Matteus 20
1 »Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.
“Xoossaa kawotethay ba woyniya giddon oosanchchota kera oosisanaw wontta guura keyida keethaawa daanees.
2 Och när han hade kommit överens med arbetarna om en viss dagspenning, sände han dem till sin vingård.
I he oosanchchotas hachchi hachchi issi dinaare qanxanaw enttara giigidi, entta ba woyniya giddo yeddis.
3 När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget;
“Qassi wonttafe heedzu saate gidishin keyidi ooso dhayidi giya bolla eqida hara asata demmis.
4 och han sade till dem: 'Gån ock I till min vingård, så skall jag giva eder vad skäligt är.'
I enttako, ‘Hintteka ta woyniya giddo bidi oothite, taani hinttew bessiya gatiya qanxana’ yaagis.
5 Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.
Enttika bidosona. Qassika I usuppun saateninne uddufun saaten keyidi hessada oothis.
6 Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'
Tammanne issi saate gidishin I keyaa wode harati yan eqqidayssata demmidi, ‘Hintte ooso oothonna gallas kumethi hayssan ays eqqidi pee7idetii?’ yaagis.
7 De svarade honom: 'Därför att ingen har lejt oss.' Då sade han till dem: 'Gån ock I till min vingård.'
“Entti zaaridi, ‘Nuna kera oosisiya asi dhayida gishossa’ yaagidosona. “Ikka, ‘Hintteka ta woyniya giddo bidi oothite’ yaagis.
8 När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'
“Sa7i omarssin, woyniya goday oosanchchota halaqaakko, ‘Oosanchchota xeegada wurssethan ooso gelidayssatappe doomada koyro gelidayssata gakkanaw entta gatiya qanxa’ yaagis.
9 Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning.
Tammanne issi saaten ooso oykkidayssati yidi, huu7en huu7en issi issi dinaare ekkidosona.
10 När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.
Koyro ooso oykkidayssati yidi, banttaw daro imettana gidi qoppidosona. Shin enttika huu7en huu7en issi issi dinaare ekkidosona.
11 När de så fingo, knorrade de mot husbonden.
Bantta miishiya ekki simmidi keethaawa bolla zuuzummidosona.
12 och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'
‘Hayssati guyeppe yidi issi saate xalaala oothidosona. Shin gallas kumethi awa suulan daaburidi pee7ida nuura entti waanidi issino gidoona’ yaagidosona.
13 Då svarade han en av dem och sade: 'Min vän, jag gör dig ingen orätt. Kom du icke överens med mig om den dagspenningen?
“Woyniya keethaaway oosanchchotappe issuwako, ‘Ta ishaw, taani nena qohabikke; ne taara giigiday issi dinaaressa gidennee?
14 Tag vad dig tillkommer och gå. Men åt denne siste vill jag giva lika mycket som åt dig.
Ne miishiya ekkada ne soo ba. Ta omarssi yidayssaskka neyssa mela immanaw koyays.
15 Har jag icke lov att göra såsom jag vill med det som är mitt? Eller skall du med onda ögon se på att jag är så god?' --
Taani ta miishiyan koyidabaa oothanaw taw maati baawe? Woykko taani keeha gidida gisho neeni qanaatay?’ yaagis.
16 Så skola de sista bliva de första, och de första bliva de sista.»
“Hessada ha77i dethan guye gididayssati sinthatana, sinthattidayssati qassi guyetana” yaagis.
17 Då nu Jesus ville gå upp till Jerusalem, tog han till sig de tolv, så att de voro allena; och under vägen sade han till dem:
Yesuusi Yerusalaame bishe, tammanne nam77u tamaareta dumma gaxa kessidi enttako yaagis:
18 »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden
“Be7ite, nuuni ha77i Yerusalaame buussa bolla de7oos. Yan Asa Na7ay kahine halaqatasinne higge asttamaaretas aadhdhi imettana. Enttika iya bolla hayqo pirdda pirddana.
19 och överlämna honom åt hedningarna till att begabbas och gisslas och korsfästas; men på tredje dagen skall han uppstå igen.»
Iya Ayhude gidonna deriyas aathi immana. Entti iya kawushshana, garaafana, yaatidi iya masqaliya bolla kaqqana. Shin I heedzantho gallas hayqoppe denddana” yaagis.
20 Då trädde Sebedeus' söners moder fram till honom med sina söner och föll ned för honom och ville begära något av honom.
He wode Zabdiyoosa machchiya ba nam77u adde naytara Yesuusakko yada, iya sinthan gulbbatada issibaa iya woossasu.
21 Han frågade henne: »Vad vill du?» Hon svarade honom: »Säg att i ditt rike den ene av dessa mina två söner skall få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.»
Yesuusi iikko, “Ne ay koyay?” yaagis. Iya zaarada, “Ne kawotethan ha ta nam77u nayti issoy ne ushachchan issoy ne haddirssan utto garkkii!” yaagasu.
22 Men Jesus svarade och sade: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag skall dricka?» De svarade honom: »Det kunna vi.»
Shin Yesuusi naytakko zaaridi, “Hintte ay woossiyako erekketa; taani uyanaw de7iya waaye xuu7aa uyanaw dandda7etii?” yaagis. Enttika, “Ee dandda7os” yaagidosona.
23 Då sade han till dem: »Ja, väl skolen I få dricka min kalk, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt av min Fader.»
Yesuusi, “Tumakka taani uyanaw de7iya xuu7appe hintte uyana. Shin ta ushachchaninne haddirssan uttanayssata doorey tana gidikke. He bessay imetey, ta aaway immanaw giigisida asatassa” yaagis.
24 När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på de två bröderna.
Attida tammu iya tamaareti hessa si7ida wode nam77u ishata bolla hanqettidosona.
25 Då kallade Jesus dem till sig och sade: »I veten att furstarna uppträda mot sina folk såsom herrar, och att de mäktige låta folken känna sin myndighet.
Shin Yesuusi entta ubbaa xeegidi hayssada yaagis. “Ayhude gidonna asaa haareyssati bantta asaa bolla godateyssanne entta kaaletheyssati wolqqan haareyssa hintte ereeta.
26 Så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,
Shin hintte giddon hessada gidoppo. Hinttefe gitatanaw koyaa oonikka hinttew aylle gido.
27 och den som vill vara främst bland eder, han vare de andras dräng,
Hintte giddon ubbaafe bolla gidanaw koyaa oonikka hinttew aylle gidanaw bessees.
28 likasom Människosonen har kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»
Hessadakka, Asa Na7ay ase haggaazanawunne daro asaa wozanaw ba shemppuwa immanaw yisippe attin asan haggaazetanaw yibeenna” yaagis.
29 När de sedan gingo ut ifrån Jeriko, följde honom mycket folk.
Hessafe guye, Yesuusi ba tamaaretara Iyaarkkofe keyidi bishin, daro asay enttana kaallidosona.
30 Och se, två blinda sutto där vid vägen. När dessa hörde att det var Jesus som gick där fram, ropade de och sade: »Herre, förbarma dig över oss, du Davids son.»
Oge gaxan uttida nam77u qooqeti Yesuusi yaara aadhdheyssa si7idi, “Godaw, Dawite Na7aw, nuus qadhettarkii” yaagidi waassidosona.
31 Och folket tillsade dem strängeligen att de skulle tiga; men de ropade dess mer och sade: »Herre, förbarma dig över oss, du Davids son.»
Daro asay enttana, “Hayzite” yaagidi kaccidosona. Shin entti, “Godaw, Dawite na7aw, nuus qadhettarkii” gidi gujji waassidosona.
32 Då stannade Jesus och kallade dem till sig och sade: »Vad viljen I att jag skall göra eder?»
Yesuusi eqqidi, entta xeegidi, “Ta hinttew ay oothana mela koyeetii?” yaagidi oychchis.
33 De svarade honom: »Herre, låt våra ögon bliva öppnade.»
Enttika, “Godaw, nu ayfey xeellana mela koyoos” yaagidosona.
34 Då förbarmade sig Jesus över dem och rörde vid deras ögon, och strax fingo de sin syn och följde honom. Se Dagspenning i Ordförklaringarna.
Yesuusi enttaw qadhettidi, entta ayfiyaa bochchis. Ellesidi entta ayfey xeellis; entti iya kaallidi bidosona.
