Matteus 19
1 När Jesus hade slutat detta tal, drog han bort ifrån Galileen och begav sig, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område.
Hafumiye abhazyo u Yesu lwemalile amazu ego, asogoye Hugalilaya, na abhalile mu mpaho mwi Yudea whilongolela yisoho li Yordani.
2 Och mycket folk följde honom, och han botade där de sjuka.
Impoga ingosi yafwatile, na abhaponwe oho.
3 Då ville några fariséer snärja honom och trädde fram till honom och sade: »Är det lovligt att skilja sig från sin hustru av vilken orsak som helst?»
Afalisayo bhamaliye, bhanenjele, bhamozya, “Eshi halali wha muntu huneshe oshe wakwe husababu yoyonti?”
4 Men han svarade och sade: »Haven I icke läst att Skaparen redan i begynnelsen 'gjorde dem till man och kvinna'
U Yesu abhajibu na yanje, “Sagamwabhazizye, aje uwene wabhawombele hulwawhande abhawombele unume noshe?
5 och sade: 'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de tu skola varda ett kött'?
Na tena ayanjile, 'Hu sababu ene u nume ayihuneha ubaba wakwe nu maye wakwe na aungane nubhe wakwe, newo bhabhele bhayibha bele gweka?'
6 Så äro de icke mer två, utan ett kött. Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.»
Esho saga bhabhele tena, ila bele gweka. Eshi, hala haunganisizye o Ngolobhi, umuntu wowonti asalehanye.”
7 Då sade de till honom: »Huru kunde då Moses bjuda att man skulle giva hustrun skiljebrev och så skilja sig från henne?»
Bhamozya, “Eshi yenu u Musa atiwozezye afumye ihati yitalaka na huneshe?”
8 Han svarade dem: »För edra hjärtans hårdhets skull tillstadde Moses eder att skiljas från edra hustrur, men från begynnelsen har det icke varit så.
Abhawozya, “Hukhome wimoyo genyu u Musa abharuhusile ahubhaleshe abhashe bhenyu, lakini afume lwawhande sagayali esho.
9 Och jag säger eder: Den som för någon annan orsaks skull än för otukt skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott.»
Ihumbawozya, aje wowonti wahuneha oshewakwe, ila husabu yiumalaya, na humweje uwamwawo, afanya umalaya. Nu nume wanzahumweje oshe walewhilwe awomba umalaya.”
10 Då sade lärjungarna till honom: »Är det så med mannens ställning till hustrun, då är det icke rådligt att gifta sig.»
Abhanafunzi bhamozya u Yesu, “Nkashenesho whanume na whunshe wake sagashinza awheje.”
11 Men han svarade dem: »Icke alla kunna taga emot det ordet, utan allenast de åt vilka sådant är givet.
Ila u Yesu abhawozya, “Saga kila muntu awezya aposhele amamanyizyo ega, ila whabhale tu bhaluhusiwilwe aposhele.
12 Ty visserligen finnas somliga som genom födelsen, allt ifrån moderlivet, äro oskickliga till äktenskap, andra åter som av människor hava gjorts oskickliga därtill, men somliga finnas ock, som för himmelrikets skull självmant hava gjort sig oskickliga därtill. Den som kan taga emot detta, han tage emot det.»
Ila bhaleho agomba bhapapwilwe afume mu vyanda vya maye wawa. Na shesho bhaleho agomba bhafanyiwilwe na bhantu. Na bhaleho agomba kwa ajili yiwu mwene wa humwanya. Wawezya aposhele amamanyizyo ega na agaposhele.”
13 Därefter buros barn fram till honom, för att han skulle lägga händerna på dem och bedja; men lärjungarna visade bort dem.
Tena bhanetela abhana bhamo abhadodo ili abhabheshele inyobhe humwanya yawo na pute, ila abhanafunzi bhakwe bhabhakhalipiye.
14 Då sade Jesus: »Låten barnen vara, och förmenen dem icke att komma till mig; ty himmelriket hör sådana till.»
Ila u Yesu ayanjile, “Bhaleshi abhana abhela, wala mungaje hubhakhane awhenze huline, afwatanaje umwene wa humwanya wibhantu hansi ebha.
15 Och han lade händerna på dem och gick sedan därifrån.
Nepe abhabheshela inyobhe zyakwe pamwanya yawo, natena asogola pala.
16 Då trädde en man fram till honom och sade: »Mästare, vad gott skall jag göra för att få evigt liv?» (aiōnios g166)
Enya umuntu weka ayenza wha Yesu na yanje, “Mwalimu, hantu wele ahinza hihanziwa awombe ili impate uwomi wiwila?” (aiōnios g166)
17 Han sade till honom: »Varför frågar du mig om vad som är gott? En finnes som är god. Men vill du ingå i livet, så håll buden.»
U Yesu amozya, “Yenu uhombozelezya aje hantu wele ahinza? Aleho weka mwene umwinza, ila nkuwhanza apate uwomi, lema indajizyo zya Ngulubhi.”
18 Han frågade: »Vilka?» Jesus svarade: »'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd',
Ula umuntu amozelezya, “Ndajizyo ziwhi?” U Yesu amozya, “Usahagoje, usahibhe, usawombe uwumalaya, usahasimisizye ilenga,
19 'Hedra din fader och din moder' och 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'»
ubhanje nishishi wha baba waho na whamaye waho, na ugane wapashenje yaho hansi umoyo gwaho.”
20 Då sade den unge mannen till honom: »Allt detta har jag hållit. Vad fattas mig ännu?»
Umuntu ola amozya, “Amambo ego gonti ingakhete. Igolelanshi?
21 Jesus svarade honom: »Vill du vara fullkomlig, så gå bort och sälj vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»
“U Yesu amozya, “Hansi nkuwhanza abhe golosu, bhalaga, ukazye vyuli navyo, na ubhapele apena ubhabhe nihazina humwanya. Eshi inzaga ufwate.”
22 Men när den unge mannen hörde detta, gick han bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.
ILa usahala ola lwahevwa gala u Yesu gamozezye, asogoye whazugumile, kwa sababu alikuwa na amemiliki mali nyingi.
23 Då sade Jesus till sina lärjungar: »Sannerligen säger jag eder: För den som är rik är det svårt att komma in i himmelriket.
U Yesu abhawozya abhanafunzi bhakwe, “Lyoli ihubhawozya, shikhome wha muntu utabhazi awhinjile huwo mwene wahumwanya.
24 Ja, jag säger eder: Det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»
Tena ihumbawozya, lahisi hungamia ashile mwishimo lisindani, kuliko wha muntu utabhazi awhinjile huwomwene wawha Ngolobhi”
25 När lärjungarna hörde detta, blevo de mycket häpna och sade: »Vem kan då bliva frälst?»
Abhanafunzi lwabhahevwa esho bha swijile hani na yanje, “Yu nanu wayipenduha?”
26 Men Jesus såg på dem och sade till dem: »För människor är detta omöjligt, men för Gud är allting möjligt.»
U Yesu abhenya nayanje, “Whabhanadamu elyo sagaliwezehana ila wha Ngolobhi gonti gawezehana.”
27 Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Se, vi hava övergivit allt och följt dig; vad skola vi få därför?»
Tena u Petro ajibu na humozye, “Enya, tileshile vyonti na hufwate awe. Hantu wele hataipata?”
28 Jesus svarade dem: »Sannerligen säger jag eder: När världen födes på nytt, då när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då skolen också I, som haven efterföljt mig, få sitta på tolv troner såsom domare över Israels tolv stammar.
U Yesu abhawozya, “Lyoli ihumbawozya, umwene wafwatileane, huu papo upya wakati umwana wa Adamu lwaikhala pitengo liumwene lituntumu wakwe, namwe mwaikhala pamwanya yimatengo kumi na gabhele giumwene, hubhalonje amakabela kumi na gabhele gi Israeli.
29 Och var och en som har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller fader eller moder, eller barn, eller jordagods, för mitt namns skull, han skall få mångfaldigt igen, och skall få evigt liv till arvedel. (aiōnios g166)
Kila weka wenyu waleshile inyumba, onkolo, uyilombo, ubaba, umaye, abhana, au ugonda kwa ajili yitawa lyane ayiposhela mala mia na pyane uwomi wiwila. (aiōnios g166)
30 Men många som äro de första skola bliva de sista, och många som äro de sista skola bliva de första.»
ILa abhinji bhabhali bhawhande isalezi, bhayibha bha humwisho, na bhabhali bhamisho bhayibha bhahande.
