Watanta pa mwana mbongolo, nyama ishikumanta mitolo.”
6 Och lärjungarna gingo åstad och gjorde såsom Jesus hade befallt dem
Popelapo beshikwiya balensa mbuli Yesu ncalabambila.
7 och ledde till honom åsninnan och fålen; och de lade sina mantlar på denne, och han satte sig därovanpå.
Balaleta mbongolo pamo ne mwanendi, balayansa bikwisa pamusana pa mwanambongolo, uyo ngwalatantapo Yesu.
8 Och folkskaran, som var mycket stor, bredde ut sina mantlar på vägen; men somliga skuro kvistar av träden och strödde på vägen.
Bantu bangi balayansa bikwisa munshila, nabambi balakwakula misampi yabitondo ne kwiyansa munshila.
9 Och folket, både de som gingo före honom och de som följde efter, ropade och sade: »Hosianna Davids son! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn. Hosianna i höjden!»
Bantu bangi balikuba pantangu ne balikuba panyuma, balatatika kubilikisheti, “Hosana kuli Mwanendi Dafeti. Walelekwa uyo lesanga mu Lina lya Lesa, Hosana kuli Lesa wakwilu ku Mayoba.”
10 När han så drog in i Jerusalem, kom hela staden i rörelse, och man frågade: »Vem är denne?»
Yesu mpwalengila mu Yelusalemu, bantu bonse balakankamana, nabambi balikabepusheti, “Anu uyu niyani?”
11 Och folket sade: »Det är Jesus, profeten, från Nasaret i Galileen.»
Bantu bangi balakumbuleti, “Uyu emushinshimi, Yesu waku Nasaleti, mucishi ca Galileya.”
12 Och Jesus gick in i helgedomen. Och han drev ut alla dem som sålde och köpte i helgedomen, och han stötte omkull växlarnas bord och duvomånglarnas säten.
Yesu walengila mu Ng'anda ya Lesa, ne kutandanyamo bantu bonse balikulisha ne kula. Walawishila panshi matebulu ngobalikulishilapo beshikushintanisha mali, ne bipuna bya beshikulisha nkulimba,
13 Och han sade till dem: »Det är skrivet: 'Mitt hus skall kallas ett bönehus.' Men I gören det till en rövarkula.»
Walabambileti, “Mabala alambangeti, ‘Ng'anda yakame nikabe yakupaililamo,’ Nomba amwe mulaisandulu kuba mwakuyubila bakabwalala.”
14 Och blinda och halta kommo fram till honom i helgedomen, och han botade dem.
Popelapo balema ne bashipilwa balesa kuli Yesu mu Ng'anda ya Lesa mopelemo, nendi walabasengula.
15 Men när översteprästerna och de skriftlärde sågo de under som han gjorde, och sågo barnen som ropade i helgedomen och sade: »Hosianna Davids son!», då förtröt detta dem;
Bamakulene beshimilumbo ne beshikwiyisha milawo ya Mose, mpobalabona byeshikukondwelesha mbyalensa kayi ne kunyumfwa batwanike mu ng'anda ya Lesa kababilikisheti, “Hosana kuli Mwanendi Dafeti,” Calabepila mu moyo.
16 och de sade till honom: »Hör du vad dessa säga?» Då svarade Jesus dem: »Ja; haven I aldrig läst: 'Av barns och spenabarns mun har du berett dig lov'?»
Neco, Yesu balamwipusheti, “Sena mulanyumfunga mbyobalambanga batwanike aba?” Nendi Yesu walabakumbuleti, “Ee, kanshi nkamuna mubelengapo Maswi alambangeti Lesa walabambilalimo batwanike ne bakateta kwambeti nibakamutembaule kwakupwililila?”
17 Därefter lämnade han dem och gick ut ur staden till Betania och stannade där över natten.
Popelapo Yesu walabashiya, ne kuya ku Betani nkwalakona.
18 När han sedan på morgonen gick in till staden igen, blev han hungrig.
Mpobwalaca mumene mene, Yesu mpwalikubwelela ku Yelusalemu walanyumfwa nsala.
19 Och då han fick se ett fikonträd vid vägen, gick han fram till det, men fann intet därpå, utom allenast löv. Då sade han till det: »Aldrig någonsin mer skall frukt växa på dig.» Och strax förtorkades fikonträdet. (aiōn g165)
Mpwalabona citondo ca mukuyu pepi ne nshila, walayapo, nomba walacana kacikutowa matewu. Popelapo walacambila citondo camukuyu, “citondobe, kufuma lelo nteti ukasemepo bisepo sobwe.” Cindi copeleco citondo camukuyu cisa calayuma nta. (aiōn g165)
20 När lärjungarna sågo detta, förundrade de sig och sade: »Huru kunde fikonträdet så i hast förtorkas?»
Beshikwiya mpobalaboneco balakankamana balamwipusha Yesu, “Inga citondo ca mukuyu ici cilafwambaneconi kuyuma?”
21 Då svarade Jesus och sade till dem: »Sannerligen säger jag eder: Om I haven tro och icke tvivlen, så skolen I icke allenast kunna göra sådant som skedde med fikonträdet, utan I skolen till och med kunna säga till detta berg: 'Häv dig upp och kasta dig i havet', och det skall ske.
Yesu walakumbuleti, “Cakubinga ndamwambilishingeti na lushomo lwenu ntelo lwakutonshanya nimukacikonshenga kwinsa mbuli ncondenshili citondo ca mukuyu ici. Nteconkeco sobwe, nsombi na muwambila mulundu uwu, kwambeti, ‘Fuma apa, koya uliwale mu lwenje, mpaka nicikenshike.’
22 Och allt vad I med tro bedjen om i eder bön, det skolen I få.»
Na mupaila ne lushomo ciliconse nceti mukasenge nimukapewe.”
23 När han därefter hade kommit in i helgedomen, trädde översteprästerna och folkets äldste fram till honom, där han undervisade; och de sade: »Med vad myndighet gör du detta? Och vem har givit dig sådan myndighet?»
Cindi Yesu ncalengila mu Ng'anda ya Lesa, ne kutatika kwiyisha, bamakulene beshimilumbo, ne bamakulene Baciyuda, balesa kumwipusheti, “Mwalashifunya kupeyo ngofu shakwinsa cisa? Niyani walamupa ngofu ishi?”
24 Jesus svarade och sade till dem: »Också jag vill ställa en fråga till eder; om I svaren mig på den, så skall ock jag säga eder med vad myndighet jag gör detta».
Nendi Yesu walabakumbuleti, “ne njame nindimwipushe mwipusho umo, mwankumbula, bacu, nindimwambile nkondalafunya ngofu shakwinsa cisa.
25 Johannes' döpelse, varifrån var den: från himmelen eller från människor?» Då överlade de med varandra och sade: »Om vi svara: 'Från himmelen', så frågar han oss: 'Varför trodden I honom då icke?'
Kwambeti Yohane abatishenga, ngofu walashifunya kupeyo, kuli Lesa nambi kubantu?” Balo balatatika kutotekeshana pa lwabo bene, “Natukumbuleti walashifunya kuli Lesa, nendi nambeti, inga mwalabulila cani kumushoma?
26 Men om vi svara: 'Från människor', då måste vi frukta för folket, ty alla hålla de Johannes för en profet.»
Nomba kayi natukumbuleti walashifunya kubantu, bantu nteti batulekepo sobwe, pakwinga balambangeti, Yohane nimushinshimi.”
27 De svarade alltså Jesus och sade: »Vi veta det icke.» Då sade ock han till dem: »Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta.
Neco balamukumbuleti, “Afwe nkatucishipo sobwe.” Nendi walambeti, “Anu ne njame nteti ndimwambilepo sobwe nkondalashicana ngofu shakwinsa cisa.”
28 Men vad synes eder? En man hade två söner. Och han kom till den förste och sade: 'Min son, gå i dag och arbeta i vingården.'
“Amwe ngamuyeyapo aconi? Muntu naumbi walikukute bana batuloba babili. Walaya kumwanendi mukulene ne kumwambileti, ‘Mwaname, koya lelo usebense kumabala.’
29 Han svarade och sade: 'Jag vill icke'; men efteråt ångrade han sig och gick.
Walakumbuleti ‘Sobwe nkasuni,’ Nsombi panyuma pakendi walalitibuka, walaya ku mabala kuya kusebensa.
30 Och han kom till den andre och sade sammalunda. Då svarade denne och sade: 'Ja, herre'; men han gick icke,
Baishi balaya kumwanabo kanike ne kumwambila maswi amo amo ngobalambila mwanabo mukulene. Nendi walambeti, ‘Ndanyumfu ta, ndenga kusebensa.’ Nsombi uliya kuyako.
31 Vilken av de två gjorde vad fadern ville?» De svarade: »Den förste.» Jesus sade till dem: »Ja, sannerligen säger jag eder: Publikaner och skökor skola förr gå in i Guds rike än I.
Pa bana babili aba walensa ncobalikuyanda baishi nupeyo?” Balo balambeti, “wakutanguna usa.” Yesu walabambileti, “Cakubinga ndamwambilishingeti, beshikusonkesha misonko ne batukashi bapombo balengilinga mu Bwami bwa Lesa, amwe kamutana.
32 Ty Johannes kom och lärde eder rättfärdighetens väg, och I trodden honom icke, men publikaner och skökor trodde honom. Och fastän I sågen detta, ångraden I eder icke heller efteråt, så att I trodden honom.
Yohane Mubatishi walesa kumulesha nshila yabululami, amwe muliya kushoma sobwe, kakuli beshikusonkesha misonko, ne batukashi bapombo balo balamushoma, Amwe nambi mwalabibona, muliya kulitibuka kwambeti mumushome.”
33 Hören nu en annan liknelse: En husbonde planterade en vingård, och han satte stängsel omkring den och högg ut ett presskar därinne och byggde ett vakttorn; därefter lejde han ut den åt vingårdsmän och for utrikes.
Yesu walambeti, “Kamunyumfwani mukoshanyo naumbi, Muntu naumbi walikukute libala. Mulibalo'mo walabyalamo minyansa, walebaka luba kushinguluka libala lyonse, walaimba cisengu mwakutyanina minyansa, walaibaka lupingwe lwa kupembelelapo libala. Panyuma pakendi walalibwelekesha libala lisa ku balimi, nendi walaya bulwendo kucishi cimbi.
34 När sedan frukttiden nalkades, sände han sina tjänare till vingårdsmännen för att uppbära frukten åt honom.
Cindi cakutebula mpocalashika, muntu usa walatuma basebenshi bakendi ku balimi basa, kwambeti bamupeko bisepo bya mulibala lisa.
35 Men vingårdsmännen togo fatt på hans tjänare, och en misshandlade de, en annan dräpte de, en tredje stenade de.
Nomba balimi basa balabekata basebenshi basa, umo balamuma, naumbi balamushina, naumbi balamupwaya mabwe.
36 Åter sände han åstad andra tjänare, flera än de förra, men de gjorde med dem sammalunda.
Muntu usa walatumako basebenshi nabambi bangi kupita basa bakutanguna. Kayi balimi basa balabensa cimo cimo.
37 Slutligen sände han till dem sin son, ty han tänkte: 'De skola väl hava försyn för min son.'
Kumapwililisho balimi basa walabatumina Mwanendi, ne kwambeti, ‘Mwaname uyu enka nibenga bamupe bulemu.’
38 Men när vingårdsmännen fingo se hans son, sade de till varandra: 'Denne är arvingen; kom, låt oss dräpa honom, så få vi hans arv.'
Nomba balimi basa mpobalamubona Mwanendi usa, balatatika kumufwiya, kabambeti, ‘uyu eshakapyane buboni bonse. Tiyeni tumushine kwambeti buboni ubu bukabe bwetu.’
39 Och de togo fatt på honom och förde honom ut ur vingården och dräpte honom.
Neco balamwikata, nekumuwala kunsa kwa libala ne kumushina.”
40 När nu vingårdens herre kommer, vad skall han då göra med de vingårdsmännen?»
“Inga mwine libala lisa lya minyansa akesa nakabenseconi balimi basa?”
41 De svarade honom: »Eftersom de hava illa gjort, skall han illa förgöra dem, och vingården skall han lämna åt andra vingårdsmän, som giva honom frukten, när tiden därtill är inne.»
Balo balakumbuleti, “Nakabashine balimi baipa basa, ne kulibwelekesha libala lisa kubalimi nabambi belela kumupako bisepo pacindi cakendi celela.”
42 Jesus sade till dem: »Ja, haven I aldrig läst i skrifterna: 'Den sten som byggningsmännen förkastade. den har blivit en hörnsten; av Herren har den blivit detta, och underbar är den i våra ögon'?
Yesu walabepusheti, “Sena muliya kubelengapo Mabala alambangeti, ‘Libwe lyacandanshi ndyobalakana beshikwibaka,’ Elilaba libwe lya nkokola ya ng'anda lilayandikinga? Lesa mwine ewalacinseci, kayi cilatukankamanishi kucibona.”
43 Därför säger jag eder att Guds rike skall tagas ifrån eder, och givas åt ett folk som bär dess frukt.»
Encondamwambililingeti, “Bwami bwa Lesa, nibukalamunwe kulinjamwe ne kubupa bantu bambi abo belela kusema bisepo.”
Uliyense eshakawile palibwe ili, nakapasauke pasauke. Uyo ngoshi likamuwile, nendi nakashanyaukilelimo.
45 Då nu översteprästerna och fariséerna hörde hans liknelser, förstodo de att det var om dem som han talade.
Bamakulene beshimilumbo, ne Bafalisi mpobalanyumfwa mikoshanyo njalikwamba Yesu, balenshibeti wambangendibo.
46 Och de hade gärna velat gripa honom, men de fruktade för folket, eftersom man höll honom för en profet. Se Messias i Ordförklaringarna. Se Nya testamentets text i Ordförklaringarna.
Neco balayanda kumwikata nsombi balatina bantu, pakwinga bantu bangi balikuba bashometi, Yesu nimushinshimi.
