Matteus 15
1 Härefter kommo fariséer och skriftlärde från Jerusalem till Jesus och sade:
Ingi Mafarisayo niaka nkani akiza kung'wa Yesu kupuma ku Yerusalemu ikalunga,
2 »Varför överträda dina lärjungar de äldstes stadgar? De två ju icke sina händer, när de skola äta.»
Ku niki iamanyisigwa niakugazanja imalago anyampala? Kunsoko shaikalala imikona nikulya indya.
3 Men han svarade och sade till dem: »Varför överträden I själva Guds bud, för edra stadgars skull?
U Yesu akasusha akaaila, “Au nye kuniki nimukugazanja uzipiilya nuamkulu kunsoko amalagiilyo anyu?
4 Gud har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och: 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
Kunsoko Itunda auliye, mkulye itata ako nuia ako; uyu nuiligitya ubii kung'wa tata akwe nuia kwe, tai ikusha.
5 Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva', då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder.
Ingi gwa unye mihunga wihi nuimuila utata akwe nuia akwe wihi uailigwa nauzepata kupuma kung'wane ingi likutula isongeelyo kupuma kung'wi Tunda.
6 I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.
Umuntu nuanso mugila anga nsoko nakumukulya utata akwe. Kuiti malupugamukila ulukani lang'wi Tunda kunsoko amalagiilyo anyu.
7 I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:
Unye ni mielya, ikutula iza anga u Isaya nauine kitalanyu akalunga.
8 'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
Antu awaiti indankula unene na milomo ao, ingi inkolo yao ikoli kuli nu nene.
9 och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'»
Akunkulya nakanda, kunsoko akinda manyisigwa malagiilyo aantu.”
10 Och han kallade folket till sig och sade till dem: »Hören och förstån.
Akaitanga umilundo nuantu akauila.” tegeeli hangi mulinge,
11 Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan.»
iki nukingila mumulomo wa muntu singa iza kibi, iko nikipuma mumulomo kiko kintwala nikatula nimubi.”
12 Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: »Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?»
Ingi iamanyisigwa ikamuhanga u Yesu ikamuila, uinene Mafarisayo naiiguli ulukani ulo abipiwe?
13 Men han svarade och sade: »Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.
U Yesu akaila, muti wihi nu tata wane nuakigulu nishauutemee ukipwa.
14 Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen.»
Aleki ing'wene, nianso atongeeli apoku, ang'wi umuntu numupoku ukumutongeela umuya, ihi abiili akugwila mikombo.
15 Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Uttyd för oss detta bildliga tal.»
U Petro akasusha, akamuila u Yesu kuile impyani iyi ilungila ntuni kung'witu.
16 Han sade: »Ären då också I ännu utan förstånd?
U Yesu akasusha, akaaila, nunyenye mukili ne kulinga?
17 Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?
Unye shamuinene kina iki nikilongola mumulomo kukiila munda kenda niwa?
18 Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.
Ingi gwa maintu ihi nipuma mumulomo ipembelya munkolo, yaya umushapula umuntu.
19 Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.
Kululo gwa munkolo mumo ipuma masigo ni mabi, ubulagi, ugoolya, usambo, wii, ntambu au teele niituki.
20 Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan.»
Aya yaya umupeza umuntu uubi. Ingi gwa kulya nisinga ukalae imikono singa ukutwalwa muubi.”
21 Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.
Sunga u Yesu akikoma akahega akalongola muisali ya Tiro ni Sidoni.
22 Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: »Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande.»
Akaza musungu Mkanani kupuma kuko, akitunta akalunga, “Nihumile kinyauwai. Mkulu ng'wana wang'wa Daudi, umunanso ane ukagigwa niamintunga.”
23 Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: »Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande.»
U Yesu singa akasusha anga lukani. Iamanyisigwa akwe akaza akamupepelya akazilunga. Muheje mutwale uko nsoko ukuzogoelya.”
24 Han svarade och sade: »Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus.»
U Yesu akaila akalunga, singa aintumi kunkolo izi nikole aintumilwe kunkolo nilimiie munyumba ang'wa Israeli.”
25 Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: »Herre, hjälp mig.»
Ingi akaza kuntongeela akatuna, akalunga mukulu nzailye.
26 Då svarade han och sade: »Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna.»
Akasusha, akalunga singa iziza kuhola indya yang'wenya nukuigumila mbwa.”
27 Hon sade: »Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord.»
Akalunga ee mukulu, ingi ala mbwa ninino iliza indya nigwie mituntu ia mukulu ao.
28 Då svarade Jesus och sade till henne: »O kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill.» Och hennes dotter var frisk ifrån den stunden.
Sunga u Yesu akasusha akazilunga, musungu uhuili wako ukulu, utulike uu anganuloilwe, numunanso akwe aiwagunika imatungo yayo.
29 Men Jesus gick därifrån vidare och kom till Galileiska sjön. Och han gick upp på berget och satte sig där.
U Yesu akahega pang'wanso akalongola pakupe nuluzi nula Galilaya. Sunga akalongola mulugulu akikie kuko.
30 Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem,
Milundo ukulu ukaza kitalakwe, ukamletela akitele, apoku, akimumi, alema nia uya idu, naialwae, ikaika mumigulu ang'wa Yesu akaaguna.
31 så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud.
Umilundo ukakaulwa, ukimumi kuligitya akilema kutula apanga, akitela kugenda niapoku akazeona. Ikamulumbiilya Itunda wa Israeli.
32 Och Jesus kallade sina lärjungar till sig och sade: »Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta; och jag vill icke låta dem gå ifrån mig fastande, för att de icke skola uppgivas på vägen.»
U Yesu akaitanga iamanyisigwa akwe akalunga, nauhumila kinyauwai umilundo, kunsoko enda kine nene mahiku ataatu akili kulya kintu kihi. Singa kualanga ende kitalao singa aze alie. Aleki kugwa nanzala munzila.”
33 Då sade lärjungarna till honom: »Varifrån skola vi här, i en öken, få så mycket bröd, att vi kunna mätta så mycket folk?»
Iamanyisigwa akwe akamuila, pi nikuhumile kupantika indya niakulya mumbuga kikute umilundo uwu nukulu iti?
34 Jesus frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju, och därtill några få småfiskar.»
U Yesu akaila mkite mikate inga? Akalonga mupungate, ni nsamaki ibiili ninino nkehu.
35 Då tillsade han folket att lägra sig på marken.
U Yesu akapumya ilago umilundo wikie pihi.
36 Och han tog de sju bröden, så ock fiskarna, och tackade Gud och bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
Akahola mikate mupungate ni nsamaki akakembeta, akamiega akaapa iamanyisigwa. Iamanyisigwa ikaupa umilundo.
37 Så åto de alla och blevo mätta. Och de överblivna styckena samlade man sedan upp, sju korgar fulla.
Antu ihi ikalya akikuta akilingiila imaminyanguilwa andya akizulya mbugulu mupungati.
38 Men de som hade ätit voro fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.
Ihi naialia ai itunja magana anzogu anne iasungu nia ng'enya aikutile.
39 Sedan lät han folket skiljas åt och steg i båten och for till Magadans område.
Sunga u Yesu akaulaga umilundo ukalongola yao, nuanso akingila mibini akalongola ku Magadani.
