Matteus 19
1 När Jesus hade slutat detta tal, drog han bort ifrån Galileen och begav sig, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område.
Jisasi'a ana naneke zamasmi vagareteno, Galili kumara atreno, Judia kaziga, Joda tina agatereno vu'ne.
2 Och mycket folk följde honom, och han botade där de sjuka.
Tusi'a vahe krerfamo'za avaririza nevazageno, anantega zamazeri so'e huzmante'ne.
3 Då ville några fariséer snärja honom och trädde fram till honom och sade: »Är det lovligt att skilja sig från sin hustru av vilken orsak som helst?»
Anante mago'a Farisi vahe'mo'za rehe'za kenaku Agrite e'za, mago'azama hanigeno'a amne nenarona ahenatigahie huno kasegemo'a hu'nefi? hu'za antahige'naze.
4 Men han svarade och sade: »Haven I icke läst att Skaparen redan i begynnelsen 'gjorde dem till man och kvinna'
Jisasi'a ke nona huno, Tamagra hampritma onke'nazo, ese agafare'ma Anumzamo'ma vene, a'enema tro huneznanteno,
5 och sade: 'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de tu skola varda ett kött'?
amanage hu'ne, ama kegafare vemo'a nerera afana atreno, nenaro'ene hagerfigeno, ana tarega'moke eri mago hune, magoke zanavufa manigaha'e. (Jen-Agf 2:24)
6 Så äro de icke mer två, utan ett kött. Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.»
Hanige'ne, mago'ane tare vahe omanigaha'e. Hagi magoke znavufa manigaha'e. E'ina hu'negu na'ano Anumzamo'ma eri hagerfima ante'nesia zana, mago ne'mo'a ovakanegahie.
7 Då sade de till honom: »Huru kunde då Moses bjuda att man skulle giva hustrun skiljebrev och så skilja sig från henne?»
Hige'za Farisi vahe'mo'za Agriku anage hu'naze. Na'a higeno Mosese'a tagrikura huno, a'ma hunte avona kretma nemita hunteho hu'ne?
8 Han svarade dem: »För edra hjärtans hårdhets skull tillstadde Moses eder att skiljas från edra hustrur, men från begynnelsen har det icke varit så.
Jisasi'a anage zamagriku hu'ne, Mose'a tamasmino a'netmia atregahaze hu'neana, na'ankure tamagri'ma tamarimpamo usasi ki'negu hu'ne. Hianagi Anumzamo pusanteti'ma agafa hu'neana amanahu kana omne'ne.
9 Och jag säger eder: Den som för någon annan orsaks skull än för otukt skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott.»
Hagi menina tmagrikura amanage nehue, Aza'o nenaro'ma savri monko avu'ava osu'nesigeno netreno ru a' erisimo'a, monko avu'ava hugahie.
10 Då sade lärjungarna till honom: »Är det så med mannens ställning till hustrun, då är det icke rådligt att gifta sig.»
Agri amage nentaza disaipol naga'mo'za anage hu'naze, Amana ke'mo'ma arave hu'nea vene a'enenku'ma hu'nesiana, arave osuta amane manisnunkeno'a knare hugahie.
11 Men han svarade dem: »Icke alla kunna taga emot det ordet, utan allenast de åt vilka sådant är givet.
Jisasi'a anage zamagriku hu'ne. Amama huntoa kea, hakaremo'a e'origahie. Hagi azano Anumzamo'ma ami'nenimo anara hugahie.
12 Ty visserligen finnas somliga som genom födelsen, allt ifrån moderlivet, äro oskickliga till äktenskap, andra åter som av människor hava gjorts oskickliga därtill, men somliga finnas ock, som för himmelrikets skull självmant hava gjort sig oskickliga därtill. Den som kan taga emot detta, han tage emot det.»
Na'ankure kase zmantetegati zmufamo knare huozmante'nesamo'za arave osugahaze. Hagi mago'amo'za zmagonkna'za hari'naza vahe'mo'za arave avu'ava zana osugahaze, mago'amo'za arave osu'za mona kumaku nentahize. Inamo'ma ama rempima humi kema humiazama erisimofona atregeno erino.
13 Därefter buros barn fram till honom, för att han skulle lägga händerna på dem och bedja; men lärjungarna visade bort dem.
Anante ne'onse mofavrezimi zamavare'za aza anteno nunamu huzmantesiegu Jisasinte e'naze. Hianagi Jisasima amage nentaza disaipol naga'mo'za ana vahera ke zamasu'za, i'o huzmante'naze.
14 Då sade Jesus: »Låten barnen vara, och förmenen dem icke att komma till mig; ty himmelriket hör sådana till.»
Hianagi Jisasi'a huno, Zamahe onatita zamatrenke'za ne'onse mofavre zaga Nagrite eho, mona kumara e'ina hu vahe'mokizmi kumare,
15 Och han lade händerna på dem och gick sedan därifrån.
nehuno azana zamanunte anteno asomuke huzmanteteno zamatreno vu'ne.
16 Då trädde en man fram till honom och sade: »Mästare, vad gott skall jag göra för att få evigt liv?» (aiōnios g166)
Anante mago ne'mo Agrite eno amanage hu'ne, Rempi hurami ne'moka, inanknahu knare navunava hutena mani vava nasimura erigahue? (aiōnios g166)
17 Han sade till honom: »Varför frågar du mig om vad som är gott? En finnes som är god. Men vill du ingå i livet, så håll buden.»
Higeno Jisasi'a anage huno ana ne'ku hu'ne, Nahigenka na'amo knare hune hunka Nagrira eme nantahinegane? Agra magoketfamo knarera hu'ne. Hianagi kasimu erinaku'ma hanunka, kasege amage'anto,
18 Han frågade: »Vilka?» Jesus svarade: »'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd',
higeno ina su'ane? Huno antahi'gegeno, Jisasi'a ke'nona huno, Vahera ahe ofrio, monko zana osuo, kumzafa oso, hazenkema osu'nesia vahekura hazenke hu'ne hunka havigea huonto,
19 'Hedra din fader och din moder' och 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'»
antaka'ane nafaka'mofonena ra zanagi zanamio. Hagi kagra kavufga avesi antanankna hunka tava'onkare nemanisimofona avesinto.
20 Då sade den unge mannen till honom: »Allt detta har jag hållit. Vad fattas mig ännu?»
Ana nehazave ne'mo, anage hu'ne, nagra nagu'areti ana miko kasegea amage'nentoe, hagi inaza nagra nosue?
21 Jesus svarade honom: »Vill du vara fullkomlig, så gå bort och sälj vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»
Higeno Jisasi'a agrikura anage hu'ne, Kagrama fatgo hugahuema hanunka, vunka zagore afufenonka'a ome atrenka, ana zagoa erinka zamunte omne vahe ome nezminka, hagi kagra monafinka feno eri santi haregahane. Hutenka Nagrira eme namage anto.
22 Men när den unge mannen hörde detta, gick han bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.
Hianagi ana nehaza'mo'ma anankema nentahino'a, tusi'a asuzampi vu'ne. Na'ankure agra tusi'a afufeno ante'negu anara hu'ne.
23 Då sade Jesus till sina lärjungar: »Sannerligen säger jag eder: För den som är rik är det svårt att komma in i himmelriket.
Jisasi'a amage'ma nentaza disaipol nagara anage huno zamasami'ne, Tamage hu'na neramasmue, afufeno ne'mo mona kumate vunaku haniana, tusi amuho huntegahie.
24 Ja, jag säger eder: Det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»
Mago'ene Nagra nehue, kemolimofona amuho huontenkeno nekazamofo kampintira frenkro huramigahie. Hagi feno ne'mo'ma Anumzamofo kumapi vuku'ma haniana, tusi'a amuho huntegahie.
25 När lärjungarna hörde detta, blevo de mycket häpna och sade: »Vem kan då bliva frälst?»
Amage nentaza disaipol naga'mo'za, ana kema nentahiza, tusi antri hu'za zmagogogu nehu'za anage hu'naze. Hagi aza knare huno agura vazisigeno manigahie hu'naze.
26 Men Jesus såg på dem och sade till dem: »För människor är detta omöjligt, men för Gud är allting möjligt.»
Hazageno Jisasi'a ana mokizmi nezmageno amanage hu'ne, Vahe'mo'a amuho huntenkeno osugahie. Hianagi Anumzamo'a mika'zana amuhoa huontenkeno amne hugahie.
27 Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Se, vi hava övergivit allt och följt dig; vad skola vi få därför?»
Higeno Pita'a amanage agrikura hu'ne, hagi kamago. Hakare zanti atreta Kagri kamage nentone! Tagra naza erigahune? Higeno,
28 Jesus svarade dem: »Sannerligen säger jag eder: När världen födes på nytt, då när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då skolen också I, som haven efterföljt mig, få sitta på tolv troner såsom domare över Israels tolv stammar.
Jisasi'a amanage huno zamasmi'ne, Tamage hu'na neramasmue. Miko zama azeri kasefa'ma hania knarera, Vahe'mofo mofavremo'ma, Agri'a masanentake tra'are umanisigenka, tamagrama namage'ma nentamotma tamagranena 12fu'a kini trate umani'neta, 12fu'a Israeli naga nofira refako huzmantegahaze.
29 Och var och en som har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller fader eller moder, eller barn, eller jordagods, för mitt namns skull, han skall få mångfaldigt igen, och skall få evigt liv till arvedel. (aiōnios g166)
Hagi azago, nonka'o, kafuhe'mofono, kasarahehe mofono, negafano, negrerano, mofavre'kao, hoza'ka'ama Nagri'kuma hunka atresamoka, 100'a rugaterenka ama knafina enerinka, henka esia knafina manivava kasimu erigahane. (aiōnios g166)
30 Men många som äro de första skola bliva de sista, och många som äro de sista skola bliva de första.»
Hu'neanagi hakare ugagota hu'namo'za ehenka hanageno, ehenka hu'namo'za vugagota hugahaze.
