Matteus 14
1 Vid den tiden fick Herodes, landsfursten, höra ryktet om Jesus.
Muda woo Herode ayowine habari kuhusu Yesu.
2 Då sade han till sina tjänare: »Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom.»
Atikuakokeya atumishi bake, “Ayoo nga Yohana mbatizaji atiyoka boka mukiwo. Na yelo ngupu ibii kunani yake.”
3 Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull.
Maana Herode abile amoywite Yohana atabite na kuntaikwa muligereza kwa mwaa ya Herodia, nnyumbowe Filipo kaka bake.
4 Ty Johannes hade sagt till honom: »Det är icke lovligt för dig att hava henne.»
Kwa kuwa Yohana atikuakokeya, “Alali kwaa kuntola ywembe panga nyumbowe.”
5 Och han hade velat döda honom, men han fruktade för folket, eftersom de höllo honom för en profet.
Herode apala kumulaga lakini ayogwipe bandu kwa mwanja bamweni Yohana panga nabii.
6 Men så kom Herodes' födelsedag. Då dansade Herodias' dotter inför dem; och hon behagade Herodes så mycket,
Lakini lisoba lya abelekwile Herode paliikite mwanja wa Herode atiina pakatikati ya bandu ni kumpulaisa Herode.
7 att han med en ed lovade att giva henne vad helst hon begärde.
Kwa yangwa ahadi yake kwo lapa panga alowa kumpeya chochote chalowa luba.
8 Hon sade då, såsom hennes moder ingav henne: »Giv mig här på ett fat Johannes döparens huvud.»
Baada ya kushauriwa ni mao bake, atibaya, “Nenga unipei ntwe wa Yohana mbatizaji mukikombe.”
9 Då blev konungen bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull bjöd han att man skulle giva henne det,
Mpwalume atisikitika kwa chalobite mwanja wake, lakini kwa kilapo chake, na mwanja bote babanile pachakulya pamope abaite panga ipangike.
10 och sände åstad och lät halshugga Johannes i fängelset.
Ayei tolelwa Yohana mbatizaji muligereza.
11 Och hans huvud blev framburet på ett fat och givet åt flickan; och hon bar det till sin moder.
Lenga akatilwe ntwe wake ni kubeka musinia ni kumpeya yolo mwanja na kupeleka kwa mao bake.
12 Men hans lärjungar kommo och togo hans döda kropp och begrovo honom. Sedan gingo de och omtalade det för Jesus.
Ni anapunzi bake batiicha kupotwa yeya yake ni yendya kusika, baadaye bayei kummakiya Yesu.
13 Då Jesus hörde detta, for han i en båt därifrån bort till en öde trakt, där de kunde vara allena. Men när folket fick höra härom, kommo de landvägen efter honom från städerna.
Ni ywembe Yesu payowine goo, ngaitenga buka pandu palo ngayenda nkati ya mashua kayende pandu paki yake. Ni kipenga sabandu pabatangite paile batekunkengama kwa magolo buka mjini.
14 Och då han steg i land, fick han se att där var mycket folk; och han ömkade sig över dem och botade deras sjuka.
Mwisho Yesu atiicha nnonge yabe abweni kipenga kikolo sa bandu. Aboni huruma ni kuwaponea matamwe yabe.
15 Men när det led mot aftonen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: »Trakten är öde, och tiden är redan framskriden. Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och köpa sig mat.»
Paiikite kitamunyo anapunzi bake batiisa no baya, “Yeno nga sehemu ya lijangwa, na lisoba lipitike. Ukipei ruhusa kipenga cheno cha bandu bayende kijijini bakapemi chakulya.
16 Men Jesus sade till dem: »De behöva icke gå bort; given I dem att äta.»
Yesu ngaabakiya, “Ntopo haja yojenda kachake mwapei mwenga chakulya.”
17 De svarade honom: »Vi hava här icke mer än fem bröd och två fiskar.»
Ngaammakiya, “Pano tubile ni mikate mitano ni omba abele bai.”
18 Då sade han: »Bären dem hit till mig.»
Yesu ngabaya, “Mwilete kachangu.”
19 Därefter tillsade han folket att lägga sig ned i gräset. Och han tog de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
Nga Yesu kaabakiya mwabakiye bandu batame pae pamanyei. Katola mikate mitano ni omba abele. Kalinga kunani kumaunde, ngabariki no metwa na mikate ngaapeya anapunzi bake. Anapunzi ngabapeya kipenga sa bandu.
20 Och de åto alla och blevo mätta Sedan samlade man upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla.
Ngabalya bote noyukuta. Boka po ngabatondwa ipande yoti ya chakulya na batweliye itondo komi ni ibele.
21 Men de som hade ätit voro vid pass fem tusen män, förutom kvinnor och barn.
Balo babalile karibu alalume elfu tano bila kwa balanga alwawa ni bana.
22 Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra stranden, medan han tillsåg att folket skildes åt.
Ngaabakiya anapunzi bayingi mumashua, wakati woo ywembe nga alanga kipenga kaboka kachake.
23 Och sedan detta hade skett, gick han upp på berget för att vara allena och bedja. När det så hade blivit afton, var han där ensam.
Baada ya kwalaga umati yenda kachake, aobwike kukitombe yoloba kichake. Wakati pachabile kitamunyo abile kwo kichake.
24 Båten var då redan många stadier från land och hårt ansatt av vågorna, ty vinden låg emot.
Lakini muda woo ngalaba yabile pakatikati ya bahari kebembeya kwa mwanja ya mawimbi, kwani mbonga yabi ngale.
25 Men under fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående fram över sjön.
Kilo cha kungoko Yesu abi karibu naika, katyanga nnani ya mache.
26 När då lärjungarna fingo se honom gå på sjön, blevo de förfärade och sade: »Det är en vålnad», och ropade av förskräckelse.
Anapunzi bake pabamweniu katyanga kunani ya mache, batiyogopa no baya, “Kinamani” ngabakemelya kwo yogopa.
27 Men Jesus begynte strax tala till dem och sade: »Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta.»
Yesu ngaabakiya mara jimo, ngabaya, “Mwikaze! nganenga! Kana muyogope.”
28 Då svarade Petrus honom och sade: »Herre, är det du, så bjud mig att komma till dig på vattnet.»
Petro kannyangwa ni kummakiya, “Ngwana mana itei wenga, uniruhusu niiche kwoo nnani ya mache.”
29 Han sade: »Kom.» Då steg Petrus ut ur båten och begynte gå på vattnet och kom till Jesus.
Yesu kannyangwa ni kummakiya, “Icha.” Petro ngapita nkati ya mashua nga tyanga nnani ya mache kuyenda kwa Yesu.
30 Men när han såg huru stark vinden var, blev han förskräckt; och då han nu begynte sjunka, ropade han och sade: »Herre, hjälp mig.»
Lakini Petro pakayabweni mawimbi, atiyogopa, ngatubwa zama pae, ngapakema, “Ngwana, unilopwe.”
31 Och strax räckte Jesus ut handen och fattade i honom och sade till honom: »Du klentrogne, varför tvivlade du?»
Upesi Yesu ngaatabwa luboko lwake nga ntondobeya Petro, ni kummakiya, “Wenga imani yako njene. Mwanja namani wabi ni masaka?”
32 När de sedan hade kommit upp i båten, lade sig vinden.
Na Yesu ni Petro bayingi mungalaba, ni mbonga ya kotwikupuma.
33 Men de som voro i båten föllo ned för honom och sade: »Förvisso är du Guds Son.»
Anapunzi mungalaba ngabamwabudu Yesu no baya, “Kweli wenga wa mwana wa Nnongo.”
34 När de hade farit över, kommo de till Gennesarets land.
Bapayomwile loka, baikite pannema wa Genesareti.
35 Då nu folket där på orten kände igen honom, sände de ut bud i hela trakten däromkring, och man förde till honom alla som voro sjuka.
Ni bandu pa eneo lyoo pabatangite Yesu, batibakiyana kila sehemu ya bwega ni kwaleta atamwe woti.
36 Och de bådo honom att allenast få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna. Se Stadie i Ordförklaringarna.
Batikunnoba muno kuwa bakamwe ngobo yake, ni bengi balo bakamwi ngobo yake baponyike matamwe yabe.
