< Matteus 14 >

1 Vid den tiden fick Herodes, landsfursten, höra ryktet om Jesus.
তদানীং রাজা হেরোদ্ যীশো র্যশঃ শ্রুৎৱা নিজদাসেযান্ জগাদ্,
2 Då sade han till sina tjänare: »Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom.»
এষ মজ্জযিতা যোহন্, প্রমিতেভযস্তস্যোত্থানাৎ তেনেত্থমদ্ভুতং কর্ম্ম প্রকাশ্যতে|
3 Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull.
পুরা হেরোদ্ নিজভ্রাতু: ফিলিপো জাযাযা হেরোদীযাযা অনুরোধাদ্ যোহনং ধারযিৎৱা বদ্ধা কারাযাং স্থাপিতৱান্|
4 Ty Johannes hade sagt till honom: »Det är icke lovligt för dig att hava henne.»
যতো যোহন্ উক্তৱান্, এৎসযাঃ সংগ্রহো ভৱতো নোচিতঃ|
5 Och han hade velat döda honom, men han fruktade för folket, eftersom de höllo honom för en profet.
তস্মাৎ নৃপতিস্তং হন্তুমিচ্ছন্নপি লোকেভ্যো ৱিভযাঞ্চকার; যতঃ সর্ৱ্ৱে যোহনং ভৱিষ্যদ্ৱাদিনং মেনিরে|
6 Men så kom Herodes' födelsedag. Då dansade Herodias' dotter inför dem; och hon behagade Herodes så mycket,
কিন্তু হেরোদো জন্মাহীযমহ উপস্থিতে হেরোদীযাযা দুহিতা তেষাং সমক্ষং নৃতিৎৱা হেরোদমপ্রীণ্যৎ|
7 att han med en ed lovade att giva henne vad helst hon begärde.
তস্মাৎ ভূপতিঃ শপথং কুর্ৱ্ৱন্ ইতি প্রত্যজ্ঞাসীৎ, ৎৱযা যদ্ যাচ্যতে, তদেৱাহং দাস্যামি|
8 Hon sade då, såsom hennes moder ingav henne: »Giv mig här på ett fat Johannes döparens huvud.»
সা কুমারী স্ৱীযমাতুঃ শিক্ষাং লব্ধা বভাষে, মজ্জযিতুর্যোহন উত্তমাঙ্গং ভাজনে সমানীয মহ্যং ৱিশ্রাণয|
9 Då blev konungen bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull bjöd han att man skulle giva henne det,
ততো রাজা শুশোচ, কিন্তু ভোজনাযোপৱিশতাং সঙ্গিনাং স্ৱকৃতশপথস্য চানুরোধাৎ তৎ প্রদাতুম আদিদেশ|
10 och sände åstad och lät halshugga Johannes i fängelset.
১০পশ্চাৎ কারাং প্রতি নরং প্রহিত্য যোহন উত্তমাঙ্গং ছিত্ত্ৱা
11 Och hans huvud blev framburet på ett fat och givet åt flickan; och hon bar det till sin moder.
১১তৎ ভাজন আনায্য তস্যৈ কুমার্য্যৈ ৱ্যশ্রাণযৎ, ততঃ সা স্ৱজনন্যাঃ সমীপং তন্নিনায|
12 Men hans lärjungar kommo och togo hans döda kropp och begrovo honom. Sedan gingo de och omtalade det för Jesus.
১২পশ্চাৎ যোহনঃ শিষ্যা আগত্য কাযং নীৎৱা শ্মশানে স্থাপযামাসুস্ততো যীশোঃ সন্নিধিং ৱ্রজিৎৱা তদ্ৱার্ত্তাং বভাষিরে|
13 Då Jesus hörde detta, for han i en båt därifrån bort till en öde trakt, där de kunde vara allena. Men när folket fick höra härom, kommo de landvägen efter honom från städerna.
১৩অনন্তরং যীশুরিতি নিশভ্য নাৱা নির্জনস্থানম্ একাকী গতৱান্, পশ্চাৎ মানৱাস্তৎ শ্রুৎৱা নানানগরেভ্য আগত্য পদৈস্তৎপশ্চাদ্ ঈযুঃ|
14 Och då han steg i land, fick han se att där var mycket folk; och han ömkade sig över dem och botade deras sjuka.
১৪তদানীং যীশু র্বহিরাগত্য মহান্তং জননিৱহং নিরীক্ষ্য তেষু কারুণিকঃ মন্ তেষাং পীডিতজনান্ নিরামযান্ চকার|
15 Men när det led mot aftonen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: »Trakten är öde, och tiden är redan framskriden. Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och köpa sig mat.»
১৫ততঃ পরং সন্ধ্যাযাং শিষ্যাস্তদন্তিকমাগত্য কথযাঞ্চক্রুঃ, ইদং নির্জনস্থানং ৱেলাপ্যৱসন্না; তস্মাৎ মনুজান্ স্ৱস্ৱগ্রামং গন্তুং স্ৱার্থং ভক্ষ্যাণি ক্রেতুঞ্চ ভৱান্ তান্ ৱিসৃজতু|
16 Men Jesus sade till dem: »De behöva icke gå bort; given I dem att äta.»
১৬কিন্তু যীশুস্তানৱাদীৎ, তেষাং গমনে প্রযোজনং নাস্তি, যূযমেৱ তান্ ভোজযত|
17 De svarade honom: »Vi hava här icke mer än fem bröd och två fiskar.»
১৭তদা তে প্রত্যৱদন্, অস্মাকমত্র পূপপঞ্চকং মীনদ্ৱযঞ্চাস্তে|
18 Då sade han: »Bären dem hit till mig.»
১৮তদানীং তেনোক্তং তানি মদন্তিকমানযত|
19 Därefter tillsade han folket att lägga sig ned i gräset. Och han tog de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
১৯অনন্তরং স মনুজান্ যৱসোপর্য্যুপৱেষ্টুম্ আজ্ঞাপযামাস; অপর তৎ পূপপঞ্চকং মীনদ্ৱযঞ্চ গৃহ্লন্ স্ৱর্গং প্রতি নিরীক্ষ্যেশ্ৱরীযগুণান্ অনূদ্য ভংক্ত্ৱা শিষ্যেভ্যো দত্তৱান্, শিষ্যাশ্চ লোকেভ্যো দদুঃ|
20 Och de åto alla och blevo mätta Sedan samlade man upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla.
২০ততঃ সর্ৱ্ৱে ভুক্ত্ৱা পরিতৃপ্তৱন্তঃ, ততস্তদৱশিষ্টভক্ষ্যৈঃ পূর্ণান্ দ্ৱাদশডলকান্ গৃহীতৱন্তঃ|
21 Men de som hade ätit voro vid pass fem tusen män, förutom kvinnor och barn.
২১তে ভোক্তারঃ স্ত্রীর্বালকাংশ্চ ৱিহায প্রাযেণ পঞ্চ সহস্রাণি পুমাংস আসন্|
22 Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra stranden, medan han tillsåg att folket skildes åt.
২২তদনন্তরং যীশু র্লোকানাং ৱিসর্জনকালে শিষ্যান্ তরণিমারোঢুং স্ৱাগ্রে পারং যাতুঞ্চ গাঢমাদিষ্টৱান্|
23 Och sedan detta hade skett, gick han upp på berget för att vara allena och bedja. När det så hade blivit afton, var han där ensam.
২৩ততো লোকেষু ৱিসৃষ্টেষু স ৱিৱিক্তে প্রার্থযিতুং গিরিমেকং গৎৱা সন্ধ্যাং যাৱৎ তত্রৈকাকী স্থিতৱান্|
24 Båten var då redan många stadier från land och hårt ansatt av vågorna, ty vinden låg emot.
২৪কিন্তু তদানীং সম্মুখৱাতৎৱাৎ সরিৎপতে র্মধ্যে তরঙ্গৈস্তরণির্দোলাযমানাভৱৎ|
25 Men under fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående fram över sjön.
২৫তদা স যামিন্যাশ্চতুর্থপ্রহরে পদ্ভ্যাং ৱ্রজন্ তেষামন্তিকং গতৱান্|
26 När då lärjungarna fingo se honom gå på sjön, blevo de förfärade och sade: »Det är en vålnad», och ropade av förskräckelse.
২৬কিন্তু শিষ্যাস্তং সাগরোপরি ৱ্রজন্তং ৱিলোক্য সমুদ্ৱিগ্না জগদুঃ, এষ ভূত ইতি শঙ্কমানা উচ্চৈঃ শব্দাযাঞ্চক্রিরে চ|
27 Men Jesus begynte strax tala till dem och sade: »Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta.»
২৭তদৈৱ যীশুস্তানৱদৎ, সুস্থিরা ভৱত, মা ভৈষ্ট, এষোঽহম্|
28 Då svarade Petrus honom och sade: »Herre, är det du, så bjud mig att komma till dig på vattnet.»
২৮ততঃ পিতর ইত্যুক্তৱান্, হে প্রভো, যদি ভৱানেৱ, তর্হি মাং ভৱৎসমীপং যাতুমাজ্ঞাপযতু|
29 Han sade: »Kom.» Då steg Petrus ut ur båten och begynte gå på vattnet och kom till Jesus.
২৯ততঃ তেনাদিষ্টঃ পিতরস্তরণিতোঽৱরুহ্য যীশেরন্তিকং প্রাপ্তুং তোযোপরি ৱৱ্রাজ|
30 Men när han såg huru stark vinden var, blev han förskräckt; och då han nu begynte sjunka, ropade han och sade: »Herre, hjälp mig.»
৩০কিন্তু প্রচণ্ডং পৱনং ৱিলোক্য ভযাৎ তোযে মংক্তুম্ আরেভে, তস্মাদ্ উচ্চৈঃ শব্দাযমানঃ কথিতৱান্, হে প্রভো, মামৱতু|
31 Och strax räckte Jesus ut handen och fattade i honom och sade till honom: »Du klentrogne, varför tvivlade du?»
৩১যীশুস্তৎক্ষণাৎ করং প্রসার্য্য তং ধরন্ উক্তৱান্, হ স্তোকপ্রত্যযিন্ ৎৱং কুতঃ সমশেথাঃ?
32 När de sedan hade kommit upp i båten, lade sig vinden.
৩২অনন্তরং তযোস্তরণিমারূঢযোঃ পৱনো নিৱৱৃতে|
33 Men de som voro i båten föllo ned för honom och sade: »Förvisso är du Guds Son.»
৩৩তদানীং যে তরণ্যামাসন্, ত আগত্য তং প্রণভ্য কথিতৱন্তঃ, যথার্থস্ত্ৱমেৱেশ্ৱরসুতঃ|
34 När de hade farit över, kommo de till Gennesarets land.
৩৪অনন্তরং পারং প্রাপ্য তে গিনেষরন্নামকং নগরমুপতস্থুঃ,
35 Då nu folket där på orten kände igen honom, sände de ut bud i hela trakten däromkring, och man förde till honom alla som voro sjuka.
৩৫তদা তত্রত্যা জনা যীশুং পরিচীয তদ্দেশ্স্য চতুর্দিশো ৱার্ত্তাং প্রহিত্য যত্র যাৱন্তঃ পীডিতা আসন্, তাৱতএৱ তদন্তিকমানযামাসুঃ|
36 Och de bådo honom att allenast få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna. Se Stadie i Ordförklaringarna.
৩৬অপরং তদীযৱসনস্য গ্রন্থিমাত্রং স্প্রষ্টুং ৱিনীয যাৱন্তো জনাস্তৎ স্পর্শং চক্রিরে, তে সর্ৱ্ৱএৱ নিরামযা বভূৱুঃ|

< Matteus 14 >