Matteus 20

1 »Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.

“Nimar pinyruodh polo chalo gi wuon puodho mane owuok gokinyi kogwen, mondo ondik ji mane biro tiyone e puothe mar mzabibu.

2 Och när han hade kommit överens med arbetarna om en viss dagspenning, sände han dem till sin vingård.

Nowinjore kodgi ni nobiro chulogi dinari achiel ngʼato ka ngʼato kuom odiechiengʼno, eka noorogi e puothe mar mzabibu.

3 När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget;

“Kar sa adek nowuok oko mi noneno jomoko kochungʼ e chiro ka gibudho abudha.

4 och han sade till dem: 'Gån ock I till min vingård, så skall jag giva eder vad skäligt är.'

Nowachonegi ni, ‘Un bende dhiuru uti e puotha mar mzabibu, kendo abiro chulou gimoro amora mowinjore.’

5 Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.

Omiyo negidhi. “Nochako owuok oko kar sa auchiel gi sa ochiko kendo notimo kaka notimo mokwongo.

6 Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'

Kar sa apar gachiel bende nowuok oko, kendo nochako oyudo mana ka jomoko pod ochungʼ achungʼa kanyo. Nopenjogi ni, ‘Angʼo momiyo usebedo ka uchungʼ achungʼa ka odiechiengʼ duto maonge gima utim?’”

7 De svarade honom: 'Därför att ingen har lejt oss.' Då sade han till dem: 'Gån ock I till min vingård.'

Negidwoke niya, “‘Nikech onge ngʼama osemiyowa tich nyaka chakre okinyi.’ “Nowachonegi ni, ‘Un bende dhiuru uti e puotha mar mzabibu.’

8 När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'

“Kane ochopo odhiambo, wuon puoth mzabibu nowachone nyapache ni, ‘Luong jotich mondo ichulgi misachgi, kichako gi joma ne ondiki achien mogik, eka idok ir joma nondiki mokwongo.’

9 Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning.

“Jotich mane ondiki kar sa apar gachiel odhiambo nobiro kendo moro ka moro kuomgi noyudo dinari achiel.

10 När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.

Omiyo ka joma nondiki mokwongo nobiro, negigeno yudo mangʼeny. To moro ka moro kuomgi bende noyudo mana dinari achiel.

11 När de så fingo, knorrade de mot husbonden.

Kane giyude, negichako ngʼur gi wuon puodho,

12 och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'

kagiwacho ni, ‘Joma ne ondiki achien mogikgi osetiyo kuom sa achiel kende, to isemiyo gidoko marom kodwa, wan mwasetingʼo pek tich ka watiyo odiechiengʼ duto gi chiengʼ makech.’

13 Då svarade han en av dem och sade: 'Min vän, jag gör dig ingen orätt. Kom du icke överens med mig om den dagspenningen?

“To nodwoko achiel kuomgi ni, ‘Osiepna, onge gima rach ma asetimoni. Donge ne iyie ni itiyone dinari achiel?

14 Tag vad dig tillkommer och gå. Men åt denne siste vill jag giva lika mycket som åt dig.

Kaw chudoni mondo idhi. An awuon ema ayiero mondo ami ngʼat mane ondiki achien mogik chudo maromre gi mari.

15 Har jag icke lov att göra såsom jag vill med det som är mitt? Eller skall du med onda ögon se på att jag är så god?' --

Donge an-gi ratiro mar timo gima adwaro gi pesana? Koso nyiego omaki koda nikech angʼwon?’

16 Så skola de sista bliva de första, och de första bliva de sista.»

“Kuom mano joma ni chien mogik nobed mokwongo, to joma okwongo nobed chien mogik.”

17 Då nu Jesus ville gå upp till Jerusalem, tog han till sig de tolv, så att de voro allena; och under vägen sade han till dem:

Kane oyudo Yesu dhi Jerusalem, nokawo jopuonjre apar gariyo otero tenge kendo nowachonegi niya,

18 »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden

“Eri wadhi nyaka Jerusalem, kendo Wuod Dhano ibiro ndhogi mi chiw e lwet jodolo madongo gi jopuonj chik. Gibiro ngʼadone buch tho,

19 och överlämna honom åt hedningarna till att begabbas och gisslas och korsfästas; men på tredje dagen skall han uppstå igen.»

mi gichiwe ne joma ok jo-Yahudi mondo ojare, ochwade kendo ogure. To chiengʼ mar adek nochier mobed mangima kendo!”

20 Då trädde Sebedeus' söners moder fram till honom med sina söner och föll ned för honom och ville begära något av honom.

Eka min yawuot Zebedi nobiro ir Yesu kaachiel gi yawuote, kendo bangʼ goyo chong-gi piny e nyime, ne gikwaye ni otimnegie ngʼwono.

21 Han frågade henne: »Vad vill du?» Hon svarade honom: »Säg att i ditt rike den ene av dessa mina två söner skall få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.»

Yesu nopenjogi niya, “En angʼo mudwaro?” Nowachone niya, “Gol chik mondo moro ka moro kuom yawuota ariyogi obi obed kodi e pinyruodhi, moro e badi korachwich to machielo e badi koracham.”

22 Men Jesus svarade och sade: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag skall dricka?» De svarade honom: »Det kunna vi.»

To Yesu nowachonegi niya, “Ok ungʼeyo gima ukwayo. Bende unyalo madho kikombe ma adhi madhoni?” Negidwoke niya, “Wanyalo.”

23 Då sade han till dem: »Ja, väl skolen I få dricka min kalk, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt av min Fader.»

Yesu nowachonegi niya, “Kikombena to en adier ni ubiro methoe, to bedo e bada ma korachwich kata ma koracham ok an ema achiw. Kuondego gin mag joma Wuora ochano negi chon.”

24 När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på de två bröderna.

Ka jopuonjre apar mamoko nowinjo wachno, to ne gisin gi jowete ariyogo.

25 Då kallade Jesus dem till sig och sade: »I veten att furstarna uppträda mot sina folk såsom herrar, och att de mäktige låta folken känna sin myndighet.

To Yesu noluongogi duto kaachiel mowachonegi niya, “Ungʼeyo ni jotelo mag joma ok jo-Yahudi rito jogegi gi angʼenge, kendo jotendgi madongo tiyogi githuon,

26 Så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,

un to ok un kamano. Kar timo kamano to ngʼato angʼata madwaro bedo maduongʼ e dieru nyaka bedi jatichu,

27 och den som vill vara främst bland eder, han vare de andras dräng,

kendo ngʼato angʼata madwaro bedo ngʼat mokwongo nyaka bed misumbau,

28 likasom Människosonen har kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»

mana kaka Wuod Dhano ne ok obiro mondo ji otine, to nobiro mondo otine ji, kendo mondo ochiw ngimane obed gima iwarogo ji mangʼeny.”

29 När de sedan gingo ut ifrån Jeriko, följde honom mycket folk.

Kane oyudo Yesu gi jopuonjrene koro wuok Jeriko, oganda maduongʼ noluwe.

30 Och se, två blinda sutto där vid vägen. När dessa hörde att det var Jesus som gick där fram, ropade de och sade: »Herre, förbarma dig över oss, du Davids son.»

To muofni ariyo mane oyudo obet e bath yo kane owinjo ni Yesu ne kadho machiegni kanyo, nokok matek niya, “Ruoth, Wuod Daudi, yie ikechwa!”

31 Och folket tillsade dem strängeligen att de skulle tiga; men de ropade dess mer och sade: »Herre, förbarma dig över oss, du Davids son.»

Oganda nokwerogi monyisogi ni gilingʼ, to gin koro eka negimedo kok matek moloyo niya, “Ruoth, Wuod Daudi, yie ikechwa!”

32 Då stannade Jesus och kallade dem till sig och sade: »Vad viljen I att jag skall göra eder?»

Omiyo Yesu nochungʼ kendo noluongogi ire, mopenjogi niya, “Angʼo mudwaro mondo atimnu?”

33 De svarade honom: »Herre, låt våra ögon bliva öppnade.»

Negidwoke niya, “Ruoth, wadwaro ni wanen.”

34 Då förbarmade sig Jesus över dem och rörde vid deras ögon, och strax fingo de sin syn och följde honom. Se Dagspenning i Ordförklaringarna.

Yesu nokechogi, mi nomulo wengegi. Gikanyono negichako neno, kendo ne giluwe.