< Matteus 13 >

1 Samma dag gick Jesus ut från huset där han bodde och satte sig vid sjön.
Xu küni Əysa ɵydin qiⱪip, dengiz boyida olturatti.
2 Då församlade sig mycket folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den, medan allt folket stod på stranden.
Ətrapiƣa top-top adǝmlǝr olixiwalƣaqⱪa, u bir kemigǝ qiⱪip olturdi. Pütkül halayiⱪ bolsa dengiz boyida turuxatti.
3 Och han talade till dem mycket i liknelser; han sade: »En såningsman gick ut för att så.
U ularƣa tǝmsillǝr bilǝn nurƣun ⱨekmǝtlǝrni eytip birip, mundaⱪ dedi: — Mana, uruⱪ qaqⱪuqi uruⱪ qaqⱪili [etizƣa] qiⱪiptu.
4 Och när han sådde, föll somt vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.
Uruⱪ qaqⱪanda uruⱪlardin bǝziliri qiƣir yol üstigǝ qüxüptu, ⱪuxlar kelip ularni yǝp ketiptu.
5 Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;
Bǝziliri texi kɵp, topisi az yǝrlǝrgǝ qüxüptu. Tupriⱪi qongⱪur bolmiƣaqⱪa, tezla ünüp qiⱪiptu,
6 men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.
lekin kün qiⱪixi bilǝnla aptapta kɵyüp, yiltizi bolmiƣaqⱪa ⱪurup ketiptu.
7 Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det.
Bǝziliri tikǝnlǝrning arisiƣa qüxüptu, tikǝnlǝr ɵsüp maysilarni boƣuwaptu.
8 Men somt föll i god jord, och det gav frukt, dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.
Bǝziliri bolsa yahxi tupraⱪⱪa qüxüptu. Ularning bǝziliri yüz ⱨǝssǝ, bǝziliri atmix ⱨǝssǝ, yǝnǝ bǝziliri ottuz ⱨǝssǝ ⱨosul beriptu.
9 Den som har öron, han höre.»
Ⱪuliⱪi barlar buni anglisun!
10 Då trädde lärjungarna fram och sade till honom: »Varför talar du till dem i liknelser?»
Muhlisliri kelip, uningdin: — Sǝn nemǝ üqün ularƣa tǝmsillǝr arⱪiliⱪ tǝlim berisǝn? — dǝp soridi.
11 Han svarade och sade: »Eder är givet att lära känna himmelrikets hemligheter, men dem är det icke givet.
U ularƣa mundaⱪ jawab bǝrdi: — Silǝr ǝrx padixaⱨliⱪining sirlirini bilixkǝ muyǝssǝr ⱪilindinglar, lekin ularƣa nesip ⱪilinmidi.
12 Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
Qünki kimdǝ bar bolsa, uningƣa tehimu kɵp berilidu, uningda molqiliⱪ bolidu; ǝmma kimdǝ yoⱪ bolsa, ⱨǝtta uningda bar bolƣanlirimu uningdin mǝⱨrum ⱪilinidu.
13 Därför talar jag till dem i liknelser, eftersom de med seende ögon intet se, och med hörande öron intet höra, och intet heller förstå.
Ularƣa tǝmsil bilǝn sɵzliximning sǝwǝbi xuki, ular ⱪarisimu kɵrmǝydu, anglisimu tingximaydu ⱨǝm ⱨǝⱪiⱪiy qüxǝnmǝydu.
14 Så fullbordas på dem Esaias' profetia, den som säger: 'Med hörande öron skolen I höra, och dock alls intet förstå, och med seende ögon skolen I se, och dock alls intet förnimma.
Buning bilǝn Yǝxaya pǝyƣǝmbǝr eytⱪan bexarǝttiki munu sɵzlǝr ǝmǝlgǝ axuruldi: — «Silǝr anglaxni anglaysilǝr, biraⱪ qüxǝnmǝysilǝr; Ⱪaraxni ⱪaraysilǝr, biraⱪ kɵrmǝysilǝr.
15 Ty detta folks hjärta har blivit förstockat, och med öronen höra de illa, och sina ögon hava de tillslutit, så att de icke se med sina ögon, eller höra med sina öron, eller förstå med sina hjärtan, och omvända sig och bliva helade av mig.
Qünki muxu hǝlⱪning yürikini may ⱪaplap kǝtkǝn, Ular angliƣanda ⱪulaⱪlirini eƣir ⱪiliwalƣan, Ular kɵzlirini uhliƣandǝk yumuwalƣan; Undaⱪ bolmisidi, ular kɵzliri bilǝn kɵrüp, Ⱪuliⱪi bilǝn anglap, Kɵngli bilǝn qüxinip, Ɵz yolidin yanduruluxi bilǝn, Mǝn ularni saⱪaytⱪan bolattim.
16 Men saliga äro edra ögon, som se, och edra öron, som höra.
Lekin, kɵzliringlar bǝhtliktur! Qünki ular kɵridu; ⱪuliⱪinglar bǝhtliktur! Qünki ular anglaydu.
17 Ty sannerligen säger jag eder: Många profeter och rättfärdiga män åstundade att se det som I sen, men fingo dock icke se det, och att höra det som I hören, men fingo dock icke höra det.
Mǝn silǝrgǝ xuni bǝrⱨǝⱪ eytip ⱪoyayki, burunⱪi nurƣun pǝyƣǝmbǝrlǝr wǝ ⱨǝⱪⱪaniy adǝmlǝr silǝrning kɵrgininglarni kɵrüxkǝ intizar bolƣan bolsimu ularni kɵrmigǝn; silǝrning angliƣininglarni anglaxⱪa intizar bolƣan bolsimu ularni anglimiƣan.
18 Hören alltså I vad som menas med liknelsen om såningsmannen.
Əmdi uruⱪ qaqⱪuqi toƣrisidiki tǝmsilning mǝnisini anglanglar:
19 När någon hör ordet om riket, men icke förstår det, då kommer den onde och river bort det som såddes i hans hjärta. Om en sådan människa kan det sägas att säden såddes vid vägen.
Əgǝr biri [ǝrx] padixaⱨliⱪining sɵz-kalamini anglap turup qüxǝnmisǝ, Xǝytan kelip uning kɵngligǝ qeqilƣan sɵzni elip ketidu. Bu dǝl qiƣir yol üstigǝ qeqilƣan uruⱪlardur.
20 Och att den såddes på stengrunden, det är sagt om den som väl hör ordet och strax tager emot det med glädje,
Taxliⱪ yǝrlǝrgǝ qeqilƣan uruⱪlar bolsa, ular sɵz-kalamni anglap, huxalliⱪ bilǝn dǝrⱨal ⱪobul ⱪilƣanlarni kɵrsitidu.
21 men som icke har någon rot i sig, utan bliver beståndande allenast till en tid, och när bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då kommer han strax på fall.
Ⱨalbuki, ⱪǝlbidǝ ⱨeq yiltiz bolmiƣaqⱪa, pǝⱪǝt waⱪitliⱪ mǝwjut bolup turidu; sɵz-kalamning wǝjǝdin ⱪiyinqiliⱪ yaki ziyankǝxlikkǝ uqriƣanda, ular xuan yoldin qǝtnǝp ketidu.
22 Och att den såddes bland törnena, det är sagt om den som väl hör ordet, men låter tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse förkväva det, så att han bliver utan frukt. (aiōn g165)
Tikǝnlǝrning arisiƣa qeqilƣini xundaⱪ adǝmlǝrni kɵrsǝtkǝnki, ular sɵz-kalamni angliƣini bilǝn, lekin bu dunyaning ǝndixiliri wǝ bayliⱪning eziⱪturuxi [ⱪǝlbidiki] sɵz-kalamni boƣuwetidu-dǝ, ular ⱨosulsiz ⱪalidu. (aiōn g165)
23 Men att den såddes i den goda jorden, det är sagt om den som både hör ordet och förstår det, och som jämväl bär frukt och giver dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.»
Lekin yahxi yǝrgǝ qeqilƣan uruⱪlar bolsa — sɵz-kalamni anglap qüxǝngǝn adǝmlǝrni kɵrsitidu. Bundaⱪ adǝmlǝr ⱨosul beridu, birsi yüz ⱨǝssǝ, birsi atmix ⱨǝssǝ, yǝnǝ birsi ottuz ⱨǝssǝ ⱨosul beridu.
24 En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Med himmelriket är det, såsom när en man sådde god säd i sin åker;
U ularning aldida yǝnǝ bir tǝmsilni bayan ⱪildi: — — Ərx padixaⱨliⱪi huddi etiziƣa yahxi uruⱪni qaqⱪan bir adǝmgǝ ohxaydu.
25 men när folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg.
Əmma kixilǝr uyⱪuƣa qɵmgǝn qaƣda, düxmini kelip buƣday arisiƣa kürmǝk uruⱪlirini qeqiwetip, ketiptu.
26 När nu säden sköt upp och satte frukt, så visade sig ock ogräset.
Əmdi maysilar ɵsüp, baxaⱪ qiⱪarƣanda, kürmǝkmu axkarlinixⱪa baxlaptu.
27 Då trädde husbondens tjänare fram och sade till honom: 'Herre, du sådde ju god säd i din åker; varifrån har den då fått ogräs?
Hojayinning qakarliri kelip uningƣa: — «Əpǝndi, siz etizingizƣa yahxi uruⱪ qaqⱪan ǝmǝsmidingiz? Kürmǝklǝr nǝdin kelip ⱪaldi?» dǝptu.
28 Han svarade dem: 'En ovän har gjort detta.' Tjänarna sade till honom: 'Vill du alltså att vi skola gå åstad och samla det tillhopa?'
Hojayin: «Buni bir düxmǝn ⱪilƣan» — dǝptu. Qakarlar uningdin: «Siz bizni berip ularni otiwetinglar demǝkqimu?» — dǝp soraptu.
29 Men han svarade: 'Nej; ty då kunden I rycka upp vetet jämte ogräset, när I samlen detta tillhopa.
«Yaⱪ, » — dǝptu hojayin, «undaⱪ ⱪilƣanda kürmǝklǝrni yulƣanda, buƣdaylarnimu yuluwetixinglar mumkin.
30 Låten båda slagen växa tillsammans intill skördetiden; och när skördetiden är inne, vill jag säga till skördemännen: 'Samlen först tillhopa ogräset, och binden det i knippor till att brännas upp, och samlen sedan in vetet i min lada.'»
Bu ikkisi orma waⱪtiƣiqǝ billǝ ɵssun, orma waⱪtida, mǝn ormiqilarƣa: — Aldi bilǝn kürmǝklǝrni ayrip yiƣip, baƣlap kɵydürüxkǝ ⱪoyunglar, andin buƣdaylarni yiƣip ambirimƣa ǝkiringlar, dǝymǝn» — dǝptu hojayin.
31 En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Himmelriket är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin åker.
U ularƣa yǝnǝ bir tǝmsilni eytti: — Ərx padixaⱨliⱪi huddi bir adǝm ⱪoliƣa elip etiziƣa qaqⱪan ⱪiqa uruⱪiƣa ohxaydu.
32 Det är minst av alla frön, men när det har växt upp, är det störst bland kryddväxter; ja, det bliver ett träd, så att himmelens fåglar komma och bygga sina nästen på dess grenar.»
Ⱪiqa uruⱪi dǝrwǝⱪǝ barliⱪ uruⱪlarning iqidǝ ǝng kiqik bolsimu, u ⱨǝrⱪandaⱪ ziraǝttin egiz ɵsüp, dǝrǝh bolidu, ⱨǝtta asmandiki ⱪuxlarmu kelip uning xahlirida uwulaydu.
33 En annan liknelse framställde han för dem: »Himmelriket är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.»
U ularƣa yǝnǝ bir tǝmsilni eytti: — Ərx padixaⱨliⱪi huddi bir ayal ⱪoliƣa elip üq jawur unning arisiƣa yoxurup, taki pütün hemir bolƣuqǝ saⱪliƣan eqitⱪuƣa ohxaydu.
34 Allt detta talade Jesus i liknelser till folket, och utan liknelser talade han intet till dem.
Əysa bu ixlarning ⱨǝmmisini tǝmsillǝr bilǝn kɵpqilikkǝ bayan ⱪildi. U tǝmsilsiz ⱨeqⱪandaⱪ tǝlim bǝrmǝytti.
35 Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade: »Jag vill öppna min mun till liknelser, uppenbara vad förborgat har varit från världens begynnelse.»
Buning bilǝn pǝyƣǝmbǝr arⱪiliⱪ aldin’ala eytilƣan munu sɵzlǝr ǝmǝlgǝ axuruldi: — «Aƣzimni tǝmsil sɵzlǝx bilǝn aqimǝn, Alǝm apiridǝ bolƣandin beri yoxurunup kǝlgǝn ixlarni elan ⱪilimǝn».
36 Därefter lät han folket gå och gick själv hem. Och hans lärjungar trädde fram till honom och sade: »Uttyd för oss liknelsen om ogräset i åkern.»
Xuningdin keyin, u kɵpqilikni yolƣa seliwetip ɵygǝ kirdi. Muhlisliri yeniƣa kelip uningdin: — Etizliⱪtiki kürmǝk toƣrisidiki tǝmsilni bizgǝ xǝrⱨlǝp bǝrsǝng, — dǝp ɵtündi.
37 Han svarade och sade: »Den som sår den goda säden är Människosonen.
U ǝmdi ularƣa jawab berip mundaⱪ dedi: — Yahxi uruⱪni qaqⱪan kixi Insan’oƣlidur.
38 Åkern är världen. Den goda säden, det är rikets barn, men ogräset är ondskans barn.
Etizliⱪ bolsa — dunya. Yahxi uruⱪ bolsa [ǝrx] padixaⱨliⱪining pǝrzǝntliridur, lekin kürmǝk rǝzil bolƣuqining pǝrzǝntliridur.
39 Ovännen, som sådde det, är djävulen. Skördetiden är tidens ände. Skördemännen är änglar. (aiōn g165)
Kürmǝk qaqⱪan düxmǝn — Iblistur. Orma orux waⱪti — zaman ahiridur. Ormiqilar — pǝrixtilǝrdur. (aiōn g165)
40 Såsom nu ogräset samlas tillhopa och brännes upp i eld, så skall det ock ske vid tidens ände. (aiōn g165)
Kürmǝklǝr yulunup, otta kɵydürüwetilginidǝk, zaman ahiridimu ǝnǝ xundaⱪ bolidu. (aiōn g165)
41 Människosonen skall då sända ut sina änglar, och de skola samla tillhopa och föra bort ur hans rike alla dem som äro andra till fall, och dem som göra vad orätt är,
Insan’oƣli pǝrixtilirini ǝwǝtip, ular insanlarni gunaⱨⱪa azdurƣuqilarning ⱨǝmmisini, xundaⱪla barliⱪ itaǝtsizlik ⱪilƣuqilarni ɵz padixaⱨliⱪidin xallap qiⱪip,
42 och skola kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.
humdanning lawuldap turƣan otiƣa taxlaydu. U yǝrdǝ yiƣa-zarlar kɵtürülidu, qixlirini ƣuqurlitidu.
43 Då skola de rättfärdiga lysa såsom solen, i sin Faders rike. Den som har öron, han höre.
U qaƣda ⱨǝⱪⱪaniylar Atisining padixaⱨliⱪida huddi ⱪuyaxtǝk julalinidu. Angliƣudǝk ⱪuliⱪi barlar buni anglisun!
44 Himmelriket är likt en skatt som har blivit gömd i en åker. Och en man finner den, men håller det hemligt; och i sin glädje går han bort och säljer allt vad han äger och köper den åkern.
— Ərx padixaⱨliⱪi huddi etizda yoxurulƣan bir hǝzinigǝ ohxaydu. Uni tepiwalƣuqi hǝzinini ⱪaytidin yoxurup, hǝzinining xad-huramliⱪi iqidǝ bar-yoⱪini setiwetip, xu etizni setiwalidu.
45 Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en köpman söker efter goda pärlor;
Yǝnǝ kelip, ǝrx padixaⱨliⱪi esil ünqǝ-mǝrwayitlarni izdigǝn sodigǝrgǝ ohxaydu.
46 och då han har funnit en dyrbar pärla, går han bort och säljer vad han äger och köper den.
Sodigǝr naⱨayiti ⱪimmǝt baⱨaliⱪ bir mǝrwayitni tapⱪanda, ⱪaytip berip bar-yoⱪini setiwetip, u mǝrwayitni setiwalidu.
47 Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en not kastas i havet och samlar tillhopa fiskar av alla slag.
— Yǝnǝ kelip, ǝrx padixaⱨliⱪi dengizƣa taxlinip ⱨǝrhil beliⱪlarni tutidiƣan torƣa ohxaydu.
48 När den så bliver full, drager man upp den på stranden och sätter sig ned och samlar de goda i kärl, men de dåliga kastar man bort. --
Tor toxⱪanda, [beliⱪqilar] uni ⱪirƣaⱪⱪa tartip qiⱪiridu. Andin olturup, yahxi beliⱪlarni ilƣiwelip, ⱪaqilarƣa ⱪaqilap, ǝrzimǝslǝrni taxliwetidu.
49 Så skall det ock ske vid tidens ände: änglarna skola gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga (aiōn g165)
Zaman ahirida xundaⱪ bolidu. Pǝrixtilǝr qiⱪip, rǝzil kixilǝrni ⱨǝⱪⱪaniy kixilǝr arisidin ayriydu (aiōn g165)
50 och kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.
wǝ humdanning lawuldap turƣan otiƣa taxlaydu. U yǝrdǝ yiƣa-zarlar kɵtürülidu, qixlirini ƣuqurlitidu.
51 Haven I förstått allt detta?» De svarade honom: »Ja.»
Əysa ulardin: — Bu ixlarning ⱨǝmmisini qüxǝndinglarmu? dǝp soridi. Qüxǝnduⱪ, — dǝp jawab bǝrdi ular.
52 Då sade han till dem: »Så är nu var skriftlärd, som har blivit en lärjunge för himmelriket, lik en husbonde som ur sitt förråd bär fram nytt och gammalt.»
Andin u ularƣa: — Xunga, ǝrx padixaⱨliⱪining tǝlimigǝ muyǝssǝr bolup muhlis bolƣan ⱨǝrbir Tǝwrat ustazi huddi hǝzinisidin yengi ⱨǝm kona nǝrsilǝrni elip qiⱪip tarⱪatⱪuqi ɵy hojayiniƣa ohxaydu, — dedi.
53 När Jesus hade framställt alla dessa liknelser, drog han bort därifrån.
Əysa bu tǝmsillǝrni sɵzlǝp bolƣandin keyin, xundaⱪ boldiki, u yǝrdin ayrilip,
54 Och han kom till sin fädernestad, och där undervisade han folket i deras synagoga, så att de häpnade och sade: »Varifrån har han fått denna vishet? Och hans kraftgärningar, varifrån komma de?
ɵz yurtiƣa kǝtti wǝ ɵz yurtidiki sinagogta hǝlⱪⱪǝ tǝlim berixkǝ kirixti. Buni angliƣan halayiⱪ intayin ⱨǝyran boluxup: — Bu adǝmning bunqiwala danaliⱪi wǝ mɵjizǝ-karamǝtliri nǝdin kǝlgǝndu?
55 Är då denne icke timmermannens son? Heter icke hans moder Maria, och heta icke hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas?
U pǝⱪǝt ⱨeliⱪi yaƣaqqining oƣli ǝmǝsmu? Uning anisining ismi Mǝryǝm, Yaⱪup, Yüsüp, Simon wǝ Yǝⱨudalar uning iniliri ǝmǝsmu?
56 Och hans systrar, bo de icke alla hos oss? Varifrån har han då fått allt detta?»
Uning singillirining ⱨǝmmisi bizning arimizdiƣu? Xundaⱪ ikǝn, uningdiki bu ixlarning ⱨǝmmisi zadi nǝdin kǝlgǝndu? — deyixǝtti.
57 Så blev han för dem en stötesten. Men Jesus sade till dem: »En profet är icke föraktad utom i sin fädernestad och i sitt eget hus.»
Xuning bilǝn ular uningƣa ⱨǝsǝt-bizar bilǝn ⱪaridi. Xunga Əysa ularƣa mundaⱪ dedi: — Ⱨǝrⱪandaⱪ pǝyƣǝmbǝr baxⱪa yǝrlǝrdǝ ⱨɵrmǝtsiz ⱪalmaydu, pǝⱪǝt ɵz yurti wǝ ɵz ɵyidǝ ⱨɵrmǝtkǝ sazawǝr bolmaydu.
58 Och för deras otros skull gjorde han där icke många kraftgärningar. Se Skäppa i Ordförklaringarna
Ularning iman-ixǝnqsizlikidin u u yǝrdǝ kɵp mɵjizǝ kɵrsǝtmidi.

< Matteus 13 >