Matteus 13
1 Samma dag gick Jesus ut från huset där han bodde och satte sig vid sjön.
Chujouvin hiche ni chun Yeshuan in chu adalhan chule dillen pama chun atouvin ahi.
2 Då församlade sig mycket folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den, medan allt folket stod på stranden.
Mihonpi akimvela aki khom un, hiti chun ama kong khat a alut e. Chuche muna chun atouvin chule mihonpi vapama umho chu thu ahil tai.
3 Och han talade till dem mycket i liknelser; han sade: »En såningsman gick ut för att så.
Aman thulem tampi mangchan amaho chu thusim tampi ahil in, hiche thusim hi aseiye: “Ngaiyun! Loubol mi khat muchi the ding in aga potdoh e.
4 Och när han sådde, föll somt vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.
Chule aman muchi chu loulaiya athea ahileh, muchi phabep chu lampia a-chu in ahileh vacha ho ahung un anejou tauve.
5 Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;
Muchi dang phabep chu songlheu chung lei patna a achutai. Lei apat jeh chun muchi chu ahung kehdoh loichel in ahi.
6 men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.
Hinlah nisa ahung satan ahileh, leiset achu ajung alut thuh lou jeh in asang gop pai jeng in ahi.
7 Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det.
Muchi dang phabep ma chu ling lah a a-chu in ling chu akhang in chule chang phung dong nalai chu adep lihtai.
8 Men somt föll i god jord, och det gav frukt, dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.
Hinlah muchi adang chengse vang leiphatna a a-chu in chule hiche ho chu ajat som thum, ajat somgup chule ajat jakhat chan geiyin apung uvin ahi.
9 Den som har öron, han höre.»
Khojahna ding nakol nei ami chang cheh in angaiya chule ahetkhen angaiye,” ati.
10 Då trädde lärjungarna fram och sade till honom: »Varför talar du till dem i liknelser?»
Aseijuite ahung un chule adong uvin, “Iti dana nangman miho thu nahil tengleh thulem naseiji ham?” atiuve.
11 Han svarade och sade: »Eder är givet att lära känna himmelrikets hemligheter, men dem är det icke givet.
Aman adonbut in, “Nangho hi van Lenggam thuguh hettheina kipea nahi tauve, hinlah amaho kipe lou ahiuve.
12 Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
Ka thuhil ngai ho chu hetkhen na kipeh be ding chule amahon hetna bulhingset anei diu ahi. Hinlah ka thuhil ngaisah lou ho chu hetna phabep aneiyu jong chu kilah mangpeh nalai diu ahi.
13 Därför talar jag till dem i liknelser, eftersom de med seende ögon intet se, och med hörande öron intet höra, och intet heller förstå.
Hijeh chun hiche thulem ho hi Kaman chah ahi. Ajeh chu amahon avet vang uva amu tahbeh lou ding u, ajah uva ahivanga angaiyu chu hetdohna tahbeh neilou ding ahiuve.”
14 Så fullbordas på dem Esaias' profetia, den som säger: 'Med hörande öron skolen I höra, och dock alls intet förstå, och med seende ögon skolen I se, och dock alls intet förnimma.
Hiche hi Isaiah themgao thusei, “Ipi kasei najah tenguleh hetkhenna nanei thei lou diu ahi. Ka thilbol namu tenguleh, geldohna nanei thei lou dingu ahi.
15 Ty detta folks hjärta har blivit förstockat, och med öronen höra de illa, och sina ögon hava de tillslutit, så att de icke se med sina ögon, eller höra med sina öron, eller förstå med sina hjärtan, och omvända sig och bliva helade av mig.
Ajeh chu hiche mite hi alung gelu atah cheh in, chule akol'uva khojahna aumpoi chule amahon amit asing uvin, amit un kho amu tapon, chule ana koluvin kho ajapon, chule alung un hetkhenna aneipon, chule keiman kasuhdam theina ding in ka heng lama ahung kihei pouve.”
16 Men saliga äro edra ögon, som se, och edra öron, som höra.
“Hinlah namit teni uvin amu jeh un, namit-u mitvang pha ahi chule nana kolte niuvin ajah jeh un, nakol vangpha ahi.
17 Ty sannerligen säger jag eder: Många profeter och rättfärdiga män åstundade att se det som I sen, men fingo dock icke se det, och att höra det som I hören, men fingo dock icke höra det.
Thu tahbeh ka seipeh nahiuve, themgao tamtah le mi chonpha tamtah'in namu uhi amu nomun, hinlah amu pouve. Chule thu najah chengseu hi ajah nomun, hinlah ajah lou-u ahitai.”
18 Hören alltså I vad som menas med liknelsen om såningsmannen.
“Tuhin lou bolpa chun amuchi the ahil chetna ngaiyuvin.
19 När någon hör ordet om riket, men icke förstår det, då kommer den onde och river bort det som såddes i hans hjärta. Om en sådan människa kan det sägas att säden såddes vid vägen.
Lampia chu-ah muchin avetsah chu Lenggam thu kihil ja'a, ahivanga hechen lou ho ahiuve. Chujouvin agi loupa chu ahung in chule alung sung uva kitulut muchi chu ahung lamang jitai.
20 Och att den såddes på stengrunden, det är sagt om den som väl hör ordet och strax tager emot det med glädje,
Songlheu chunga chua muchi hin thu kisei chu ngaiya chule apet petna kipah tah a sanga mitoh tekah thei ahi.
21 men som icke har någon rot i sig, utan bliver beståndande allenast till en tid, och när bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då kommer han strax på fall.
Hinlah ajung athuh loujeh in ahingsot tapoi. Amaho chun hahsatna ato tenguleh ahilouleh Pathen Thu jeh a gim bolna ato tenguleh alhamang ji tauve.
22 Och att den såddes bland törnena, det är sagt om den som väl hör ordet, men låter tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse förkväva det, så att han bliver utan frukt. (aiōn g165)
Muchi ling lah a chu ho chu Pathen Thu ja a ahia tu hinlai vannoi lung gimna ho leh, haona ngaichatna ho jeh in gaso louvin aum jitai. (aiōn g165)
23 Men att den såddes i den goda jorden, det är sagt om den som både hör ordet och förstår det, och som jämväl bär frukt och giver dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.»
Muchi lei phatna a chuho vang thu chu atahbeh a ja a chule hetchetna nei ahiuvin, chule amaho chun ajat som thum, ajat som gup chule ajat jakhat ahin sodoh e!” ati.
24 En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Med himmelriket är det, såsom när en man sådde god säd i sin åker;
Yeshuan thusim jatchom khat hichea hin aseiye: “Van gam chu loubol mi khat in alouva muchi pha athea toh tekah thei ahi.
25 men när folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg.
Hinlah chuche jan chun natong ho aihmut pat un, melmapa chu ahung in chuin changtah lah a chun changlhem ahung then, ache mangtai.
26 När nu säden sköt upp och satte frukt, så visade sig ock ogräset.
Changphung ahung khanlhit phat in, aga jong ahung um'in chule changlhem jong chu ahung khang len in ahi.
27 Då trädde husbondens tjänare fram och sade till honom: 'Herre, du sådde ju god säd i din åker; varifrån har den då fått ogräs?
Loubolpa natong ho akoma agache uvin, chuin ajah a, ‘Hepu louva muchipha nathe na'a khun changlhem akeh dimset in, hoiya kon iti hung um hintem?’ atiuve.
28 Han svarade dem: 'En ovän har gjort detta.' Tjänarna sade till honom: 'Vill du alltså att vi skola gå åstad och samla det tillhopa?'
‘Melma khat'in abol hichu’ tin loubolpa chun ahin phongdoh tai. ‘Changlhem ho kaga bodoh dingu ham?’ tin adong uve.
29 Men han svarade: 'Nej; ty då kunden I rycka upp vetet jämte ogräset, när I samlen detta tillhopa.
“Ahipoi, chutia nabol uleh changtah bodoh tha get nuvin nate.
30 Låten båda slagen växa tillsammans intill skördetiden; och när skördetiden är inne, vill jag säga till skördemännen: 'Samlen först tillhopa ogräset, och binden det i knippor till att brännas upp, och samlen sedan in vetet i min lada.'»
A at phat lhin kah in khantha jengu hen. Chuteng keiman chang at ho jah'a changlhem chu lhengdoh unlang, kan khomun chule meiya halvam un, chule changtah chu changkul'a khum uvin tina nge” ati.
31 En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Himmelriket är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin åker.
Hichea hin vetsahna chomkhat Yeshuan amange: “Van Lenggam chu ankam mu louva kithe tobang ahi.
32 Det är minst av alla frön, men när det har växt upp, är det störst bland kryddväxter; ja, det bliver ett träd, så att himmelens fåglar komma och bygga sina nästen på dess grenar.»
Muchi jouse lah a aneopen ahi, hinlah hon a kitu lah a aphung lenpen ahung hitan, ahungkhang len in, thingphung ahung kisoh in, chule vacha ho ahungun chuin abah hoa abu akiset uvin ahi,” ati.
33 En annan liknelse framställde han för dem: »Himmelriket är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.»
Yeshuan hiche thulem jong hi aseiyin: “Van gam hi numei khat'in changlhah semna dinga chol aman tobang ahi. Ama hin chol neocha chu chang bong tetohna thum'a akoi jeng vang'in, changbong chu apumpin apomsah soh hel in ahi.” ati.
34 Allt detta talade Jesus i liknelser till folket, och utan liknelser talade han intet till dem.
Yeshuan mihonpi lah a thu aseina'a thusimle thulem hitobang ho hi amangcha jing in ahi. Ahimong in hitobang thulem mang cha louvin amaho koma thu asei jipoi.
35 Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade: »Jag vill öppna min mun till liknelser, uppenbara vad förborgat har varit från världens begynnelse.»
Hiche hi Pathen in Themgao kam'a anaseisa: “Keiman nakom uva thulema kaseiding, Keiman vannoi kisem kipat apat thuguh kisel kahilchet peh ding ahi,” ti aguilhunna ahi.
36 Därefter lät han folket gå och gick själv hem. Och hans lärjungar trädde fram till honom och sade: »Uttyd för oss liknelsen om ogräset i åkern.»
Chuin mihonpi chu polama adalhan, Yeshua chu insung agalut in ahileh aseijuiten, “Changlhem loulaiya um thulem chu nei hilchet peh un,” atiuve.
37 Han svarade och sade: »Den som sår den goda säden är Människosonen.
Yeshuan adonbut in, “Loubolpa, muchipha the a-chu Mihem Chapa ahi.
38 Åkern är världen. Den goda säden, det är rikets barn, men ogräset är ondskans barn.
Lou chu vannoi leiset ahi, chule muchipha chu Lenggam mite ahiuve. Changlhem chu agiloupa mite ho ahiuve.
39 Ovännen, som sådde det, är djävulen. Skördetiden är tidens ände. Skördemännen är änglar. (aiōn g165)
Melma changlhem changtah lah a thepa chu Diabol ahi. Chang at phat chu vannoi kichaina phat ahi, chule chang at ho chu Vantilte ho ahiuve.” (aiōn g165)
40 Såsom nu ogräset samlas tillhopa och brännes upp i eld, så skall det ock ske vid tidens ände. (aiōn g165)
“Changlhem ho lhendoh a aum'uva chule meiya akigo banga chu, vannoi kichaini jongleh chuti ding ahi. (aiōn g165)
41 Människosonen skall då sända ut sina änglar, och de skola samla tillhopa och föra bort ur hans rike alla dem som äro andra till fall, och dem som göra vad orätt är,
Mihem Chapa chun a-Vantilte ahinsol ding, chule amaho chun Lenggama kon chonset hin umdohsah ho le thilse bol jouse asuhmang dingu ahi.
42 och skola kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.
Chule Vantil ho chun amaho chu meikou jejua chu alelut dingu, hichea chu kana chule hagelna umding ahi.
43 Då skola de rättfärdiga lysa såsom solen, i sin Faders rike. Den som har öron, han höre.
Chuteng michonpha ho chengse a Pau Lenggam sunga nisa tobanga vahding ahiuve. Thungaina ding nakol neiya chun ngaiyu hen chule heuhen!”
44 Himmelriket är likt en skatt som har blivit gömd i en åker. Och en man finner den, men håller det hemligt; och i sin glädje går han bort och säljer allt vad han äger och köper den åkern.
“Van'a Lenggam chu mi khat in loulaiya gou kiselguh amudoh tobang ahi. Kipah thanom pum'in aselkit'in chule anei jouse chu ajoh doh in asumnei sun chun lou chu achotai.”
45 Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en köpman söker efter goda pärlor;
“Chujongleh Van'a Lenggam chu kivei mi khat in twikoh chang manlutah ahol tobang ahi.
46 och då han har funnit en dyrbar pärla, går han bort och säljer vad han äger och köper den.
Aman twikoh chang man lutah chu amudoh phat in anei jouse ajoh doh in, chule lou chu achotai.”
47 Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en not kastas i havet och samlar tillhopa fiskar av alla slag.
“Chule Van'a Lenggam chu nga matna len twi lah'a kiseplha a chule nga jouse man tobang ahi.
48 När den så bliver full, drager man upp den på stranden och sätter sig ned och samlar de goda i kärl, men de dåliga kastar man bort. --
Len chu adimset phat in, hichu vapama aloidoh uvin, atou khomun chule nga aphaho chu aboma akoiyun, hinlah aphalou ho chu apai mang tauve.
49 Så skall det ock ske vid tidens ände: änglarna skola gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga (aiōn g165)
Vannoi kichaini jongleh chuti ding ahi. Vantil ho hunguvin tin michonpha hoa konna mi gilou ho ahin chom khendoh dingu ahi. (aiōn g165)
50 och kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.
Miphalou ho chu mei deujeju sunga chun lehlut uvintin, hichea chu kana le hagelna umding ahi.”
51 Haven I förstått allt detta?» De svarade honom: »Ja.»
Hiche hohi aboncha nahet nah uvem? atileh amahon “Henge,” atiuve.
52 Då sade han till dem: »Så är nu var skriftlärd, som har blivit en lärjunge för himmelriket, lik en husbonde som ur sitt förråd bär fram nytt och gammalt.»
Chujouvin aman aseiben, “Van'a Lenggama Hou thuhila pang seijui hung hi ho hi, in neipan aneikholna muna kona Thutah gou alui le athah ahin pohdoh tobang ahi,” ati.
53 När Jesus hade framställt alla dessa liknelser, drog han bort därifrån.
Hiche thusimho le vetsahna ho ahil jouvin, aman chuche gam chu adalhan,
54 Och han kom till sin fädernestad, och där undervisade han folket i deras synagoga, så att de häpnade och sade: »Varifrån har han fått denna vishet? Och hans kraftgärningar, varifrån komma de?
Achenna khopi Nazareth lama ahung kiletai. Aman amaho hou kikhopna in'a thu ahil pet'in amitakip in adatmo uvin chule aseiyun, “Hoiya kona hiche chihna le thil kidang boltheina hoiya thaneina akilah ahidem?” tin asei-uve.
55 Är då denne icke timmermannens son? Heter icke hans moder Maria, och heta icke hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas?
Amahon anoisebol uvin, “Ama thing thembol chapa ahi, anu Mary le asopi pasal ho—James, Joseph, Simon le Judah abonun ihecheh uve.
56 Och hans systrar, bo de icke alla hos oss? Varifrån har han då fått allt detta?»
Asopi numeiho jouse jong ilah uva aumcheh uvin. Hiche ho jouse hi hoiya kona akihetdoh hintem?” atiuvin ahi.
57 Så blev han för dem en stötesten. Men Jesus sade till dem: »En profet är icke föraktad utom i sin fädernestad och i sitt eget hus.»
Chuin amaho chu hatah in alung-lhalheh uvin, chule Ama atahsan nomta pouve. Chuphat in Yeshuan amaho aseipeh in, “Themgao chu ama insung le akhopia mite lah tilouvin mun jousea jabolna achange,” ati.
58 Och för deras otros skull gjorde han där icke många kraftgärningar. Se Skäppa i Ordförklaringarna
Chuin amahon atahsan lou jeh uvin thil kidang themkhat bou aboltai.
