Matteus 12
1 Vid den tiden tog Jesus på sabbaten vägen genom ett sädesfält; och hans lärjungar blevo hungriga och begynte rycka av ax och äta.
Mu mazuva awo Kereste ava kuhita mu mawa mwi zuva lye Pumulo. Balutwana bakwe vava fwile izaala mi chi vatanga ku totola zikunku, ni kulya.
2 När fariséerna sågo detta, sade de till honom: »Se, dina lärjungar göra vad som icke är lovligt att göra på en sabbat.»
Kono linu Vafalisi hava vona kuti; Chi va cho kuti kwa Kereste, “Voone, valutwana va ko kwete kuchola mulawo mwi zuva lye Pumulo.”
3 Han svarade dem: »Haven I icke läst vad David gjorde, när han och de som följde honom blevo hungriga:
Kono Kereste cha wamba ku vali, “Kana ka mwini kuvala za vapangi Daafita, ha vali kufwile inzala, mi vakwame va vali kwina naye?
4 huru han då gick in i Guds hus, och huru de åto skådebröden, fastän det ju varken för honom eller för dem som följde honom var lovligt att äta sådant bröd, utan allenast för prästerna?
Mwa vayendeli mwi zuuvo ye Reeza mi chalya chinkwa chivena kwateni, kena avali cha mulawo kuti alye, hape kena chivali cha mulawo kwavo va vena naye, mi ku vali mulawo ku vali valuti?
5 Eller haven I icke läst i lagen att prästerna på sabbaten bryta sabbaten i helgedomen, och likväl äro utan skuld?
Kana kena mu va vali mu mulawo, kuti mwi zuva lye Pumulo valuti mwi tempele va cholanga mulawo we Pumulo mi ka vena mulandu?
6 Men jag säger eder: Här är vad som är förmer än helgedomen.
Kono ni cho kwenu kuti mu kulwana yo hita kereke zonse kwena.
7 Och haden I förstått vad det är: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer', så skullen I icke hava dömt dem skyldiga, som äro utan skuld.
Kambe chi muvali kwizi, 'Ni lakaza chisemo mi isinyi chitavelo,' ni musena mu va nyansi va sa foseze.
8 Ty Människosonen är herre över sabbaten.»
Chokuti Mwan'a Muntu nji Kereste we Pumulo.”
9 Och han gick därifrån vidare och kom in i deras synagoga.
Linu Kereste cha funduka ku yenda mi cha yenda mu zivaka zavo za malapelelo. Mu lindile, kuvena mukwame ya va zuminine yiyanza.
10 Och se, där var en man som hade en förvissnad hand. Då frågade de honom och sade: »Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten?» De ville nämligen få något att anklaga honom för.
Vafalisi chi va vuuza Jesu, chi vati, “Kana ku swanela kuhoza lye Pumulo?” kuti va wanine ha teni inzila yi cho kuti wa tenda chivi.
11 Men han sade till dem: »Om någon bland eder har ett får, och detta på sabbaten faller i en grop, fattar han icke då i det och drager upp det?
Jesu na cho ku vali, “Muntu mwi ve njeni kwenu kuti ave ni ngu yi mwina, mi heva kuti iyi ngu iwila mwilindi mwi zuva lye Pumulo, ke se wi tuse ni kwi zwiisa?
12 Huru mycket mer värd är nu icke en människa än ett får! Alltså är det lovligt att på sabbaten göra vad gott är.»
Mu ku ve vule ni vutokwa kuti muntu ahite ngu! Ni hakuvavulyo kulukela ku va mulawo wa kutenda vulotu mwi zuva lye Pumulo.”
13 Därefter sade han till mannen: »Räck ut din hand.» Och han räckte ut den, och den blev frisk igen och färdig såsom den andra. --
Linu Jesu cha ti ku mukwamwe, “Wolole yanza lyanko.” Cha li wolola, mi cha vo zekezwa makete, sina nji limwi yi yanza.
14 Då gingo fariséerna bort och fattade det beslutet om honom, att de skulle förgöra honom.
Kono va Falisi chi vazwa hanze mi chi va ka muveteka. Va vali ku ka vulola nzila mwe se va mwi hayile.
15 Men när Jesus fick veta detta, gick han bort därifrån; och många följde honom, och han botade dem alla,
Kono Jesu heziva, cho volela mu masule. Vungi bwe nyangela vu va mwi chilile, mi cha va honza bonse.
16 men förbjöd dem strängeligen att utbreda ryktet om honom.
Cho va layela kuti sanzi va mwi zi vahazi ku va mwi,
17 Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten Esaias, när han sade:
iyo iwoleka ku va niti, ku wamana ni chi va wambwa kwa Isaya wa mupolofita, ku cho,
18 »Se, över min tjänare, som jag har utvalt, min älskade, i vilken min själ har funnit behag, över honom skall jag låta min Ande komma, och han skall förkunna rätten bland folken.
“Vone, Iwe mutang'a ngu uni va keti; yini suuni, yiye kwali luhuho lwangu lu va mushukelyi. Ka ni vike kwali Luhuho lwangu, mi ka huweleze inkatulo ku Machava.
19 Han skall icke kiva eller skria, och hans röst skall man icke höra på gatorna,
Keti na hondane kamba ku huweleza hahulu; mane nangati zumwi vulyo kuti azuwe linzwi lyakwe mu makululu.
20 Ett brutet rör skall han icke sönderkrossa, och en rykande veke skall han icke utsläcka, intill dess att han har fört rätten fram till seger.
Ke se na chole impee yitengeme; ke se na zimise mu muni usa zwisi vuusi, konji pili cha tumina inkatulo kuti nje yikome.
21 Och till hans namn skola folken sätta sitt hopp.»
Mi va Machava konji chi va kolwisisa mwi ziina lyakwe.”
22 Då förde man till honom en besatt, som var blind och dövstum. Och han botade honom, så att den dövstumme talade och såg.
Linu zumwi yo fwile menso ni chimumu, wi nji hilwe madimona, ava letwa kwa Kereste. Cha mu haza, che kalavo yi cho kuti chimumu chiwambe ni ku vonna.
23 Och allt folket uppfylldes av häpnad och sade: »Månne icke denne är Davids son?»
Inyangela yonse chi ya komokwa mi chi ya ti, “Kana kuti uzu muntu mwan'a Daafita?”
24 Men när fariséerna hörde detta, sade de: »Det är allenast med Beelsebul, de onda andarnas furste, som denne driver ut de onda andarna.»
Kono linu va Falisi ha va zuwa imakazo, chi vati, “Uzu muntu ka hindiki madimona konji cha Veelzebub, mu kulwana wa madimona”
25 Men han förstod deras tankar och sade till dem: »Vart rike som har kommit i strid med sig självt bliver förött, och intet samhälle eller hus som har kommit i strid med sig självt kan hava bestånd.
Kono Jesu ave zivi milelo yavo mi cha ti ku vaali, “Umwi ni umwi muvuso ukawuhene hakati uwo wi ne ka wu wanike kuti u shinyiwa, mi muleneñi ni muleneñi kapa izuuvo yi ka wuhene hakati yiyo yine ke se ni zimane hamwina.
26 Om nu Satan driver ut Satan, så har han kommit i strid med sig själv. Huru kan då hans rike hava bestånd?
Heva Javulusi na hindika Javulusi, U li ka wuhenye hakati eye mwine. Kana uwo muuso ka wu kuzimane vule?
27 Och om det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vem driva då edra egna anhängare ut dem? De skola alltså vara edra domare.
Mi heva ni hindika madimona cha Veelzevule, cwale nji mwi zina lyani valutwana mu va hindikila? Vakeñi che zi, ka va ve vaatuli venu.
28 Om det åter är med Guds Ande som jag driver ut de onda andarna, så har ju Guds rike kommit till eder. --
Kono heva Ni tanda madimona cha Luhuho lwa Simwine Reeza, linu muvuso we Reeza wize hewulu lyenu.
29 Eller huru kan någon gå in i en stark mans hus och beröva honom hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke? Först därefter kan han plundra hans hus.
Mi kwiza vule kuti zumwi wi njila muzuvo ya muntu wina ziiho mi wiiva zibya za mwi zuuvo na sa sumini mukwame yo kolete lye tanzi? Linu cwale mweve zibya za kwe mwi zuuvo.
30 Den som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar.
Yiye ya sa zimene name uni toyete, mi yiye ya sa likopanyi name u hasana.
31 Därför säger jag eder: All annan synd och hädelse skall bliva människorna förlåten, men hädelse mot Anden skall icke bliva förlåten.
Kuzwaho Ni cho kwenu niti, chivi chonse ni ku nyasilizwa ka zi swalelwe bantu, kono nyefulo zonse ku wamana ni Luhuho ke se ni kuve ni swalelo.
32 Ja, om någon säger något mot Människosonen, så skall det bliva honom förlåtet; men om någon säger något mot den helige Ande, så skall det icke bliva honom förlåtet, varken i denna tidsåldern eller i den tillkommande. (aiōn g165)
Mi vonse va wamba linzwi lifusahele ku Mwan'a Muntu, ka va swalelwe kwali. Kono vonse va wamba kunyasiliza Luhuho lu Njolola, ke se ni va swalelwe, ni heva munu mwifasi, ni heva mwifasi likeza. (aiōn g165)
33 I måsten döma så: antingen är trädet gott, och då måste dess frukt vara god; eller är trädet dåligt, och då måste dess frukt vara dålig. Ty av frukten känner man trädet.
U wola kutenda isamu vulotu ni zichelantu za teni kapa isamu kufwa ni zichelantu za teni kufwa, kakuti isamu lizivahala cha zi chelantu za teni.
34 I huggormars avföda, huru skullen I kunna tala något gott, då I själva ären onda? Vad hjärtat är fullt av, det talar ju munnen.
Yinwe vaana va zihili, kuzwaho mwina vuuvi, mu woola vule ku wamba zilotu? Kakuti ku zwililila kunkulo kaholo kawamba.
35 En god människa bär ur sitt goda förråd fram vad gott är, och en ond människa bär ur sitt onda förråd fram vad ont är.
Muntu yo shiyeme u zwisa chimbule chilotu kuzwililila kunkulo, mi muntu u fosahele u zwiisa chimbule chi fosahele ku zwililila kwikulo yakwe.
36 Men jag säger eder, att för vart fåfängligt ord som människorna tala skola de göra räkenskap på domens dag.
Mi ni milwilite kuti mwi zuva lwe katulo bantu ka va ve ni bwikalavelo ku linzwi ni linzwi li va va wamba.
37 Ty efter dina ord skall du dömas rättfärdig, och efter dina ord skall du dömas skyldig.»
Cho kuti cha maanzwi yenu ka mu wane ku shemuviwa, mi cha manzwi yenu ka mu hewe mulandu.”
38 Då togo några av de skriftlärde och fariséerna till orda och sade till honom: »Mästare, vi skulle vilja se något tecken av dig.»
Linu va mwi vañoli ni va Falisi chi vetava Jesu mi chi vaati, “Muluti, tu likumbuta ku vona chisupo chi zwa kwako.
39 Men han svarade och sade till dem: »Ett ont och trolöst släkte är detta! Det åstundar ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än profeten Jonas' tecken.
Kono Jesu che tava naati kuvali, “Mu vilala ni lusika lusangu lu lola vulyo chisupo. Kono ka kwina chisupo chense chi vonwe konji chisupo cha Joona wa mupolofita.
40 Ty likasom Jonas tre dagar och tre nätter var i den stora fiskens buk, så skall ock Människosonen tre dagar och tre nätter vara i jordens sköte.
Chokuti Joona ave kali mazuva otatwe ni masiku otatwe mwi vuumo lye inswi yikulite, mi na ye Mwan'a Muntu mwe kale mazuva otatwe ni masiku otatwe mwi kulo ye faasi.
41 Ninevitiska män skola vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty de gjorde bättring vid Jonas' predikan; och se, här är vad som är mer än Jonas.
Vaanakwame va munzi wa Nenive ka va zimane kwi katulo ni lusika lunu lwa suunu mi ka lunyanswe. Chokuti mu va sikuluhi chekutazo ya Joona, mi voone, zumwi mukulana kwa Joona kwena hanu.
42 Drottningen av Söderlandet skall vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty hon kom från jordens ända för att höra Salomos visdom; och se, här är vad som är mer än Salomo.
Simwine wa mukulwakazi yo zwa kwa Mbowela ka zimane ni lusika lunu lwa suunu ni ku watulwa. U kazwila ku ma mani mani ye kanda ku keza kwi za kuzuwa za vutali bya Solomoni, mi voone, zumwi mukulwana kwa Solomoni kwena hanu.
43 När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han omkring i ökentrakter och söker efter ro, men finner ingen.
Linu cwale luhuho luvilala haluzwa ku muntu ku yenda, lu yenda muzivaka zi sena menzi mi lu lola chi vaka cha ku pumula kono ka chi waniki.
44 Då säger han: 'Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag gick ut ifrån.' Och när han kommer dit och finner det stå ledigt och vara fejat och prytt,
Linu lu wamba kuti, 'Mu ni vole kuzuvo yangu ku ni vali kuhala.' Ha lu voola, lu ka wana kuti inzuvo yikulitwe hande mi ni ku vikwa hande.
45 då går han åstad och tager med sig sju andra andar, som äro värre än han själv, och de gå ditin och bo där; och så bliver för den människan det sista värre än det första. Så skall det ock gå med detta onda släkte.»
Linu luyenda ni ku ka hinda zimwi yihuho zi kwanisa yiyaza ni tovele ku hita lyetanzi, mi yonse ni yenza kuhala mwateni. Linu mayemo a muntu ava mavilala kuhita lye tanzi. Mu ku ve vulyo vu vilala ni ku lusika lunu lwa sunu.”
46 Medan han ännu talade till folket, kommo hans moder och hans bröder och stannade därutanför och ville tala med honom.
Haho Jesu na si kwete ku wamba ku chilundwamanje, muvone, vanyina ni vanche va va zimene hanze ni va saka ku wamba kwali.
47 Då sade någon till honom: »Se, din moder och dina bröder stå härutanför och vilja tala med dig.»
Zuumwi chati kwali, “Voone, va nyoko ni va chanko va zimene hanze, va sa ka ku wamba kwako.”
48 Men han svarade och sade till den som omtalade detta för honom: »Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?»
Linu Jesu che tava mi naati kwali ya va mu wambili, “Njeni Mayo? Mi nji vaani va chevangu?”
49 Och han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: »Se här är min moder, och här äro mina bröder!
Linu cha wolola yi yanza lya kwe ku va lutwana mi cha ti, “Voone, ava nji va mayo ni va chevangu!
50 Ty var och en som gör min himmelske Faders vilja, den är min broder och min syster och min moder.»
Chokuti yense wi chilila intato ya Taayo wina kwiwulu, uzo muntu mwa changu, mi nji nchizyangu mi nji maayo.”
