Matteus 14
1 Vid den tiden fick Herodes, landsfursten, höra ryktet om Jesus.
Pa taq ri qꞌij riꞌ, ri Herodes are taqanel pa Galilea. Are xretaꞌmaj ri kakitzijoj ri winaq che ri Jesús
2 Då sade han till sina tjänare: »Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom.»
xubꞌij chike ri e patanil rech: Qas tzij kinbꞌij chiꞌwe, ri Jesús are Juan Bꞌanal qasanaꞌ, xa xkꞌastaj loq. Rumal riꞌ kakwinik kubꞌan mayijabꞌal taq jastaq.
3 Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull.
Ri Herodes are xkojow ri Juan pa cheꞌ rumal cher xyojtajik rumal cher xbꞌix che: Man utz taj ri xabꞌano, xaweleqꞌaj ri Herodías rixoqil ri awachalal, Felipe, xatkꞌuliꞌ rukꞌ.
4 Ty Johannes hade sagt till honom: »Det är icke lovligt för dig att hava henne.»
Ri Juan kꞌi mul xubꞌij che: Man kuya ta bꞌe ri taqanik chawe kakꞌam ri Herodías che awixoqil.
5 Och han hade velat döda honom, men han fruktade för folket, eftersom de höllo honom för en profet.
Ri Herodes are xraj kukamisaj ri Juan, man xkwin ta kꞌut rumal cher kuxiꞌj ribꞌ chikiwach ri winaq, rumal cher ri winaq ketaꞌm chi ri Juan jun qꞌalajisal utzij ri Dios.
6 Men så kom Herodes' födelsedag. Då dansade Herodias' dotter inför dem; och hon behagade Herodes så mycket,
Are xtzaꞌqat chik jun ujunabꞌ ri Herodes, xubꞌan jun nimaqꞌij, ri ral ali ri Herodías xojow chikiwach konojel ri winaq ri e sikꞌitalik.
7 att han med en ed lovade att giva henne vad helst hon begärde.
Sibꞌalaj xqaj choch ri Herodes ri xojowem ri xubꞌan ri ali, rumal riꞌ xubꞌij che ri ali chi kuya che xapakux ri karaj.
8 Hon sade då, såsom hennes moder ingav henne: »Giv mig här på ett fat Johannes döparens huvud.»
Ri Herodías ri unan ri ali are xutabꞌej re we riꞌ, xukoj ukꞌuꞌx ri ral rech kuta che ri Herodes chi kaya loq pa jun palaꞌt ri ujolom ri Juan Bꞌanal qasanaꞌ.
9 Då blev konungen bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull bjöd han att man skulle giva henne det,
Sibꞌalaj xbꞌison ri Herodes are xuta ri xbꞌix che, xa kꞌu rumal cher xutzuj che ri ali, xapakux ri kata che. Man xraj ta ukꞌuꞌx mat xtakꞌiꞌ pa ri utzij chikiwach ri e winaq ri e sikꞌital pa ri nimaqꞌij. Xaq jeriꞌ maj chi xkwinik xubꞌano, xuꞌtaq ri e patanil rech chuyaꞌik ri xutoqꞌij ri ali.
10 och sände åstad och lät halshugga Johannes i fängelset.
Ri e patanil rech ri Herodes xebꞌe pa ri cheꞌ, xeꞌkikutij loq ri ujolom ri Juan.
11 Och hans huvud blev framburet på ett fat och givet åt flickan; och hon bar det till sin moder.
Xkiya pa jun palaꞌt, xeꞌkiya che ri ali. Ri ali xuꞌya che ri unan.
12 Men hans lärjungar kommo och togo hans döda kropp och begrovo honom. Sedan gingo de och omtalade det för Jesus.
Ri utijoxelabꞌ ri Juan xeꞌkikꞌama loq ri utyoꞌjal ri kajtij Juan, xeꞌkimuqu kanoq. Kꞌa te riꞌ, xeꞌkitzijoj che ri Jesús ri xkꞌulmatajik.
13 Då Jesus hörde detta, for han i en båt därifrån bort till en öde trakt, där de kunde vara allena. Men när folket fick höra härom, kommo de landvägen efter honom från städerna.
Are xuta ri Jesús ri xbꞌan che ri Juan Bꞌanal qasanaꞌ, xaqꞌan bꞌik pa jun jukubꞌ bꞌinibꞌal puꞌwiꞌ ri jaꞌ, xeꞌ pa jun kꞌolibꞌal jawjeꞌ ri utz kakꞌojiꞌ wi utukel. Ri winaq ri keꞌl pa taq ri tinimit are xketaꞌmaj jawjeꞌ keꞌ wi ri Jesús, xkitereneꞌj bꞌik chikaqan.
14 Och då han steg i land, fick han se att där var mycket folk; och han ömkade sig över dem och botade deras sjuka.
Are xqaj ri Jesús pa ri jukubꞌ bꞌinibꞌal, xeꞌril sibꞌalaj e kꞌi winaq. Xel ukꞌuꞌx chike xuꞌkunaj konojel ri e yawabꞌibꞌ.
15 Men när det led mot aftonen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: »Trakten är öde, och tiden är redan framskriden. Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och köpa sig mat.»
Are xuchapleꞌj uqajem ri qꞌij, ri e tijoxelabꞌ xeqet rukꞌ ri Jesús xkibꞌij che: Waꞌ we kꞌolibꞌal riꞌ naj kꞌo wi che ri tinimit, xuqujeꞌ tajin kaqaj le qꞌij. Bꞌij la chike ri winaq chebꞌoꞌj pa taq ri tinimit, jeꞌkiloqꞌo kiwa.
16 Men Jesus sade till dem: »De behöva icke gå bort; given I dem att äta.»
Ri Jesús xubꞌij chike: Man rajawaxik ta laꞌ kebꞌek. Chiꞌtzuqu ix.
17 De svarade honom: »Vi hava här icke mer än fem bröd och två fiskar.»
Ri tijoxelabꞌ xkibꞌij che: Xaq xwi kꞌo jobꞌ kaxlan wa qukꞌ xuqujeꞌ kebꞌ kar.
18 Då sade han: »Bären dem hit till mig.»
Ri Jesús xubꞌij chike: Chikꞌama loq waral.
19 Därefter tillsade han folket att lägga sig ned i gräset. Och han tog de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
Are xeꞌtaqtaj ri winaq rech ketꞌuyiꞌ cho ri saq, ri Jesús xukꞌam ri jobꞌ kaxlan wa rachiꞌl ri kebꞌ kar, xkaꞌy chikaj, xtyoxin che ri Dios, kꞌa te riꞌ xupirij ri kaxlan wa xuya chike ri utijoxelabꞌ, rech kakijach chike ri winaq.
20 Och de åto alla och blevo mätta Sedan samlade man upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla.
Konojel ri winaq xewaꞌik, sibꞌalaj xenojik, ri tijoxelabꞌ xkimulij ronojel ri chꞌaqaꞌp ri xkanajik, chi ronojel xkiriq na kabꞌlajuj chakach.
21 Men de som hade ätit voro vid pass fem tusen män, förutom kvinnor och barn.
Karaj e jobꞌ mil achyabꞌ ri xewaꞌik, man xaꞌjilax ta ri ixoqibꞌ rachiꞌl ri akꞌalabꞌ.
22 Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra stranden, medan han tillsåg att folket skildes åt.
Kꞌa te riꞌ ri Jesús xubꞌij chike ri utijoxelabꞌ: Chixaqꞌan pa le jukubꞌ bꞌinibꞌal puꞌwiꞌ le jaꞌ, jix chꞌaqaꞌp che le cho. In kinkanaj na kanoq waral Keꞌnchꞌabꞌej na kan le winaq, kꞌa te kixeꞌn riqaꞌ.
23 Och sedan detta hade skett, gick han upp på berget för att vara allena och bedja. När det så hade blivit afton, var han där ensam.
Are xebꞌe konojel ri winaq, ri Jesús xpaqiꞌ utukel puꞌwiꞌ jun laj juyubꞌ, xubꞌan chꞌawem. Tajin kubꞌan chꞌawem are xok ri aqꞌabꞌ.
24 Båten var då redan många stadier från land och hårt ansatt av vågorna, ty vinden låg emot.
Are kꞌu ri jukubꞌ bꞌinibꞌal puꞌwiꞌ ri jaꞌ naj chi kꞌo wi apanoq, kapuyiloꞌx rukꞌ chuqꞌabꞌ rumal ri kyaqiqꞌ xuqujeꞌ rumal ri jaꞌ.
25 Men under fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående fram över sjön.
Kꞌa chaqꞌabꞌ na are xuchapleꞌj bꞌinem ri Jesús puꞌwiꞌ ri jaꞌ xqebꞌ chuxukut ri jukubꞌ bꞌinibꞌal puꞌwiꞌ ri jaꞌ.
26 När då lärjungarna fingo se honom gå på sjön, blevo de förfärade och sade: »Det är en vålnad», och ropade av förskräckelse.
Are xkil ri tijoxelabꞌ chi tajin kabꞌin puꞌwiꞌ ri jaꞌ, man xkichꞌobꞌ taj chi are Jesús, sibꞌalaj xkixiꞌj kibꞌ, xkiraq kichiꞌ xkibꞌij: ¡Jun subꞌunel!
27 Men Jesus begynte strax tala till dem och sade: »Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta.»
Ri Jesús aninaq xubꞌij chike: In waꞌ, kꞌol ichuqꞌabꞌ. Man kixiꞌj ta iwibꞌ.
28 Då svarade Petrus honom och sade: »Herre, är det du, så bjud mig att komma till dig på vattnet.»
Ri Pedro xubꞌij che: Ajawxel, we qas lal, bꞌana la chwe chi kinbꞌin xuqujeꞌ in puꞌwiꞌ le ja, rech kineꞌ apanoq jawjeꞌ le kꞌo wi la.
29 Han sade: »Kom.» Då steg Petrus ut ur båten och begynte gå på vattnet och kom till Jesus.
Ri Jesús xubꞌij che: Chatan loq. Aninaq xqaj ri Pedro pa ri jukubꞌ bꞌinibꞌal puꞌwiꞌ ri jaꞌ, xbꞌin puꞌwiꞌ ri jaꞌ xeꞌ rukꞌ ri Jesús.
30 Men när han såg huru stark vinden var, blev han förskräckt; och då han nu begynte sjunka, ropade han och sade: »Herre, hjälp mig.»
Are xunaꞌ ri uchuqꞌabꞌ ri kyaqiqꞌ, xuxiꞌj ribꞌ. Xuchapleꞌj qajem xeꞌ ri jaꞌ, xubꞌij: ¡Wajaw, chintoꞌ la!
31 Och strax räckte Jesus ut handen och fattade i honom och sade till honom: »Du klentrogne, varför tvivlade du?»
Ri Jesús xuchap apanoq ri Pedro, xubꞌij che: Pedro man qas ta kuꞌl akꞌuꞌx chwij, ¿jas che xubꞌan kebꞌ akꞌuꞌx?
32 När de sedan hade kommit upp i båten, lade sig vinden.
Are xepaqiꞌ kikobꞌchal pa ri jukubꞌ bꞌinibꞌal puꞌwiꞌ ri jaꞌ, xtaniꞌ ri kyaqiqꞌ.
33 Men de som voro i båten föllo ned för honom och sade: »Förvisso är du Guds Son.»
Konojel ri e kꞌo pa ri jukubꞌ bꞌinibꞌal, xexukiꞌ choch ri Jesús xkibꞌij che: Qas tzij wi, lal, lal Ralkꞌwaꞌl ri Dios.
34 När de hade farit över, kommo de till Gennesarets land.
Are xeqꞌax chꞌaqaꞌp che ri cho, xoꞌpan pa ri tinimit Genesaret.
35 Då nu folket där på orten kände igen honom, sände de ut bud i hela trakten däromkring, och man förde till honom alla som voro sjuka.
Ri winaq ri keꞌl pa ri tinimit are xkil uwach ri Jesús, xkitzijoj chike konojel ri winaq. Ri winaq xeꞌkikꞌam bꞌik ri e kiyawabꞌibꞌ jawjeꞌ ri kꞌo wi ri Jesús.
36 Och de bådo honom att allenast få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna. Se Stadie i Ordförklaringarna.
Xkita toqꞌobꞌ che ri Jesús, rech kakichap ri uchiꞌ ri umanta. Ri e yawabꞌibꞌ ri xkichap ri uchiꞌ ri umanta ri Jesús, xuꞌtzirik.
