Matteus 11
1 När Jesus hade givit sina tolv lärjungar alla dessa bud, gick han därifrån vidare, för att undervisa och predika i deras städer.
Yesu peamali kuvapela malagizu vawuliwa vaki, kumi na vavili, akawuka penapo, kuhamba kuwula na kukokosa mumiji yeyavi papipi na Galilaya.
2 Men när Johannes i sitt fängelse fick höra om Kristi gärningar, sände han bud med sina lärjungar
Yohani Mbatizaji akungiwi mu jela, peayuwini matendu ga Kilisitu, ndi avatumili vawuliwa vaki,
3 och lät fråga honom: »Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?»
vamkota Yesu, “Wu, veve ndi yula mweibwela, amala timlindila yungi?”
4 Då svarade Jesus och sade till dem: »Gån tillbaka och omtalen för Johannes vad I hören och sen:
Yesu akavayangula, “Mhamba, mukamjovela Yohani gala gemukugalola na kuyuwana.
5 blinda få sin syn, halta gå, spetälska bliva rena, döva höra, döda uppstå, och 'för fattiga förkunnas glädjens budskap'.
Vangalola vilola na vangagenda vigenda, na vanamabudi vinyambiswa, na vangayuwa viyuwana na vevafwili viyukiswa na vangangu vikokoselewa Lilovi la Bwina.
6 Och salig är den för vilken jag icke bliver en stötesten.»
Amotisiwa mundu yula mwangaleka kunisadika!”
7 När dessa sedan gingo bort, begynte Jesus tala till folket om Johannes: »Varför var det I gingen ut i öknen? Var det för att se ett rör som drives hit och dit av vinden?
Hinu vawuliwa va Yohani vala pavawuyili, Yesu akavajovela msambi wa vandu wewamtindili, malovi ga Yohani, “Mwahambili kulugangatu kulola kiki? Wu mwaganili kulola linyai chelinyuguswa na mpungu?
8 Eller varför gingen I ut? Var det för att se en människa klädd i fina kläder? De som bära fina kläder, dem finnen I ju i konungapalatsen.
Hinu mwahambili kulola kyani? Mundu mweawalili nyula za kunyamba? Lola Vandu veviwala nyula za bwina vitama munyumba za vankosi.
9 Varför gingen I då ut? Var det för att se en profet? Ja, jag säger eder: Ännu mer än en profet är han.
Nambu mweambili kulola kyani? Mlota wa Chapanga? Ena, chakaka neju kuliku mlota wa Chapanga.”
10 Han är den om vilken det är skrivet: 'Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.'
“Mwenuyu ndi Yohani mweajoviwi mu Mayandiku Gamsopi. ‘Yuwanila nene nikumtuma mjumbi wangu akulongolela, kutendelekela njila yaku.’
11 Sannerligen säger jag eder: Bland dem som äro födda av kvinnor har ingen uppstått, som har varit större än Johannes döparen; men den som är minst i himmelriket är likväl större än han.
Nikuvajovela chakaka, pagati ya vandu vevitama pamulima angahumila mweavi mkulu kuliku Yohani Mbatizaji. Pamonga na ago yula mweavi mdebe neju muunkosi wa Chapanga, ndi mkulu kuliku Yohani.
12 Och från Johannes döparens dagar intill denna stund tränger himmelriket fram med storm, och människor storma fram och rycka det till sig.
Kuhuma lukumbi lwa Yohani Mbatizaji mbaka lelu, Unkosi wa Chapanga ubelelewa neju, na vandu vevavi na makakala vilinga kuutola kwa makakala.
13 Ty alla profeterna och lagen hava profeterat intill Johannes;
Mawuliwu goha ga vamlota va Chapanga na vawula va Malagizu mbaka lukumbi ulu lwa Yohani galotili mambu ga lusenje lwa hinu.”
14 och om I viljen tro det: han är Elias, den som skulle komma.
Ngati mwihotola kuyidikila aga, Yohani ndi Eliya mweibwela.
15 Den som har öron, han höre.
Mweavi na makutu, ndi ayuwana!
16 Men vad skall jag likna detta släkte vid? Det är likt barn som sitta på torgen och ropa till andra barn
“Hinu nichiwanangisa na kyani chiveleku ichi? Ngati vasongolo vevitama pandu pa kugulisila vindu na msambi umonga ujovesana na wungi,
17 och säga: 'Vi hava spelat för eder, och I haven icke dansat; vi hava sjungit sorgesång, och I haven icke jämrat eder.'
‘Titovii ngo'ma nambu mumbeli kukina! Tiyimbili nyimbu za malilu nambu mvembi lepi!’
18 Ty Johannes kom, och han varken äter eller dricker, och så säger man: 'Han är besatt av en ond ande.'
Ndava muni Yohani abwelili, aleki kulya chakulya ndava ya Bambu, anganywa divayi, vene vakajova, ‘Ana mzuka.’
19 Människosonen kom, och han både äter och dricker, och nu säger man: 'Se vilken frossare och vindrinkare han är, en publikaners och syndares vän!' Men Visheten har fått rätt av sina barn.»
Mwana wa Mundu abwelili ilya na kunywa vene vakajova, ‘Mumlola mundu uyu! Muhutulu na chigaligali, nkozi wa vatola kodi na vevakumbudila Chapanga!’ Pamonga na genaa luhala lwa Chapanga lumanyikana kuvya labwina ndava ya matendu gaki.”
20 Därefter begynte han tala bestraffande ord till de städer i vilka han hade utfört så många av sina kraftgärningar, och förehålla dem att de icke hade gjort bättring:
Kangi Yesu akatumbula kuhakalila vandu miji yeahengili gachinamtiti gamahele nambu valekili lepi kumbudila Chapanga.
21 »Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i eder hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, så skulle de för länge sedan hava gjort bättring i säck och aska.
“Mwalachikolela mwavandu va Kolazini! Mwalachikolela mwavandu va Betisaida! Muni, ngati gachinamtiti genihengili kwinu mbanga yagahengiki ku Tilo na ku Sidoni, vandu vaki ngavamali, kuwala magunila na kunyala malyenge vakotwiki kumbudila Chapanga.
22 Men jag säger eder: För Tyrus och Sidon skall det på domens dag bliva drägligare än för eder.
Nambu nikuvajovela mu ligono la uhamula nyenye yati mwihamuliwa neju kuliku vandu va ku Tilo na Sidoni.
23 Och du, Kapernaum, skall väl du bliva upphöjt till himmelen? Nej, ned till dödsriket måste du fara. Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i dig hade blivit gjorda i Sodom, så skulle det hava stått ännu i dag. (Hadēs g86)
Na nyenye mwavandu va Kapelanaumu, wu, yati mukujikwiha mbaka kunani kwa Chapanga? Yati wiheleswa mbaka kuligodi litali langali mwishu! Ndava kuvya gachinamtiti gegahengiki kwa veve, yagahengiki ku Sodoma kula, muji wenuwo ngawasigalili mbaka lelu. (Hadēs g86)
24 Men jag säger eder att det för Sodoms land skall på domens dag bliva drägligare än för dig.»
Nambu nikuvajovela, ligono la uhamula veve yati wihamuliwa neju kuliku ya vandu va ku Sodoma!”
25 Vid den tiden talade Jesus och sade: »Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga.
Lukumbi lwenulo, Yesu ajovili, “Nikusengusa, Dadi, Bambu wa kunani na mulima! Ndava uvafiyili mambu genago vevavi na luhala na vasomaji, ndi uvagubukulii vana vadebe.”
26 Ja, Fader; så har ju varit ditt behag.
Ena, Dadi, ndi cheyikuganisi.
27 Allt har av min Fader blivit förtrott åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern, ej heller känner någon Fadern utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd. --
“Dadi wangu anigotolili vindu vyoha. Avi lepi mweamumanyi Mwana nambu Dadi, mewa kawaka mweamumanyi Dadi nambu Mwana, na yeyoha yula ndi Mwana aganili kumgubukulila.
28 Kommen till mig, I alla som arbeten och ären betungade, så skall jag giva eder ro.
Mbwela mwavoha kwangu, mwemwing'aiswa na kuyegemewa na ndwika na nene yati nikuvapumulisa.
29 Tagen på eder mitt ok och lären av mig, ty jag är saktmodig och ödmjuk i hjärtat; 'så skolen I finna ro för edra själar'.
Mjikunga lingolingoli langu, mkajiwula kuhuma kwangu, muni nene ndi nampoli na mngolongondi wa mtima, na nyenye yati mpoleswa mumtima yinu.
30 Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt.»
Muni, lingolingoli langu litopa lepi ndwika yangu yiyuyuka.”
