Matteus 13
1 Samma dag gick Jesus ut från huset där han bodde och satte sig vid sjön.
Hot hnin vah Jisuh imthung hoi a tâco teh talî teng vah a tahung navah,
2 Då församlade sig mycket folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den, medan allt folket stod på stranden.
moikapap e taminaw ni a kalup awh teh a kamkhueng awh. Long thung a kâen teh a tahung. Rangpuinaw teh a kawngteng lah a kangdue awh.
3 Och han talade till dem mycket i liknelser; han sade: »En såningsman gick ut för att så.
Hatnavah, bangnuenae lawknaw hah a dei pouh e teh, thai awh haw, cati kahei e tami ni cati kahei hanelah a tâco.
4 Och när han sådde, föll somt vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.
Cati teh a hei navah, a tangawn teh lam teng lah a bo. Lam teng a bo dawkvah tavanaw ni a tho awh teh a pâtu awh.
5 Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;
A tangawn teh talai a rapamnae koe lungcarawk um vah a bo. Hawvah ka bawt e cati teh tang a paw eiteh, a khawngyang a pabo hoeh dawkvah,
6 men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.
Kanî a tâco toteh khumbei ni a daw dawkvah, ketkamyai teh rawknae koe a pha.
7 Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det.
A tangawn teh pâkhing um vah a bo. Hawvah ka bawt e cati teh a paw ei pâkhing ni a katek teh a rawk awh.
8 Men somt föll i god jord, och det gav frukt, dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.
A tangawn teh kahawi e talai dawk a bo. Hawvah ka bawt e cati teh a let 30, 60, 100 totouh a paw teh a pung awh.
9 Den som har öron, han höre.»
Thai nahan hnâ ka tawn e pueng ni thai na seh, atipouh.
10 Då trädde lärjungarna fram och sade till honom: »Varför talar du till dem i liknelser?»
A hnukkâbangnaw ni a hnai awh teh, bangkongmaw hetnaw koevah bangnuenae lahoi na dei pouh telah a pacei awh.
11 Han svarade och sade: »Eder är givet att lära känna himmelrikets hemligheter, men dem är det icke givet.
Jisuh ni, nangmouh teh kalvan uknaeram hrolawknaw hah panuethainae kâ na tawn awh. Hatei, ahnimanaw teh, tawn awh hoeh.
12 Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
Apipatet haiyah ka tawn e tami teh kapap a tawn nahanlah bout poe sin han. Apipatet haiyah ka mathoe e teh a tawn e ca patenghai lawp lah ao han.
13 Därför talar jag till dem i liknelser, eftersom de med seende ögon intet se, och med hörande öron intet höra, och intet heller förstå.
Ahnimouh teh a hmu awh nahlangva nout awh hoeh. A thai a nahlangva panuek awh hoeh. Hatdawkvah bangnuenae hoi ka cangkhai.
14 Så fullbordas på dem Esaias' profetia, den som säger: 'Med hörande öron skolen I höra, och dock alls intet förstå, och med seende ögon skolen I se, och dock alls intet förnimma.
Isaiah ni, nangmouh teh na thai awh nahlangva vah thai panuek laipalah na thai awh. Na hmu awh nahlangva vah nout laipalah na hmu awh.
15 Ty detta folks hjärta har blivit förstockat, och med öronen höra de illa, och sina ögon hava de tillslutit, så att de icke se med sina ögon, eller höra med sina öron, eller förstå med sina hjärtan, och omvända sig och bliva helade av mig.
Hete miphunnaw niyah mit hmawt thai awh hoeh, hnâthai thai awh hoeh, a lungthin hoi panuek awh hoeh, a hringnae kâthung awh hoeh, a patawnae dam sak hoeh hane totouh a lungthin a hmo teh, a hnâpang awh teh, a mit a tabuem awh, telah sutdeilawk, hete miphunnaw koe a kuep.
16 Men saliga äro edra ögon, som se, och edra öron, som höra.
Nangmouh teh na mit ni a hmu teh na hnâ ni hai a thai dawkvah yawhawi lah na o awh.
17 Ty sannerligen säger jag eder: Många profeter och rättfärdiga män åstundade att se det som I sen, men fingo dock icke se det, och att höra det som I hören, men fingo dock icke höra det.
Atangcalah na dei pouh awh. Nangmouh ni na hmu awh e hah profetnaw hoi tami kalannaw ni hmu hane a ngai a ei hmawt awh hoeh. Na thai awh e hah thai hane a ngai a ei thai awh hoeh.
18 Hören alltså I vad som menas med liknelsen om såningsmannen.
Cati kaheikung bangnuenae dei ngainae teh, thai a haw.
19 När någon hör ordet om riket, men icke förstår det, då kommer den onde och river bort det som såddes i hans hjärta. Om en sådan människa kan det sägas att säden såddes vid vägen.
Lam teng dawk ka bawt e cati tingainae teh, uknaeram lawk hah sut a thai ei, a thai panuek hoeh dawkvah, kahrai ni a lung dawk hei lah kaawm e cati hah yout a la pouh tingainae doeh.
20 Och att den såddes på stengrunden, det är sagt om den som väl hör ordet och strax tager emot det med glädje,
Lungcarawk um ka bawt e cati tingainae teh, kamthang kahawi hah a thai navah, lunghawinae lung hoi tang a dâw eiteh,
21 men som icke har någon rot i sig, utan bliver beståndande allenast till en tid, och när bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då kommer han strax på fall.
a lungthin dawk a khawngyang a payang hoeh dawkvah, dawngdengca dueng doeh ao. Lawk kamthang kecu dawk rektapnae a khang toteh, hnuklah tang a kâhnawn tingainae doeh.
22 Och att den såddes bland törnena, det är sagt om den som väl hör ordet, men låter tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse förkväva det, så att han bliver utan frukt. (aiōn g165)
Pâkhing um ka bawt e cati tingainae teh, Lawk kamthang hah a thai eiteh, talaivan hnopai dawk lungpuennae hoi hnopai tawntanae ni a dumyen teh, hote hno ni kamthang lawk hah a katek dawkvah, a paw paw thai hoeh tingainae doeh. (aiōn g165)
23 Men att den såddes i den goda jorden, det är sagt om den som både hör ordet och förstår det, och som jämväl bär frukt och giver dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.»
Talai kahawi dawk ka bawt e cati tingainae teh, kamthang kahawi hah a thai teh, a thai panuek dawkvah alet 30, 60, 100 totouh a pungdaw tingainae doeh atipouh.
24 En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Med himmelriket är det, såsom när en man sådde god säd i sin åker;
Alouke bangnuenae bout a dei pouh e teh, kalvan uknaeram teh, a law dawk cati kahei e hoi a kâvan.
25 men när folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg.
Taminaw a i awh lahun nah taran hah a tho teh, cang hoi kâvan e pho mu hah cang um vah mak a hei sin teh yout a ceitakhai.
26 När nu säden sköt upp och satte frukt, så visade sig ock ogräset.
Cang teh a pâw, a roung, a vui a tâco toteh, phokungnaw hai a kamnue van.
27 Då trädde husbondens tjänare fram och sade till honom: 'Herre, du sådde ju god säd i din åker; varifrån har den då fått ogräs?
Hattoteh a sannaw ni imkung koe a cei awh teh, Bawipa, cati kahawi dueng nahoehmaw na law dawk na kahei vaw, phokungnaw teh nâ e na maw. atipouh awh navah,
28 Han svarade dem: 'En ovän har gjort detta.' Tjänarna sade till honom: 'Vill du alltså att vi skola gå åstad och samla det tillhopa?'
hethateh taran ni a sak e doeh atipouh. Hat pawiteh, ka cei a vaiteh phokungnaw hah koung phawk sak hanelah na ngainae ao maw, telah atipouh awh navah,
29 Men han svarade: 'Nej; ty då kunden I rycka upp vetet jämte ogräset, när I samlen detta tillhopa.
Imkung ni, hottelah ka ngainae awm hoeh. Phokungnaw hah na phawng awh pawiteh, cangkungnaw haiyah mek na phawng a payon vai ti puennae ao.
30 Låten båda slagen växa tillsammans intill skördetiden; och när skördetiden är inne, vill jag säga till skördemännen: 'Samlen först tillhopa ogräset, och binden det i knippor till att brännas upp, och samlen sedan in vetet i min lada.'»
Canga tue totouh teh, reirei roung na yawkaw seh. Canga tue a pha toteh, phokungnaw hah hmaloe phawk vaiteh hmai phum hanlah tangoung awh. Cakang hateh capai dawk cui awh telah ka a e naw hah ka ti pouh han telah imkung ni atipouh.
31 En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Himmelriket är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin åker.
Alouke bangnuenae lawk a dei pouh e teh, kalvan uknaeram teh law dawk patûe e antam mu hoi a kâvan.
32 Det är minst av alla frön, men när det har växt upp, är det störst bland kryddväxter; ja, det bliver ett träd, så att himmelens fåglar komma och bygga sina nästen på dess grenar.»
Antam mu teh a mu pueng hlak vah a thoung eiteh, a roung toteh phokung pueng hlak a len dawkvah, kahlun kamleng tavanaw ni a tho awh teh a kangnaw dawk a kamcout, a kâhat thai nahan totouh e a kung lah ao telah atipouh.
33 En annan liknelse framställde han för dem: »Himmelriket är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.»
Alouke bangnuenae lawk a dei pouh e teh kalvan uknaeram teh ton hoi a kâvan. Napui ni ton a la teh tavai tangthung kathum touh dawk a thum dawkvah tahawn kaawm e pueng hah a po sak atipouh.
34 Allt detta talade Jesus i liknelser till folket, och utan liknelser talade han intet till dem.
Jisuh ni hete bangnuenae lahoi yah, rangpuinaw hah a dei pouh. Bangnuenae laipalah dei pouh hoeh.
35 Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade: »Jag vill öppna min mun till liknelser, uppenbara vad förborgat har varit från världens begynnelse.»
Hot patet e lahoi yah, profet e lawk tie hateh, ka pahni ka ang vaiteh bangnuenae hah ka dei han. Talaivan pek a kamtawng hoiyah hro lah kaawm e naw hah ka pâpho han telah sut a dei e lawk hah kuepnae koe a pha.
36 Därefter lät han folket gå och gick själv hem. Och hans lärjungar trädde fram till honom och sade: »Uttyd för oss liknelsen om ogräset i åkern.»
Hathnukkhu Jisuh ni tami kamkhuengnaw hah a ceisak teh, imthung a kâen hnukkhu, a hnukkâbangnaw ni a hnai awh teh, law dawk hei e kahrawng e pho mu hah bang tingainae maw kacaicalah na dei pouh haw atipouh.
37 Han svarade och sade: »Den som sår den goda säden är Människosonen.
Jisuh ni, cati kahawi kahei e teh tami Capa doeh.
38 Åkern är världen. Den goda säden, det är rikets barn, men ogräset är ondskans barn.
Law hateh het talaivan doeh. Kahawi e cati teh uknaeram capanaw doeh. Kahrawng e pho mu teh kahrai capanaw doeh.
39 Ovännen, som sådde det, är djävulen. Skördetiden är tidens ände. Skördemännen är änglar. (aiōn g165)
Kahrawng e pho mu ka hei e taran hateh Kahraimathout doeh. Canga tue teh het talaivan poutnae doeh. Cang ka a e naw teh kalvantaminaw doeh. (aiōn g165)
40 Såsom nu ogräset samlas tillhopa och brännes upp i eld, så skall det ock ske vid tidens ände. (aiōn g165)
Kahrawng phokungnaw hah phawk vaiteh hmai phum e patetlah het talai apout navah kaawm han. (aiōn g165)
41 Människosonen skall då sända ut sina änglar, och de skola samla tillhopa och föra bort ur hans rike alla dem som äro andra till fall, och dem som göra vad orätt är,
Tami Capa ni ama e kalvantami a patoun vaiteh, ka payon sak e naw hoi kahawihoehe hno ka sak e pueng hah A uknaeram thung hoi rawi vaiteh,
42 och skola kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.
khuikanae, hâ katanae onae koe hmai dawk a pabo awh han.
43 Då skola de rättfärdiga lysa såsom solen, i sin Faders rike. Den som har öron, han höre.
Hatnavah tami kalannaw teh kanî patetlah amae na Pa e uknaeram dawk a ang awh han. Thai nahan hnâ ka tawn e pueng ni teh thai naseh.
44 Himmelriket är likt en skatt som har blivit gömd i en åker. Och en man finner den, men håller det hemligt; och i sin glädje går han bort och säljer allt vad han äger och köper den åkern.
Kalvan uknaeram teh law dawk hro e hno hoi a kâvan. Hote hno hah kahmawt e ni teh bout a ramuk teh, lunghawi laihoi a ban teh a tawn e pueng hah a yo hnukkhu hote law hah a ran.
45 Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en köpman söker efter goda pärlor;
Hahoi, kalvan uknaeram teh aphu kaawm poung e Pale ka tawng e hno kayawtkung hoi a kâvan.
46 och då han har funnit en dyrbar pärla, går han bort och säljer vad han äger och köper den.
Hote hno kayawtkung ni aphu kaawm poung e Pale hah a hmu toteh, a cei teh a tawn e pueng hah a yo hnukkhu hote Pale hah a ran.
47 Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en not kastas i havet och samlar tillhopa fiskar av alla slag.
Hahoi, kalvan uknaeram teh talî dawk heng nah aphunphun e tanganaw ka ramuk e tamlawk hoi a kâvan.
48 När den så bliver full, drager man upp den på stranden och sätter sig ned och samlar de goda i kärl, men de dåliga kastar man bort. --
Tanga moi a kaman toteh a kongteng lah a sawn teh, a tahungkhai awh. Kahawi e tanganaw hah a rawi awh teh sikrei dawk a pâseng awh. Kahawi hoeh e tanganaw teh a tâkhawng awh.
49 Så skall det ock ske vid tidens ände: änglarna skola gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga (aiōn g165)
Hot patetlah talai a pout navah kalvantaminaw ni kum awh vaiteh, tami kalannaw um hoi tamikayonnaw teh rawi ka pek vaiteh, (aiōn g165)
50 och kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.
khuikanae, hâ katanae onae koe hmai dawk a pabo awh han.
51 Haven I förstått allt detta?» De svarade honom: »Ja.»
Hete hnonaw pueng hah na thai panuek a ou. telah a pacei toteh, ka thaipanuek awh toe Bawipa telah a hnukkâbangnaw ni atipouh awh.
52 Då sade han till dem: »Så är nu var skriftlärd, som har blivit en lärjunge för himmelriket, lik en husbonde som ur sitt förråd bär fram nytt och gammalt.»
Hatdawkvah, kalvan uknaeram kong ka cang tangcoung e kâlawk kacangkhaikungnaw, a hnukkâbang lah kaawm e tami teh, amae hno aphunphun e, a katha hoi a karuem e naw hah peng ka rasat e imkung hoi a kâvan atipouh.
53 När Jesus hade framställt alla dessa liknelser, drog han bort därifrån.
Hote bangnuenae lawknaw hah koung a dei pouh hnukkhu hote hmuen hah a ceitakhai.
54 Och han kom till sin fädernestad, och där undervisade han folket i deras synagoga, så att de häpnade och sade: »Varifrån har han fått denna vishet? Och hans kraftgärningar, varifrån komma de?
Hathnukkhu amae khothung a pha teh sinakoknaw dawkvah a cangkhai, khothung e taminaw teh a kângairu awh dawkvah, hete tami ni hete lungangnae hoi hete thaonae heh nâ e ne a tawn.
55 Är då denne icke timmermannens son? Heter icke hans moder Maria, och heta icke hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas?
Ahni teh lettama e capa nahoehmaw. A manu teh Meri nahoehmaw. A nawngha teh Jem, Joseph, Simon, Judah tie naw nahoehmaw.
56 Och hans systrar, bo de icke alla hos oss? Varifrån har han då fått allt detta?»
A tawncanunaw haiyah maimouh hoi kahnai lah awm awh hoeh maw. Hat pawiteh hete tami ni hete hnonaw hah na e maw a hmu telah ati awh.
57 Så blev han för dem en stötesten. Men Jesus sade till dem: »En profet är icke föraktad utom i sin fädernestad och i sitt eget hus.»
A lungpout awh. Jisuh ni profetnaw teh ama kho, amae ram alawilah doeh barinae ao telah atipouh.
58 Och för deras otros skull gjorde han där icke många kraftgärningar. Se Skäppa i Ordförklaringarna
Khothung e naw ni a yuem awh hoeh dawkvah, hote hmuen koe thaonae moikapap sak hoeh.
