Matteus 13
1 Samma dag gick Jesus ut från huset där han bodde och satte sig vid sjön.
Yesu pa busuba bopelobo walapula mung'anda, ne kuya kwikala panshi mu mbali mwa lwenje.
2 Då församlade sig mycket folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den, medan allt folket stod på stranden.
Kopeleko kwalabungana bantu bangi, Yesu walengila ne kuya kwikala mubwato, bantu bonse balemana kumutunta.
3 Och han talade till dem mycket i liknelser; han sade: »En såningsman gick ut för att så.
Yesu walamba ne bantu aba bintu bingi mumikoshano, walambeti, “Muntu naumbi walaya kumwaya mbuto.
4 Och när han sådde, föll somt vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.
Mpwalikumwaya mbuto, nashimbi mbuto shalawila munshila, shalalyewa ne bikeni.
5 Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;
Imbuto nashimbi shalawila pabulongo bwa mabwe, apo palikubula bulongo bwingi, shalamena bwangu pakwinga bulongo nkabwalikuba bwingi.
6 men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.
Nomba lisuba mpolyalatako, shalapya ne lumwi, neco shalanyana, pakwinga miyanda nkayalikuba yayapanshi sobwe.
7 Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det.
Imbuto nashimbi shalawila pa myunga. Pakukula matewu, myunga yalashinkilila kukula kwa mbuto shisa.
8 Men somt föll i god jord, och det gav frukt, dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.
Nomba mbuto nashimbi shalawila pa bulongo bwabolela cena, shalasema mifuko ingi namumbi mwalikuba nseke mwanda, namumbi nseke makumi asanu ne limo, namumbi nseke makumi atatu, kupita shalabyalwa”
9 Den som har öron, han höre.»
Yesu walambeti, “Uyo ukute matwi, anyumfwe!”
10 Då trädde lärjungarna fram och sade till honom: »Varför talar du till dem i liknelser?»
Panyuma pakendi beshikwiya ba Yesu balamwipusheti, “Inga nipacebo cini bantu aba ncomulambanga nabo mumikoshanyo?”
11 Han svarade och sade: »Eder är givet att lära känna himmelrikets hemligheter, men dem är det icke givet.
Nendi walambeti, “Amwe Lesa walamuyubulwila byasolekwa bya Bwami bwa kwilu, nsombi kuli nabambi uliya kubayubulwilapo sobwe.
12 Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
Ukuteko kantu nibakamupeko nabimbi, nakabe ne bintu bingi. Nomba uyo wabula kantu kalikonse, ne kang'anako nkakute nibaka mulamune.
13 Därför talar jag till dem i liknelser, eftersom de med seende ögon intet se, och med hörande öron intet höra, och intet heller förstå.
Ncondambilinga mumikoshanyo ne bantu aba nicebo cakwambeti, nambi balalanganga, nkabalabononga sobwe, nambi balanyumfunga, nkabalanyufunga nambi kunyumfwishisha sobwe.
14 Så fullbordas på dem Esaias' profetia, den som säger: 'Med hörande öron skolen I höra, och dock alls intet förstå, och med seende ögon skolen I se, och dock alls intet förnimma.
Ebantu aba balakwanilisha ncalikwamba mushinshimi Yesaya,” “Kunyumfwa nimukanyumfwenga, nsombi nteti mukanyumfwishishenga kubona nimukabonenga, nsombi nteti mukabonesheshenga sobwe.
15 Ty detta folks hjärta har blivit förstockat, och med öronen höra de illa, och sina ögon hava de tillslutit, så att de icke se med sina ögon, eller höra med sina öron, eller förstå med sina hjärtan, och omvända sig och bliva helade av mig.
Cakubinga myoyo yabantu yafumpa, bashinka bishili mumatwi mwabo, bacala menso abo. Ne calabula kubeco, ngababona ne menso abo. ngabanyumfwa ne matwi abo, mano abo ngaishiba ne kushinta myoyo, kwambeti ame ndibasengule.”
16 Men saliga äro edra ögon, som se, och edra öron, som höra.
“Nombamwe menso enu alelekwa pakwinga alabononga, nawo matwi enu alanyumfunga.
17 Ty sannerligen säger jag eder: Många profeter och rättfärdiga män åstundade att se det som I sen, men fingo dock icke se det, och att höra det som I hören, men fingo dock icke höra det.
Kwamba cakubinga, bashinshimi ne bantu bangi balulama balikuyandishisha kubona bintu ibi mbyomulabononga, nsombi balo baliya kubibonapo sobwe, balikuyandishisha kunyumfwa mbyomulanyumfunga, nsombi baliya kubinyumfwapo sobwe.”
18 Hören alltså I vad som menas med liknelsen om såningsmannen.
“Amwe lino munyumfwishishe bupandulushi bwa mukoshanyo wa muntu usa walikumwaya mbuto.
19 När någon hör ordet om riket, men icke förstår det, då kommer den onde och river bort det som såddes i hans hjärta. Om en sådan människa kan det sägas att säden såddes vid vägen.
Muntu uliyense anyumfwa Maswi, kwakubula kwanyumfwishisha, Waipa ukute kwisakufunyamo Maswi abyalwa mumoyo, Ishi embuto shisa shalabyalwa munshila.
20 Och att den såddes på stengrunden, det är sagt om den som väl hör ordet och strax tager emot det med glädje,
Imbuto shalabyalwa pabulongo bwa mabwe shilapandululunga muntu ukute kunyumfwa Maswi ne kwatambula mwabwangu bwangu mwakukondwa.
21 men som icke har någon rot i sig, utan bliver beståndande allenast till en tid, och när bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då kommer han strax på fall.
Lino pacebo cakubula miyanda yashimpa cena, ukute kulikakatishako kwakacindi kang'anowa, cakwinseti aba mumapensho ne kunyumfwa bishikubaba pacebo ca Maswi asa, muntuyo ukute kubwelela panyuma pacindi copeleco.
22 Och att den såddes bland törnena, det är sagt om den som väl hör ordet, men låter tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse förkväva det, så att han bliver utan frukt. (aiōn g165)
Imbuto shisa shalabyalwa pa myunga shilapandululunga muntu ukute kunyumfwa Maswi a Lesa, nomba cebo cakutatilwa ne bintu byapacishi ne kuyandishisha mali, kukute kutyompwesha kukula kwa Maswi asa, neco nkakute kusemapo bisepo sobwe. (aiōn g165)
23 Men att den såddes i den goda jorden, det är sagt om den som både hör ordet och förstår det, och som jämväl bär frukt och giver dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.»
Nomba mbuto shisa shalabyalwa pabulongo bwabolela shilapandululunga muntu uyo ukute kwatambula Maswi a Lesa ne kwanyumfwishisha, Muntuyu ukute kusema bisepo, mwanda, nacimbi cindi makumi asanu ne limo, nambi makumi atatu a bishango byalabyalwa.”
24 En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Med himmelriket är det, såsom när en man sådde god säd i sin åker;
Yesu walabambila kayi mukoshanyo naumbi, walambeti, “Bwami bwakwilu bwakoshana ne muntu walabyala mbuto shaina mulibala lyakendi.
25 men när folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg.
Nomba cindi ncobalikuba bonatulo bantu bonse, mulwani wakendi walesa kubyalamo musonde pakati pa maila, ne kufumapo.
26 När nu säden sköt upp och satte frukt, så visade sig ock ogräset.
Lino mumena wa maila mpowalikukula nekuba ne mapumpu, nawo musonde walatatika kuboneka.”
27 Då trädde husbondens tjänare fram och sade till honom: 'Herre, du sådde ju god säd i din åker; varifrån har den då fått ogräs?
Basebenshi bakendi mwine libala usa, balamwipusheti, “Nkambo, sena nte mwalabyalamo'wa mbuto shaina mulibala lyenu? Inga nawo musonde ulabonekenga mongeconi?”
28 Han svarade dem: 'En ovän har gjort detta.' Tjänarna sade till honom: 'Vill du alltså att vi skola gå åstad och samla det tillhopa?'
Nendi walabakumbuleti, “Nimulwani wakame wenseco,” Nabo basebenshi balamwipusha kayi, “Sena twenga tutumunemo?”
29 Men han svarade: 'Nej; ty då kunden I rycka upp vetet jämte ogräset, när I samlen detta tillhopa.
Walambeti, “Sobwe! Mwenseco ngamutumwina kumo ne maila mwatumunanga musonde uwo.
30 Låten båda slagen växa tillsammans intill skördetiden; och när skördetiden är inne, vill jag säga till skördemännen: 'Samlen först tillhopa ogräset, och binden det i knippor till att brännas upp, och samlen sedan in vetet i min lada.'»
Kamubilekani bikulile pamo mpaka cindi cakucesa. Pacindico ninkambile beshikucesa Kamucesani nanshi musonde, musunge mitolo mitolo, muutente. Panyuma pakendi mubunganye maila ne kuya kwabika mu lyanga lyakame.”
31 En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Himmelriket är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin åker.
Kayi Yesu walabapa mukoshanyo naumbi walambeti, “Bwami bwakwilu bulyeti nseke shakatondo ka masitadi ako muntu nkalakabyala mulibala lyakendi.
32 Det är minst av alla frön, men när det har växt upp, är det störst bland kryddväxter; ja, det bliver ett träd, så att himmelens fåglar komma och bygga sina nästen på dess grenar.»
Nseke shakatondo aka ni shing'anashing'ana mwelanisha ne nseke nashimbi. Nomba mbuto yakendi yakula, ikute kupita bifukusa nabimbi, ikute kuba citondo cinene, umo bikeni bikute kwisa kwibakamo bisangala mu misampi yakendi.”
33 En annan liknelse framställde han för dem: »Himmelriket är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.»
Yesu walabapa mukoshanyo naumbi kayi, walambeti, “Bwami bwakwilu bulyeti cishikufufumisha shinkwa, ico mutukashi naumbi ncalasankanya pamo ne bunga bwakwana bikopo bibili, mpaka bunga bonse bwalafufumuka.”
34 Allt detta talade Jesus i liknelser till folket, och utan liknelser talade han intet till dem.
Yesu byonsebi walikubambila bantu mumikoshanyo, pacindici uliya kwambapo nabo cintu ciliconse kwabula mukoshanyo.
35 Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade: »Jag vill öppna min mun till liknelser, uppenbara vad förborgat har varit från världens begynnelse.»
Uko kwalikuba kukwanilisha calambwa ne mushinshimi, kwambeti, “Ninkambenga nabo mumikoshanyo, Ninkayubulule byalikuba byasolekwa kufuma pakulengwa kwacishi capanshi.”
36 Därefter lät han folket gå och gick själv hem. Och hans lärjungar trädde fram till honom och sade: »Uttyd för oss liknelsen om ogräset i åkern.»
Yesu walashiya makoto abantu basa, ne kuya kwingila mung'anda, beshikwiya bakendi balamusengeti, “Kamutupandulwilako mukoshanyo wa musonde wa mulibala usa.”
37 Han svarade och sade: »Den som sår den goda säden är Människosonen.
“Yesu nendi walambeti, Usa shikumwaya mbuto shaina endiye Mwana Muntu.
38 Åkern är världen. Den goda säden, det är rikets barn, men ogräset är ondskans barn.
Libala lisa ecishi cino capanshi. Shisa mbuto shaina ebantu bene Bwami bwa Lesa. Musonde ni bantu baipa bakendi Waipa usa.
39 Ovännen, som sådde det, är djävulen. Skördetiden är tidens ände. Skördemännen är änglar. (aiōn g165)
Mulwani usa walabyala musonde ni Muyungaushi. Kucesa maila kusa ekupwa kwacishi capanshi, ne beshikucesa ni bangelo. (aiōn g165)
40 Såsom nu ogräset samlas tillhopa och brännes upp i eld, så skall det ock ske vid tidens ände. (aiōn g165)
Mbuli ncobalabunganya musonde ne kutenta pamulilo, nicikabeco pakupwa kwa cishicapanshi (aiōn g165)
41 Människosonen skall då sända ut sina änglar, och de skola samla tillhopa och föra bort ur hans rike alla dem som äro andra till fall, och dem som göra vad orätt är,
Mwana Muntu nakatume bangelo bakendi, kwisa kufunyamo mu Bwami bwakendi bantu bonse bakute kwipisha banabo, pamo ne bonse bamicito yaipa.
42 och skola kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.
Nibakabawale mubufuni bwa mulilo, kopeloko nibakalilenga ne kukokota meno.
43 Då skola de rättfärdiga lysa såsom solen, i sin Faders rike. Den som har öron, han höre.
Nomba bantu balulama nibakabaleti lisuba mu Bwami bwa Bameshabo, Uyo ukute matwi, anyumfwe!
44 Himmelriket är likt en skatt som har blivit gömd i en åker. Och en man finner den, men håller det hemligt; och i sin glädje går han bort och säljer allt vad han äger och köper den åkern.
“Bwami bwakwilu ngatubwelanika cisa; Muntu naumbi walafumbula mali asolekwa mulibala. neye kayi walafumbika pambi, panyuma pakendi mwakukondwa, walakaulisha bintu byonse mbyalikukute ne kuya kula libala lisa.
45 Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en köpman söker efter goda pärlor;
“Kayi Bwami bwakwilu ngatubwelanika cisa; Muntu naumbi shimakwebo, walayakulangaula malungu a mulo wadula.
46 och då han har funnit en dyrbar pärla, går han bort och säljer vad han äger och köper den.
Mpwalacana libwe limo lya mulo wadula, walaya kuyakulisha bintu byonse mbyalikukute ne kuyakula libwe lyamulo wadula lisa ndyalikuyandishisha.
47 Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en not kastas i havet och samlar tillhopa fiskar av alla slag.
“Bwami bwakwilu ngatubwelanika cisa; Basulishi balawala kombe mulwenje nekubungulula nswi sha mishobo yonse,
48 När den så bliver full, drager man upp den på stranden och sätter sig ned och samlar de goda i kärl, men de dåliga kastar man bort. --
kesula bakute kukakwelela kumutunta, bakute kwikala panshi nekutatika kusalapo nswi shaina kababika mu mitanga, shaipa nikushitaya.
49 Så skall det ock ske vid tidens ände: änglarna skola gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga (aiōn g165)
Nicikenshikeco pakupwa kwacishici, bangelo nibakafunyepo bantu baipa pakati pa bantu balulama, (aiōn g165)
50 och kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.
ne kubawala mubufuni bwamulilo, kopeloko nibakalilenga ne kukokota meno.”
51 Haven I förstått allt detta?» De svarade honom: »Ja.»
Yesu walabepusha beshikwiya bakendi, “Sena mulanyumfwishishi cena bintu ibi byonse?” Balo balambeti, “Ee”
52 Då sade han till dem: »Så är nu var skriftlärd, som har blivit en lärjunge för himmelriket, lik en husbonde som ur sitt förråd bär fram nytt och gammalt.»
Kayi walabambileti, “Ecebo cakendi shikwiyisha uliyense wa milawo laba shikwiya wa Bwami bwakwilu, ulyeti mwine ng'anda uyo ukute kupulisha bintu bya linolino ne byakaindi kufuma mulyanga lya buboni bwakendi.”
53 När Jesus hade framställt alla dessa liknelser, drog han bort därifrån.
Yesu mpwalapwisha kwamba mikoshanyo walafumako.
54 Och han kom till sin fädernestad, och där undervisade han folket i deras synagoga, så att de häpnade och sade: »Varifrån har han fått denna vishet? Och hans kraftgärningar, varifrån komma de?
Mpwalashika mucibela cakucomwabo, walatatika kwiyisha bantu mu ng'anda yakupaililamo. Abo balikumunyumfwa balikunkamana ne kwipusheti, “Mano, ne ngofu shakankamanisha shilicisa muntuyu walashifunya kupeyo?
55 Är då denne icke timmermannens son? Heter icke hans moder Maria, och heta icke hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas?
Sena uyu nte mwana wa shikupala mapulanga usa? Sena nte mwanendi Maliya? Sena bamakwabo nte Jemusi ne Yosefe ne Shimoni ne Yuda?
56 Och hans systrar, bo de icke alla hos oss? Varifrån har han då fått allt detta?»
Sena nkashi shakendi shonse ntetulinasho pamo pano? Inga bintu ibi walabicana kupeyo?”
57 Så blev han för dem en stötesten. Men Jesus sade till dem: »En profet är icke föraktad utom i sin fädernestad och i sitt eget hus.»
Neco balamusula, nomba nendi Yesu walabambileti, Mushinshimi nkakute kupewa bulemu ne banse bendi mbaikala nabo mumunshi, nsombi bantu bakumbi.
58 Och för deras otros skull gjorde han där icke många kraftgärningar. Se Skäppa i Ordförklaringarna
Neco, Yesu uliya kwinsako bintu bingi byangofu, pacebo cakubula lushomo kwabo.
