Matteus 14
1 Vid den tiden fick Herodes, landsfursten, höra ryktet om Jesus.
About that time, Herod the tetrarch heard the news about Jesus.
2 Då sade han till sina tjänare: »Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom.»
He said to his servants, “This is John the Baptist; he has risen from the dead. Therefore these powers are at work in him.”
3 Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull.
For Herod had arrested John, bound him, and put him in prison because of Herodias, his brother Philip's wife.
4 Ty Johannes hade sagt till honom: »Det är icke lovligt för dig att hava henne.»
For John had said to him, “It is not lawful for you to have her as your wife.”
5 Och han hade velat döda honom, men han fruktade för folket, eftersom de höllo honom för en profet.
Herod would have put him to death, but he feared the people, because they regarded him as a prophet.
6 Men så kom Herodes' födelsedag. Då dansade Herodias' dotter inför dem; och hon behagade Herodes så mycket,
But when Herod's birthday came, the daughter of Herodias danced in the midst and pleased Herod.
7 att han med en ed lovade att giva henne vad helst hon begärde.
In response, he promised with an oath to give her whatever she should ask.
8 Hon sade då, såsom hennes moder ingav henne: »Giv mig här på ett fat Johannes döparens huvud.»
After being instructed by her mother, she said, “Give me here, on a platter, the head of John the Baptist.”
9 Då blev konungen bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull bjöd han att man skulle giva henne det,
The king was very upset by her request, but because of his oath and because of all those at dinner with him, he ordered that it should be done.
10 och sände åstad och lät halshugga Johannes i fängelset.
He sent and beheaded John in the prison.
11 Och hans huvud blev framburet på ett fat och givet åt flickan; och hon bar det till sin moder.
Then his head was brought on a platter and given to the girl and she took it to her mother.
12 Men hans lärjungar kommo och togo hans döda kropp och begrovo honom. Sedan gingo de och omtalade det för Jesus.
Then his disciples came, took up the corpse, and buried it. After this, they went and told Jesus.
13 Då Jesus hörde detta, for han i en båt därifrån bort till en öde trakt, där de kunde vara allena. Men när folket fick höra härom, kommo de landvägen efter honom från städerna.
Now when Jesus heard this, he withdrew from there in a boat to an isolated place. When the crowds heard of it, they followed him on foot from the cities.
14 Och då han steg i land, fick han se att där var mycket folk; och han ömkade sig över dem och botade deras sjuka.
Then Jesus came before them and saw the large crowd. He had compassion on them and healed their sick.
15 Men när det led mot aftonen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: »Trakten är öde, och tiden är redan framskriden. Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och köpa sig mat.»
When the evening had come, the disciples came to him and said, “This is a deserted place, and the day is already over. Dismiss the crowds, so that they can go into the villages and buy food for themselves.”
16 Men Jesus sade till dem: »De behöva icke gå bort; given I dem att äta.»
But Jesus said to them, “They have no need to go away. You give them something to eat.”
17 De svarade honom: »Vi hava här icke mer än fem bröd och två fiskar.»
They said to him, “We have here only five loaves of bread and two fish.”
18 Då sade han: »Bären dem hit till mig.»
Jesus said, “Bring them to me.”
19 Därefter tillsade han folket att lägga sig ned i gräset. Och han tog de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
Then Jesus ordered the crowd to sit down on the grass. He took the five loaves and the two fish. Looking up to heaven, he blessed and broke the loaves and gave them to the disciples, and the disciples gave them to the crowd.
20 Och de åto alla och blevo mätta Sedan samlade man upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla.
They all ate and were filled. Then they took up what remained of the broken pieces of food—twelve baskets full.
21 Men de som hade ätit voro vid pass fem tusen män, förutom kvinnor och barn.
Those who ate were about five thousand men, besides women and children.
22 Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra stranden, medan han tillsåg att folket skildes åt.
Immediately he made the disciples get into the boat and go before him to the other side, while he sent away the crowds.
23 Och sedan detta hade skett, gick han upp på berget för att vara allena och bedja. När det så hade blivit afton, var han där ensam.
After he had sent away the crowds, he went up on the mountain by himself to pray. When evening came, he was there alone.
24 Båten var då redan många stadier från land och hårt ansatt av vågorna, ty vinden låg emot.
But the boat was now a long way from land, being tossed about by the waves, for the wind was blowing against them.
25 Men under fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående fram över sjön.
In the fourth watch of the night Jesus approached them, walking on the sea.
26 När då lärjungarna fingo se honom gå på sjön, blevo de förfärade och sade: »Det är en vålnad», och ropade av förskräckelse.
When the disciples saw him walking on the sea, they were terrified and said, “It is a ghost,” and they cried out in fear.
27 Men Jesus begynte strax tala till dem och sade: »Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta.»
But Jesus spoke to them right away and said, “Be brave! It is I! Do not be afraid.”
28 Då svarade Petrus honom och sade: »Herre, är det du, så bjud mig att komma till dig på vattnet.»
Peter answered him and said, “Lord, if it is you, command me to come to you on the water.”
29 Han sade: »Kom.» Då steg Petrus ut ur båten och begynte gå på vattnet och kom till Jesus.
Jesus said, “Come.” So Peter got out from the boat and walked on the water to go to Jesus.
30 Men när han såg huru stark vinden var, blev han förskräckt; och då han nu begynte sjunka, ropade han och sade: »Herre, hjälp mig.»
But when Peter saw the wind, he became afraid. As he began to sink, he cried out and said, “Lord, save me!”
31 Och strax räckte Jesus ut handen och fattade i honom och sade till honom: »Du klentrogne, varför tvivlade du?»
Jesus immediately stretched out his hand, took hold of Peter, and said to him, “You of little faith, why did you doubt?”
32 När de sedan hade kommit upp i båten, lade sig vinden.
Then when Jesus and Peter went into the boat, the wind ceased blowing.
33 Men de som voro i båten föllo ned för honom och sade: »Förvisso är du Guds Son.»
Then the disciples in the boat worshiped Jesus and said, “Truly you are the Son of God.”
34 När de hade farit över, kommo de till Gennesarets land.
When they had crossed over, they came to land at Gennesaret.
35 Då nu folket där på orten kände igen honom, sände de ut bud i hela trakten däromkring, och man förde till honom alla som voro sjuka.
When the men in that place recognized Jesus, they sent messages everywhere into the surrounding area, and they brought to him everyone who was sick.
36 Och de bådo honom att allenast få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna. Se Stadie i Ordförklaringarna.
They begged him that they might just touch the edge of his garment, and as many as touched it were healed.
