Matteus 15
1 Härefter kommo fariséer och skriftlärde från Jerusalem till Jesus och sade:
Siis tulid mõned variserid ja vaimulikud õpetajad Jeruusalemmast Jeesuse juurde ja küsisid temalt:
2 »Varför överträda dina lärjungar de äldstes stadgar? De två ju icke sina händer, när de skola äta.»
„Miks rikuvad sinu jüngrid meie esiisade traditsiooni ega pese enne söömist käsi?“
3 Men han svarade och sade till dem: »Varför överträden I själva Guds bud, för edra stadgars skull?
„Miks rikute teie oma traditsiooni pärast Jumala käsku?“vastas Jeesus.
4 Gud har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och: 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
„Sest Jumal ütles: „Austa oma isa ja ema“ja „Kes oma isa või ema neab, tuleb surma mõista“.
5 Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva', då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder.
Aga teie ütlete, et kui keegi ütleb oma isale või emale: „Mida iganes sa lootsid minult saada, on nüüd and Jumalale“, siis
6 I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.
ei pea nad oma isa austama. Nii olete tühistanud Jumala sõna oma traditsiooni tõttu.
7 I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:
Te silmakirjatsejad! Kui hästi kirjeldas teid Jesaja, kui ta prohvetlikult kuulutas:
8 'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
„Need inimesed ütlevad, et nad austavad mind, kuid oma mõistuses nad ei hooli minust.
9 och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'»
Nende jumalateenistus on mõttetu. See, mida nad õpetavad, on lihtsalt inimeste väljamõeldud nõudmised.““
10 Och han kallade folket till sig och sade till dem: »Hören och förstån.
Ta kutsus rahva enda juurde ja rääkis neile: „Kuulake ja mõistke seda:
11 Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan.»
see, mis läheb suust sisse, ei rüveta teid. See, mis tuleb suust välja, rüvetab teid.“
12 Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: »Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?»
Siis tulid Jeesuse jüngrid tema juurde ja ütlesid: „Sa ikka mõistad ju, et sinu sõnad solvasid varisere.“
13 Men han svarade och sade: »Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.
„Iga taim, mida minu taevane Isa ei ole istutanud, juuritakse välja, “vastas Jeesus.
14 Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen.»
„Unustage nad ära, nad on pimedad teejuhid. Kui pime juhib teist pimedat, siis kukuvad nad mõlemad auku.“
15 Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Uttyd för oss detta bildliga tal.»
Siis küsis Peetrus: „Räägi meile palun, mida sa selle illustratsiooniga mõtled.“
16 Han sade: »Ären då också I ännu utan förstånd?
„Kas te ei ole veel sellest aru saanud?“vastas Jeesus.
17 Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?
„Kas te ei mõista, et see, mis läheb suu kaudu sisse, läheb seejärel läbi kõhu ja lahkub ihust jäätmetena?
18 Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.
Aga mis tuleb suu kaudu välja, tuleb mõistusest ja see on, mis teid rüvetab.
19 Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.
Sest mõistusest tuleb kurje mõtteid, mõrva, abielurikkumist, seksuaalset ebamoraalsust, vargust, valetunnistust ja jumalateotust
20 Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan.»
ning need on, mis teid rüvetavad. Pesemata kätega söömine ei rüveta teid.“
21 Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.
Jeesus lahkus ja läks Tüürose ja Siidoni aladele.
22 Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: »Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande.»
Üks selle piirkonna kaananlanna tuli karjudes: „Issand, Taaveti poeg! Halasta minu peale, sest mu tütar kannatab hirmsasti, sest teda vaevab kuri vaim!“
23 Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: »Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande.»
Aga Jeesus ei vastanud üldse. Tema jüngrid tulid ta juurde ja ütlesid: „Käsi tal lõpetada meie järel käimine. Tema karjumine on tõesti häiriv!“
24 Han svarade och sade: »Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus.»
„Mind saadeti üksnes Iisraeli soo kadunud lammaste juurde, “ütles Jeesus naisele.
25 Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: »Herre, hjälp mig.»
Kuid naine tuli ja põlvitas tema ette ning ütles: „Issand, palun aita mind!“
26 Då svarade han och sade: »Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna.»
„Ei ole õige võtta laste toit ja visata see koertele, “lausus Jeesus talle.
27 Hon sade: »Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord.»
„Jah, Issand, aga isegi koertel lubatakse süüa purukesi, mis nende isanda laualt pudenevad, “vastas naine.
28 Då svarade Jesus och sade till henne: »O kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill.» Och hennes dotter var frisk ifrån den stunden.
„Sul on suur usk minusse, “kostis Jeesus. „Sinu soov on täidetud!“Ja naise tütar sai jalamaid terveks.
29 Men Jesus gick därifrån vidare och kom till Galileiska sjön. Och han gick upp på berget och satte sig där.
Jeesus läks tagasi, Galilea merest mööda. Ta suundus lähedal asuvatesse mägedesse, kus istus maha.
30 Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem,
Tohutu rahvamass tuli tema juurde; nad tõid kaasa neid, kes olid lombakad, pimedad, vigased, tummad ja palju neid, kes olid haiged. Rahvas pani nad tema jalge ette maha ja ta tegi nad terveks.
31 så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud.
Kõik olid hämmastunud, kui nägid, mis juhtus: kurdid suutsid rääkida, vigased said terveks, jalutud suutsid kõndida ja pimedad näha. Nad ülistasid Iisraeli Jumalat.
32 Och Jesus kallade sina lärjungar till sig och sade: »Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta; och jag vill icke låta dem gå ifrån mig fastande, för att de icke skola uppgivas på vägen.»
Jeesus kutsus oma jüngrid enda juurde ja ütles neile: „Mul on neist kõigist väga kahju, sest nad on olnud nüüd minu juures kolm päeva ja neil ei ole midagi süüa. Ma ei taha neid näljasena minema saata, et nad koduteel ära ei nõrkeks.“
33 Då sade lärjungarna till honom: »Varifrån skola vi här, i en öken, få så mycket bröd, att vi kunna mätta så mycket folk?»
„Kust me leiaks siin tühermaal piisavalt leiba, et nii suurt rahvahulka ära toita?“pärisid jüngrid.
34 Jesus frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju, och därtill några få småfiskar.»
„Kui palju leibu teil on?“küsis Jeesus. „Seitse, ja mõned väiksed kalad, “vastasid nad.
35 Då tillsade han folket att lägra sig på marken.
Jeesus käskis rahval maha istuda.
36 Och han tog de sju bröden, så ock fiskarna, och tackade Gud och bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
Ta võttis seitse leiba ja kalad ning pärast toidu õnnistamist tegi selle tükkideks ja andis jüngritele ja jüngrid andsid selle rahvale.
37 Så åto de alla och blevo mätta. Och de överblivna styckena samlade man sedan upp, sju korgar fulla.
Kõik sõid, kuni kõht sai täis, ja nad kogusid jäägid kokku, neid sai seitse korvitäit.
38 Men de som hade ätit voro fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.
Neli tuhat meest sõi toitu, peale selle naised ja lapsed.
39 Sedan lät han folket skiljas åt och steg i båten och for till Magadans område.
Seejärel saatis ta rahva minema, astus paati ja läks Magadani piirkonda.
