Matteus 15
1 Härefter kommo fariséer och skriftlärde från Jerusalem till Jesus och sade:
Falisieninba leni li balimaama bangikaaba tianba den ñani Jelusalema ki cua Jesu kani ki yedi o:
2 »Varför överträda dina lärjungar de äldstes stadgar? De två ju icke sina händer, när de skola äta.»
Be yaa po ke a hoadikaaba miidi ti nikpiaba bogida? Kelima bi ya baa je kuli, bi kan nidi bi nii.
3 Men han svarade och sade till dem: »Varför överträden I själva Guds bud, för edra stadgars skull?
Jesu den goa ki yedi ba: Be yaa po ke yi mo miidi U Tienu balimaama, ki bua ki kubi yi bogida?
4 Gud har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och: 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
Kelima U Tienu yedi: Jigini a baa leni a naa, ki go yedi: Yua n soli o baa yaaka o naa li pundi ban kpa o.
5 Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva', då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder.
Ama yinba, yi yedi ke o nilo ya yedi o baa, yaaka o naa, ke wan den baa todi ba leni yaala tie yaa paabu n gagidi U Tienu po.
6 I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.
Yeni yi bolini U Tienu maama ki nan kubi yi bigida.
7 I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:
Yinba pala lie danba na, Esayi n den pua sawali yipo yaala na po tie moamoani:
8 'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
Bi naa niba jigindi nni leni bi ñoacuuna, Ama bi pala foagi leni nni.
9 och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'»
Bi jaandi fanma fanma kelima bi bangi yaa bangima n tie bi nisaaliba mabilikaama bebe.
10 Och han kallade folket till sig och sade till dem: »Hören och förstån.
Jesu den yini ku niligu ke ku nagini o kani ke o yedi ba:
11 Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan.»
Cengi mani ki gbadi. Laa tie yaala n koa bu ñoabu nni ka joagini o nisaalo, yaala n ña bu ñoabu nni n joagini o.
12 Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: »Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?»
Li yaa puoli o hoadikaaba den nagini o kani ki yedi o: Abani ke han maadi yaa maama yeni tie Falisieninba po tingbali bonla?
13 Men han svarade och sade: »Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.
O den goa ki yedi ba: N Baa yua n ye tanpoli n kaa hu yaa tibu kuli, bi baa habi bu.
14 Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen.»
Cedi ba mani, bi tie yaa juama n dia a juama. Juamo ya dadi juamo mo, bani bilie kuli baa baa ku buogu nni.
15 Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Uttyd för oss detta bildliga tal.»
Pieli den yedi o: A kan bundi tipo mi kpanjama yeni?
16 Han sade: »Ären då också I ännu utan förstånd?
Jesu den yedi o: Yi moko yii pia yanfuoma yoo?
17 Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?
Yii bani ke yaala n koa bu ñoabu nni kuli caa ku tugu nni ki go baa ña kaa?
18 Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.
Ama yaala n ña bu ñoabu nni tie yaala n bi ye li pali nne ki ji ñani, lani n joagini o nisaalo.
19 Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.
Kelima ti yanmaalibiadi leni mi kukpama leni mi conconma buoli kuli leni bu subu leni mi seedi faama leni ti sugidi kuli ña li pali nne
20 Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan.»
Lani n tie yaala n joagini o. Ama ki je kaa nidi kan joagini o nisaalo.
21 Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.
Jesu den fii ki ñani lankani ki gedi Tili leni Sidoni tinkundogi.
22 Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: »Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande.»
Yaa pua n den likani maabiga, ki tie Kanana yua, den cua o kani ki gbaani ki tua: O Diedo Dafidi Bijua, gbadi npo mi nihima. Ki cicibiadiga ye n bisalo niinni ki yagini o yama hali ke li bia.
23 Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: »Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande.»
Jesu naa den goa ki yedi o liba kuli. O hoadikaaba den nagini o kani ki yedi o: A kan cabi o, kelima o hoa ki kpaani ti puoli.
24 Han svarade och sade: »Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus.»
Jesu den goa ki yedi: Baa den soani nni nitoaba po kali Isalele buolu yaaba po, bani yaaba n tie nani ya pe n yaadi yeni po.
25 Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: »Herre, hjälp mig.»
Ama o pua yeni den cua Jesu kani ki gbaani o nintualiki yedi: O Diedo, todi nni.
26 Då svarade han och sade: »Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna.»
Jesu den goa ki yedi o: Laa tiegi o nilo n taa a bila jiema ki lu a sangbanbila.
27 Hon sade: »Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord.»
O puo yeni den yedi: Yeni de, n Diedo, de a sangbanbila yen di yaa jejoagidi n baali bi danba saajekaanu kani.
28 Då svarade Jesus och sade till henne: »O kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill.» Och hennes dotter var frisk ifrån den stunden.
Jesu den yedi o: Pua, a dandanli yaba boncianla. Lan tieni apo nani han bua maama. Lanyogunu o bisalo den paagi.
29 Men Jesus gick därifrån vidare och kom till Galileiska sjön. Och han gick upp på berget och satte sig där.
Jesu den fii ki ñani lankani ki baali Galile ñincianma. O den doni ki kali li juali po.
30 Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem,
Ku niligu den cua o kani boncianla, ki kpendinni a diama leni a juama leni a muula leni a woma leni a tadima leni yiantoana boncianla. Bi den cua ki duani ba Jesu taana kani ke o paagi ba.
31 så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud.
Ku niligu n den laa ke a muula maadi, ke a tadima paagi, ke a diama cuoni, ke a juama mo nuadi, li den paki ba ke bi kpiagi Isalele yaaba Tienu.
32 Och Jesus kallade sina lärjungar till sig och sade: »Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta; och jag vill icke låta dem gå ifrån mig fastande, för att de icke skola uppgivas på vägen.»
Jesu den yini o hoadikaaba ki yedi: Mi nihima cuo nni ku naa niligu po, kelima dana nna ke bi ye n kani, baa go pia ban baa je yaala. Mii bua ki cabi ba leni mi koma, ban da ti gbali u sanu nni.
33 Då sade lärjungarna till honom: »Varifrån skola vi här, i en öken, få så mycket bröd, att vi kunna mätta så mycket folk?»
O hoadikaaba den yedi o: Ti baa tieni lede li naa fuali nni ki baa ya jiema n baa guoni ku naa niligu kuli?
34 Jesus frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju, och därtill några få småfiskar.»
Jesu den yedi ba: Yi pia dupen bonba ha yo? Bi den goa ki yedi o: Bonba lele leni janbimuba.
35 Då tillsade han folket att lägra sig på marken.
Lani o den teni ke ku niligu kakali tiipo.
36 Och han tog de sju bröden, så ock fiskarna, och tackade Gud och bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
O den taa bi dupenlelediba leni i jami ki jaandi, ki cabidicabidi ki teni o h oadikaaba ke bi boagidi ku niligu.
37 Så åto de alla och blevo mätta. Och de överblivna styckena samlade man sedan upp, sju korgar fulla.
Bikuli den dini ki guo. Bi den wodi yaa boncaba n sieni ki gbieni baabuociandi lele.
38 Men de som hade ätit voro fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.
yaaba n den dini den pundi jaba tudana kaa taani bi puoba leni a bila.
39 Sedan lät han folket skiljas åt och steg i båten och for till Magadans område.
Li yaa puoli Jesu den cabi ku niligu, ki kua ku ñinbiagu nni ki gedi Magadana tinga nni.
