Matteus 13
1 Samma dag gick Jesus ut från huset där han bodde och satte sig vid sjön.
Faiꞌ naa boe Yesus kalua mia ume naa, de neu endoꞌ sia dano Galilea suun.
2 Då församlade sig mycket folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den, medan allt folket stod på stranden.
Boe ma atahori hetar reu heo rala E. Ma Ana hene neu endoꞌ sia ofaꞌ sa ata mananafuꞌ sia naa, de nanori. Basa atahori mana sia madꞌa ata rena E.
3 Och han talade till dem mycket i liknelser; han sade: »En såningsman gick ut för att så.
Ana nanori se naeꞌ nendiꞌ nekendandaaꞌ hetar. Ana dui nae, “Hambu atahori mana ue-rae sa neu sia osin, de nggari fini.
4 Och när han sådde, föll somt vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.
Leleꞌ ana nggari fini ra, hambu ruma tudꞌa sia dalaꞌ. Boe ma mbuiꞌ ra rema de bito rendi basa fini ra.
5 Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;
Te fini ruma tudꞌa sia rae fatu-fatuꞌ. Fini a nanumbu losaꞌ a, huu rae isiꞌ mbeiꞌ a.
6 men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.
Te reo-rendu ma, numbuꞌ ra male de meto hendi se. Huu oka nara nda masoꞌ losa rae rala sa.
7 Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det.
Hambu fini ruma fai tudꞌa sia uru manggouꞌ. Boe ma uru manggouꞌ a hapi nisa numbuꞌ naa ra.
8 Men somt föll i god jord, och det gav frukt, dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.
Te hambu fini ruma tudꞌa sia rae isiꞌ. Fini naa ra ranumbu, ma raꞌamoko losa rabꞌoa. Ruma fee baliꞌ buna-bꞌoa nara dedꞌesin lao telu nulu, ruma losa nee nulu, ma ruma losa natun esa.
9 Den som har öron, han höre.»
Seka ma ndikiꞌ, na, rena malolole, o!”
10 Då trädde lärjungarna fram och sade till honom: »Varför talar du till dem i liknelser?»
Basa ma Yesus ana mana tungga nara rema de ratane E rae, “Taꞌo bee de Pak nanori atahori hetar naa ra mendiꞌ nekandandaaꞌ?”
11 Han svarade och sade: »Eder är givet att lära känna himmelrikets hemligheter, men dem är det icke givet.
Boe ma Yesus nataa nae, “Huu Lamatualain nau fee nggi mihine parendan, naa de Au ufadꞌe memaꞌ nekendandaaꞌ ia sosoan. Te mete ma atahori laen, na, Au unori endiꞌ a nekendandaaꞌ.
12 Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
Huu atahori mana nahine Lamatuaꞌ hihii-nanaun, dei fo Lamatuaꞌ fee ne bau nahine. Te atahori nda mana nau tao afiꞌ neu Lamatuaꞌ hihii-nanaun sa, dei fo Lamatuaꞌ fee ne lili hendi saa fo ana nahineꞌ a.
13 Därför talar jag till dem i liknelser, eftersom de med seende ögon intet se, och med hörande öron intet höra, och intet heller förstå.
Au unori se endiꞌ a nekendandaaꞌ a, huu: ‘Ara rita ena, te nda rahine sa. Ara rena ena, te nda tao afiꞌ sa.’
14 Så fullbordas på dem Esaias' profetia, den som säger: 'Med hörande öron skolen I höra, och dock alls intet förstå, och med seende ögon skolen I se, och dock alls intet förnimma.
Ara onaꞌ atahori fo Lamatualain mana ola-olan Yesaya suraꞌ nae, ‘Dei fo ama rena, te ama nda nau mihine sai-sai sa. Dei fo ama mita, te ama nda nau bubꞌuluꞌ saa fo manadadꞌiꞌ naa sa.
15 Ty detta folks hjärta har blivit förstockat, och med öronen höra de illa, och sina ögon hava de tillslutit, så att de icke se med sina ögon, eller höra med sina öron, eller förstå med sina hjärtan, och omvända sig och bliva helade av mig.
Huu atahori ia ra rala nara manggateeꞌ ara raꞌambambakeꞌ ndiki nara, ara raꞌapopokeꞌ mata nara. Dadꞌi hela neu fo ndiki nara mbake taꞌoꞌ a naa leo, ma hela neu fo, mata nara poke taꞌoꞌ a naa leo. Hela neu fo Au sudꞌi boe tao malole se, huu ara nda nau tao afiꞌ neu Au sa.’
16 Men saliga äro edra ögon, som se, och edra öron, som höra.
Te hei ia ra, nenefee papala-babꞌanggiꞌ, o! Huu ama mita no mata mara ena, ma ama rena no ndiki mara ena.
17 Ty sannerligen säger jag eder: Många profeter och rättfärdiga män åstundade att se det som I sen, men fingo dock icke se det, och att höra det som I hören, men fingo dock icke höra det.
Mimihere Au! Feꞌesaꞌan Lamatuaꞌ mana ola-olan no atahori rala ndoos ra nau rae rita saa fo hei mitaꞌ ia, te ara nda bisa sa. Ara o nau rena saa fo ama renaꞌ a, te ara nda bisa sa.”
18 Hören alltså I vad som menas med liknelsen om såningsmannen.
Olaꞌ basa ma, Yesus nafadꞌe se nae, ‘Dadꞌi ia na ama rena nekendandaaꞌ ia sosoan.
19 När någon hör ordet om riket, men icke förstår det, då kommer den onde och river bort det som såddes i hans hjärta. Om en sådan människa kan det sägas att säden såddes vid vägen.
Fini mana tudꞌa sia dalaꞌ a, naeni atahori mana rena Hara-liiꞌ soꞌal Lamatualain toꞌu parendaꞌ, te ana nda nahine no matetuꞌ sa. Basa ma nitu ra malanggan nema rambas nendi Hara-liiꞌ naa mia atahori naa ralan.
20 Och att den såddes på stengrunden, det är sagt om den som väl hör ordet och strax tager emot det med glädje,
Fini mana tudꞌa sia rae fatu-fatuꞌ a, naeni atahori mana rena Lamatuaꞌ Hara-liin, ma ana simbo no rala nemehoꞌot.
21 men som icke har någon rot i sig, utan bliver beståndande allenast till en tid, och när bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då kommer han strax på fall.
Te Hara-liiꞌ naa ra nda raꞌoka sa. Naa de nda nenembedaꞌ dooꞌ sia atahori naa ralan sa. De leleꞌ atahori laen tao raꞌasususaꞌ e huu simbo Hara-liiꞌ naa ra, ma ana nggari hendi se neuꞌ ena.
22 Och att den såddes bland törnena, det är sagt om den som väl hör ordet, men låter tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse förkväva det, så att han bliver utan frukt. (aiōn g165)
No fini mana tudꞌa sia uru manggouꞌ a taladꞌan, onaꞌ atahori mana rena Hara-liiꞌ naa. Te ana sebꞌo-mue noꞌ a ue-tataos mataꞌ-mataꞌ fo nasodꞌa noꞌ a lole-ladꞌaꞌ ra. De basa ue-tataos naa ra, seti hendi Hara-liiꞌ naa mia ralan, de nda naꞌena ngguna saa sa ena boe. (aiōn g165)
23 Men att den såddes i den goda jorden, det är sagt om den som både hör ordet och förstår det, och som jämväl bär frukt och giver dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.»
Te fini mana tudꞌa sia rae isiꞌ a, onaꞌ atahori mana pasa ndikin fo simbo Hara-liiꞌ naa, ma tungga Lamatuaꞌ hihii-nanaun. Boe ma ana taoꞌ a dala-dala maloleꞌ, onaꞌ fini mana mabꞌoaꞌ a. Hambu ruma raboa dedꞌesin lao telu nulu, ma ruma lao nee nulu, ma ruma lao natun esa.”
24 En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Med himmelriket är det, såsom när en man sådde god säd i sin åker;
Yesus nafadꞌe seluꞌ nekendandaaꞌ esa fai nae, “Lamatualain toꞌu parendaꞌ naa, onaꞌ atahori esa nggari fini maloleꞌ sia osin.
25 men när folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg.
Temba neu ma, basa atahori mana sunggu masambetaꞌ ra. Boe ma atahori deꞌulaka nema, de nggari uru fui dekeꞌ ra risiꞌ osi a.
26 När nu säden sköt upp och satte frukt, så visade sig ock ogräset.
Leleꞌ osi a nabꞌuna-nabꞌoa, ma atahori mana tao ues nara rita uru fui a mori belaꞌ no are nggandum sia naa.
27 Då trädde husbondens tjänare fram och sade till honom: 'Herre, du sådde ju god säd i din åker; varifrån har den då fått ogräs?
Boe ma reu rafadꞌe tenu osiꞌ a rae, ‘Papa! Faiꞌ naa hita sela fini maloleꞌ sia papa osin, to? Taꞌo bee de uru a naeꞌ boe?’
28 Han svarade dem: 'En ovän har gjort detta.' Tjänarna sade till honom: 'Vill du alltså att vi skola gå åstad och samla det tillhopa?'
Malangga nataa nae, “Naa, atahori deꞌulakaꞌ ue-tataon.’ Boe ma mana tao ues nara olaꞌ rae, ‘Papa, hai mii miue hendi uru a, do?’
29 Men han svarade: 'Nej; ty då kunden I rycka upp vetet jämte ogräset, när I samlen detta tillhopa.
Te nataa nae, ‘Afiꞌ! Leleꞌ hei miue uru a, neꞌo hita sela-nggari malole nara nenelea hendiꞌ boe.
30 Låten båda slagen växa tillsammans intill skördetiden; och när skördetiden är inne, vill jag säga till skördemännen: 'Samlen först tillhopa ogräset, och binden det i knippor till att brännas upp, och samlen sedan in vetet i min lada.'»
Hela se mori belaꞌ losa fula-fai etu-oruꞌ a losa. Leleꞌ naa, dei fo au ufadꞌe atahori mana tao ues ra ae, “Ama miꞌidꞌuru miꞌihuluꞌ uru fui ra dei. Ma futu se mbumbutu-mbumbutuꞌ, fo dedꞌee hendi se. Basa naa midꞌudꞌuru buna-bꞌoa maloleꞌ ra, fo mbedꞌaꞌ nisiꞌ soka-poleꞌ rala.”’”
31 En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Himmelriket är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin åker.
Basa ma, Yesus olaꞌ fai nae, “Au fee seluꞌ nekendandaaꞌ esa fai, fo ama bisa mihine taꞌo bee fo Lamatualain dadꞌi Maneꞌ soaꞌ neu atahori hetar. Fefeun atahori nara onaꞌ deke anadikiꞌ sa fo atahori sela sia osin rala.
32 Det är minst av alla frön, men när det har växt upp, är det störst bland kryddväxter; ja, det bliver ett träd, så att himmelens fåglar komma och bygga sina nästen på dess grenar.»
Mae dekeꞌ naa, anadikiꞌ seli, te mete ma mori nema, na, dadꞌi hau huu ine monaeꞌ sia osi. Sambe mbuiꞌ ra rema randuna sia dana nara.”
33 En annan liknelse framställde han för dem: »Himmelriket är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.»
Yesus fee seluꞌ nekendandaaꞌ esa fai nae, “Lamatualain atahorin, onaꞌ bibꞌit roti fo inaꞌ sa haꞌi fo sambor no tarigu sak esa. Boe ma roti a reis losa naꞌamoko, huu bibꞌit roti mbei anaꞌ naa.”
34 Allt detta talade Jesus i liknelser till folket, och utan liknelser talade han intet till dem.
Yesus nanori atahori hetar nendiꞌ dudꞌuit mataꞌ hetar. Ana olaꞌ nendiꞌ a nekendandaaꞌ.
35 Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade: »Jag vill öppna min mun till liknelser, uppenbara vad förborgat har varit från världens begynnelse.»
Ana nanori taꞌo naa tungga saa fo Lamatualain mana ola-olan suraꞌ memaꞌ ena nae, “Dei fo Au unori endiꞌ nekendandaaꞌ. Dei fo Au ufadꞌe dala-dalaꞌ fo atahori nda feꞌe rene rita sa, eniꞌ a mia Lamatualain tao raefafoꞌ ia losa ia nema.”
36 Därefter lät han folket gå och gick själv hem. Och hans lärjungar trädde fram till honom och sade: »Uttyd för oss liknelsen om ogräset i åkern.»
Basa ma, Yesus lao hela atahori hetar naa ra, de baliꞌ ume neu. Boe ma ana mana tungga nara rema, de roꞌe tulun sia E rae, “Amaꞌ Tulun mufadꞌe hai nekendandaaꞌ soꞌal uru mana moriaoꞌ a sosoan dei!”
37 Han svarade och sade: »Den som sår den goda säden är Människosonen.
Boe ma Yesus nataa nae, “Atahori mana nggari fini maloleꞌ naa, naeni Au, Atahori Matetuꞌ ia.
38 Åkern är världen. Den goda säden, det är rikets barn, men ogräset är ondskans barn.
Ma osi naa, naeni raefafoꞌ ia. Fini maloleꞌ naa, naeni atahori mana dadꞌi Lamatualain bobꞌonggin ena. No uru mana mori aoꞌ naa, naeni nitu ra malanggan atahori nara.
39 Ovännen, som sådde det, är djävulen. Skördetiden är tidens ände. Skördemännen är änglar. (aiōn g165)
Boe ma, atahori deꞌulakaꞌ mana nema nggari fini uru naa, naeni nitu ra malangga monaen. Ma fai etu-oruꞌ naa, naeni fai mateteꞌen. Atahori mana etu-oru buna-bꞌoaꞌ naa, naeni Lamatualain ate nara mia sorga. (aiōn g165)
40 Såsom nu ogräset samlas tillhopa och brännes upp i eld, så skall det ock ske vid tidens ände. (aiōn g165)
Leleꞌ fai mateteꞌen, ara radꞌuru rala uru ra fo hotu hendi se. (aiōn g165)
41 Människosonen skall då sända ut sina änglar, och de skola samla tillhopa och föra bort ur hans rike alla dem som äro andra till fall, och dem som göra vad orätt är,
Huu Au, Atahori Matetuꞌ ia, dei fo haitua ate mana sia sorga rema. Dei fo ara reu radꞌuru basa atahori nda mana tungga Lamatuaꞌ parendan sa. Ma ara reu radꞌuru rala basa atahori mana neu kokoe-nanasi atahori laen ra, fo ara nda tungga Lamatuaꞌ parendan sa.
42 och skola kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.
Dei fo ara mbia hendi basa atahori deꞌulakaꞌ ra risiꞌ ai naraka rala reu, onaꞌ uru nenehotu hendiꞌ naa. Sia naa, dei fo ara feꞌe na ramedꞌa doidꞌosoꞌ ritaꞌ mamate nara, ma nggae eiei nda raloeꞌ sa.
43 Då skola de rättfärdiga lysa såsom solen, i sin Faders rike. Den som har öron, han höre.
Te atahori mana nasodꞌa no ndoos tungga Lamatualain hihii-nanaun, dei fo ara leo rakandoo ro Ama Maneꞌ sia sorga. Sia naa, ara raronda onaꞌ relo a. Naa! Atahori mana nau nahine Au, pasa ndikim malolole, o!”
44 Himmelriket är likt en skatt som har blivit gömd i en åker. Och en man finner den, men håller det hemligt; och i sin glädje går han bort och säljer allt vad han äger och köper den åkern.
Yesus fee seluꞌ nekendandaaꞌ esa fai nae, “Atahori mana nau nahine soꞌal Lamatuaꞌ toꞌu parendan, onaꞌ atahori mana nau hambu sudꞌiꞌ-saa mafelit, fo atahori funiꞌ mia rae rala. Atahori naa nema ali, ma ana hambu sudiꞌ-saa naa ra sia naa, naa de namahoꞌo nala seli. Basa ma, ana nasambombori baliꞌ sudiꞌ-saa naa. Boe ma ana baliꞌ lailai, de neu seo hendi basa hata-heton. De ana neu hasa nala rae naa, fo eni bisa hambu sudꞌi-saa mafelit naa.”
45 Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en köpman söker efter goda pärlor;
Yesus fee seluꞌ nekendandaaꞌ fai nae, “Atahori mana nae nahine Lamatuaꞌ toꞌu parendan naa, onaꞌ atahori mana danggan esa nau hambu mutiara mafelit. De ana sangga-sanggaꞌ mutiara fo nae hasa.
46 och då han har funnit en dyrbar pärla, går han bort och säljer vad han äger och köper den.
Leleꞌ ana hambu mutiara sa meulaun seli, ma ana baliꞌ neuꞌ ena, de neu seo hendi basa hata-heton. Basa ma ana neu hasa mutiara naa, fo eni bisa hambu e.”
47 Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en not kastas i havet och samlar tillhopa fiskar av alla slag.
Yesus fee seluꞌ nekendandaaꞌ nae, “Lamatualain toꞌu parendan, onaꞌ mana puꞌa ra reu mboꞌi puꞌat esa sia dano. Boe ma puꞌat naa hambu uꞌu mataꞌ-mataꞌ.
48 När den så bliver full, drager man upp den på stranden och sätter sig ned och samlar de goda i kärl, men de dåliga kastar man bort. --
Leleꞌ puꞌat naa sofeꞌ no uꞌu, ma mana puꞌa ra reu haꞌi rala se, fo rendi dano suun neu. Boe ma ara endoꞌ de raisi uꞌu mia puꞌat. Uꞌu maloleꞌ ra, ara tao nisiꞌ rela rala neu. Te uꞌu nda maloleꞌ sa na ara nggari hendi se.
49 Så skall det ock ske vid tidens ände: änglarna skola gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga (aiōn g165)
Onaꞌ naa boe, neu fai mateteꞌen. Dei fo Lamatualain ate nara rema mia sorga, fo bingga-banggi atahori deꞌulakaꞌ mia atahori rala ndoos ra. (aiōn g165)
50 och kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.
Dei fo ara nggari basa atahori deꞌulaka ra ai naraka rala reu. Dei fo ara ramedꞌa doidꞌosoꞌ manaseliꞌ sia naa, ma nggae eiei nda raloeꞌ sa,”
51 Haven I förstått allt detta?» De svarade honom: »Ja.»
Olaꞌ basa taꞌo naa, ma Yesus natane se nae, “Hei mihine basa saa fo Au olaꞌ faꞌ ia ra, do? Ara rataa rae, “Mihine, Lamatuaꞌ!”
52 Då sade han till dem: »Så är nu var skriftlärd, som har blivit en lärjunge för himmelriket, lik en husbonde som ur sitt förråd bär fram nytt och gammalt.»
Boe ma Yesus nataa baliꞌ se nae, “Malole! Huu meser agama esa-esaꞌ mana tebꞌe-tebꞌeꞌ nanori Lamatualain Dedꞌea-oꞌolan fo mana suraꞌ eniꞌ mia dalahulun, ma toꞌu nahereꞌ Au nenori ngga oras ia, na, ana onaꞌ tenu umeꞌ sa soaꞌ a soi nggudꞌan, fo natudꞌu hata-heto mbaran, naꞌabꞌue no hata-heto feun.”
53 När Jesus hade framställt alla dessa liknelser, drog han bort därifrån.
Leleꞌ Yesus nanori basa atahori nendiꞌ nekendandaaꞌ ma, Ana lao hela mamanaꞌ naa,
54 Och han kom till sin fädernestad, och där undervisade han folket i deras synagoga, så att de häpnade och sade: »Varifrån har han fått denna vishet? Och hans kraftgärningar, varifrån komma de?
de lao nisiꞌ kambon. Sia naa, Ana ume hule-oꞌeꞌ rala neu de nanori atahori ra. Basa atahori mana rena E, titindindiiꞌ a. Ara ola-olaꞌ rae, “Awii! Atahori ia mahinen dei! Ana neu nanori mia bee ia? Taꞌo bee de Ana tao nalaꞌ manadadꞌiꞌ naa ra?
55 Är då denne icke timmermannens son? Heter icke hans moder Maria, och heta icke hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas?
Tao-tao te Eni tukan hau a Anan. Hita tahine maloleꞌ inan Maria; ma odꞌi nara, naeni Yakobis, Yusuf, Yudas no Simon.
56 Och hans systrar, bo de icke alla hos oss? Varifrån har han då fått allt detta?»
Hita o tahine feto nara boe, huu basa nggita leo sia kamboꞌ sa na! Dadꞌi Ana hambu mahineꞌ naa, mia bee nema fai? Boe ma Ana hambu koasa manaseliꞌ naa, mia seka fai?”
57 Så blev han för dem en stötesten. Men Jesus sade till dem: »En profet är icke föraktad utom i sin fädernestad och i sitt eget hus.»
Naa de ara ramanasa losa nda nau rae rena E sa ena. Te Yesus nafadꞌe nae, “Memaꞌ tebꞌe! Sia mamanaꞌ laen, atahori ra hiiꞌ a fee hadꞌa-hormat neu Lamatualain mana ola-ola nara. Te sia kambon ma ume isi nara, atahori ra nda nau fee hadꞌa-hormat neu e sa.”
58 Och för deras otros skull gjorde han där icke många kraftgärningar. Se Skäppa i Ordförklaringarna
Huu rala nara manggateeꞌ de ara nda nau ramahere Yesus sa, naa de Ana nda tao manadadꞌi hetar sia naa sa.
