Matteus 15
1 Härefter kommo fariséer och skriftlärde från Jerusalem till Jesus och sade:
Maniyakon Iyerusalemitse waats ferisawino eteefwotsnat nemo daifwotsn Iyesus maants waat bín hank'o ett boaati,
2 »Varför överträda dina lärjungar de äldstes stadgar? De två ju icke sina händer, när de skola äta.»
«N danifwots, eenashwots nemo eegishe bogakiri, hambe! kisho bomasherawone misho bomeyiri!»
3 Men han svarade och sade till dem: »Varför överträden I själva Guds bud, för edra stadgars skull?
Iyesuswere hank'o ett boosh bíaaniy, «It eegishe it nemo kotosh etaat Ik'o aap'tso itgakiri?
4 Gud har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och: 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
Ik'onwo ‹Nindnat nnihn mangiwe, b́ nihnat bíndn c'ashetwoniye k'ire bíyats wotiti› ett azazere.
5 Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva', då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder.
Itmó ash iko b́ nihsh wee bíndsh ‹Neesh tk'aliyank'o woshok'o wosh́dek'at́ Ik'osh t'intsree› bí etal,
6 I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.
‹Ash man b́ nihi [wee bíndi] mangiyo bísh geyiratse› it etiri, manshe it nemo kup'iyosh etaat Ik' nemo it gaakiri,
7 I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:
It tooko danawanotso! it jangosh Isayas hank'o ett b́ keewtso arikee,
8 'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
‹Ash ashaan b́ noonon taan mangirwee, b́ nibonmó tiyoke woke,
9 och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'»
Ash teronat niwo, nemok'o woshdek't danifetst dats mec'ron taan bo Ik'iri.› »
10 Och han kallade folket till sig och sade till dem: »Hören och förstån.
Manats dabt́ Iyesus ashuwotsi bíyok s'eegt boosh hank'o bí et, «K'ewere! t'iwintsde'ere!
11 Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan.»
Ash kiimshfo nonotse keshetwoni bako noono maants kinditwoniyaliye!»
12 Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: »Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?»
Maniyere il b́danifwots b́ maants t'iindek't, «Ferisawino etfwotssh nkeewan boosh t'ugo b́ wottsok'o danriya?» ett bín boaat.
13 Men han svarade och sade: »Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.
Bímó hank'o ett boosh bíaaniy, «Daritstso t nih b́ tohaw mit jamo waad'itwee,
14 Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen.»
Bo doogwotsnat dogwotsi jishirwotsi bo wottsotse boon k'ayk'rore, dogo dogo b́jishiyal gitetswots gop'otse bo dihiti.»
15 Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Uttyd för oss detta bildliga tal.»
P'et'rosmó Iyesussh, «Jewrman biitso noosh keewwe» bí et.
16 Han sade: »Ären då också I ännu utan förstånd?
Iyesuswere hank'owa bíet, «Andoor it t'iwintsrawonya itfa'oni?
17 Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?
Nonots kindiru jamo maac'omants ood'r úroo maants b́keshetwok'o t'iwintsratsteya?
18 Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.
Nonotse keshetwonmó nibotsna b́kesheti, ashono kimshitwo maniye.
19 Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.
Gond asaabo, ash úd'o, wido amo, gobo, úmp'o, kooton gawo, ash shúúts t'afiyo, jamanots ash nibotsne bokeshfoni.
20 Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan.»
Ash kimshfwots hanotsi bako masheraw kishon mooniyere asho kimshratsee.»
21 Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.
Iyesus manoke kesht T'irosnat Sidon kitwots maants bíami.
22 Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: »Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande.»
Mann Kana'an dats mááts iku Iyesus maants waat, «Dawit naayo! Doonzono! t na'ú kim shayiron detseyat b́ kic'irwotse oona neesha taash maac'o k'ewowe!» etaat b kuhi.
23 Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: »Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande.»
Bímó ikunor noono bish bí aanirawo s'ik et b́wts, manoor b́dnifwots bíyok t'int «Máatsan noshuutso sha'at bkuhirwotse oona! neesha bin denee» ett bok'oni.
24 Han svarade och sade: »Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus.»
Bíwere aanidek't «Taan wosheyiye Isra'elitse mererwotsk'o t'aftswots mec'roshee» ett bíaani.
25 Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: »Herre, hjälp mig.»
Máátsmanmó t'iinat b́ tufishirots tuk'maldek'at «Doonzono! oona neesha taan teúwee!» bíet.
26 Då svarade han och sade: »Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna.»
Iyesuswere «Nana'úwots misho de'er kanwotssh juwo wotitkaliye» bíet.
27 Hon sade: »Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord.»
Biwere «Doonzono! ee arikee, ernmó kanwotswor mishimaratse fed'iru mishi fed'o mááfnee» bíet.
28 Då svarade Jesus och sade till henne: »O kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill.» Och hennes dotter var frisk ifrån den stunden.
Mann Iyesus, «Máátsune neena n imnetiyoniye eene! manshe nshuntsok'o neesh wotowe!» bíet. Máátsman nii'úwere manoori sa'atse kashbwtsi.
29 Men Jesus gick därifrån vidare och kom till Galileiska sjön. Och han gick upp på berget och satte sig där.
Iyesus manoke tuut Gelil aats k'ariganok b́waa, guri abaatse keshdek't beebwtsi.
30 Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem,
Ay ashuwotswere shoklirwotsi, dogwotsi, durwotsi, gidik'uwotsnat k'osh shodetswotsi dek't Iyesus maants bowaa, b́ tufi shirots beez bok'ri, bí were kashi b́ íshi.
31 så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud.
Mann ash asho dutswots noono bokeewfere, duruwots bokaashfere, shoklirwots kaatsdek't boshawefere, aaw dogwots bo s'iilfere bek't adt Isra'elko Izar Izeweri boudi.
32 Och Jesus kallade sina lärjungar till sig och sade: »Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta; och jag vill icke låta dem gå ifrån mig fastande, för att de icke skola uppgivas på vägen.»
Iyesus b́ danifuwotsi b́ maants s'eegdek't boosh hank'owa bíet, «Ashuwots taanton hanoke keez aawo tesht bometwo bodeshawotse boosh maac'o k'ewere, boamor weratse shoolr bodihrawok'o eweeron boon damiyo geeratse.»
33 Då sade lärjungarna till honom: »Varifrån skola vi här, i en öken, få så mycket bröd, att vi kunna mätta så mycket folk?»
B́ daniyirwots, «Beree ash jamansh bodet misho worwotse ewknya nodatsiti?» boeti.
34 Jesus frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju, och därtill några få småfiskar.»
Iyesuswere «Amb́tś mishe it detsi?» ett boon bíaatí. Bowere, «Shawat mishonat muk'na'a mus' nana'úwots fa'ane» boet.
35 Då tillsade han folket att lägra sig på marken.
Maniyeokon, Iyesus ashuwots dats bobetwok'o bíazazi,
36 Och han tog de sju bröden, så ock fiskarna, och tackade Gud och bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
Shawt mishwotsnat mus'uwotsn k'a'údek't Ik'o udt, tiitsdek'tnwere b́danifwotssh b́imi, b́ danifwotswere ash ashosh bokayiy.
37 Så åto de alla och blevo mätta. Och de överblivna styckena samlade man sedan upp, sju korgar fulla.
Jametswotswere máát bowori, bomááre oortsonowere b́ danifwots kakudek't́ shawat mishimaron s'eents mishifed'o bo k'aaúwi.
38 Men de som hade ätit voro fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.
Maats ashuwotswere máátsonat nana'on taawerawon awd kum nungushno.
39 Sedan lät han folket skiljas åt och steg i båten och for till Magadans område.
Maniyere il Iyesus ash asho deen b́k'ri, jelbotsowere kinddek't Megedon dats kaywots maants bíami.
