Matteus 11
1 När Jesus hade givit sina tolv lärjungar alla dessa bud, gick han därifrån vidare, för att undervisa och predika i deras städer.
Bangʼ ka Yesu nosetieko tiego jopuonjrene apar gariyo, nodhi nyime koa kanyo mondo opuonj kendo oyal e mier mag Galili.
2 Men när Johannes i sitt fängelse fick höra om Kristi gärningar, sände han bud med sina lärjungar
Kane Johana owinjo ka en od twech gik ma Kristo ne timo, nooro jopuonjrene
3 och lät fråga honom: »Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?»
mondo openje niya, “In e jalno mane onego obi, koso warit ngʼat machielo?”
4 Då svarade Jesus och sade till dem: »Gån tillbaka och omtalen för Johannes vad I hören och sen:
Yesu nodwokogi niya, “Doguru mondo udwok wach ne Johana gik muwinjo kendo uneno:
5 blinda få sin syn, halta gå, spetälska bliva rena, döva höra, döda uppstå, och 'för fattiga förkunnas glädjens budskap'.
Muofni neno, rongʼonde wuotho, jogo man-gi dhoho ichango, joma itgi odinore winjo wach, joma otho ichiero, kendo Injili iyalo ne joma odhier.
6 Och salig är den för vilken jag icke bliver en stötesten.»
En ngʼat mogwedhi jal ma ok chwanyre mabar nikech an.”
7 När dessa sedan gingo bort, begynte Jesus tala till folket om Johannes: »Varför var det I gingen ut i öknen? Var det för att se ett rör som drives hit och dit av vinden?
Kane oyudo jopuonjre Johana wuok mondo odogi, Yesu nochako wuoyo gi oganda kuom Johana kowacho niya, “Angʼo mane udhi mondo une e thim? Ne udhi neno odundu ma yamo tero koso?
8 Eller varför gingen I ut? Var det för att se en människa klädd i fina kläder? De som bära fina kläder, dem finnen I ju i konungapalatsen.
Ka ok mano to en angʼo mane udhi mondo une? Ne udhi neno ngʼat morwakore gi lewni mabeyo koso? Ooyo, jogo marwakore gi lewni mabeyo iyudo mana e ute ruodhi.
9 Varför gingen I då ut? Var det för att se en profet? Ja, jag säger eder: Ännu mer än en profet är han.
To kara nudhi mondo une angʼo? Janabi? Ee, awachonu ni ne udhi neno ngʼat moloyo janabi gi duongʼ.
10 Han är den om vilken det är skrivet: 'Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.'
Ma e jal mane ondik kuome niya, “‘Abiro oro jaotena mondo otel e nyimi, obiro losoni yori kapok ibiro.’
11 Sannerligen säger jag eder: Bland dem som äro födda av kvinnor har ingen uppstått, som har varit större än Johannes döparen; men den som är minst i himmelriket är likväl större än han.
Awachonu adier kama: Kuom jogo duto mamon onywolo, onge ngʼama osewuok e dier ji maduongʼ moloyo Johana ja-Batiso; kata kamano ngʼatno matinie moloyo e pinyruodh polo duongʼ moloye.
12 Och från Johannes döparens dagar intill denna stund tränger himmelriket fram med storm, och människor storma fram och rycka det till sig.
Chakre ndalo mag Johana ja-Batiso nyaka sani, pinyruodh polo osebedo ka idonje githuon, kendo joma thuondi ema kawe.
13 Ty alla profeterna och lagen hava profeterat intill Johannes;
Nimar ndiko mag jonabi gi mag chik nokoro nyaka ndalo Johana.
14 och om I viljen tro det: han är Elias, den som skulle komma.
Kendo kaponi uhero mar rwako wachni to ngʼeuru ni en e Elija mane onego obi.
15 Den som har öron, han höre.
Ngʼat man-gi ite mondo owinji.
16 Men vad skall jag likna detta släkte vid? Det är likt barn som sitta på torgen och ropa till andra barn
“En angʼo ma dapimgo tiengʼni? Gichalo nyithindo mobet e chirni kendo maluongo jowetegi kagiwacho niya,
17 och säga: 'Vi hava spelat för eder, och I haven icke dansat; vi hava sjungit sorgesång, och I haven icke jämrat eder.'
“Ne wagoyonu asili, to ne ok umiel; bende ne wadengo ka wawero wend tho, to ne ok uywak.
18 Ty Johannes kom, och han varken äter eller dricker, och så säger man: 'Han är besatt av en ond ande.'
Nimar Johana Ja-Batiso nobiro ka ok ochiem kata metho, to giwacho ni, ‘En gi jachien.’
19 Människosonen kom, och han både äter och dricker, och nu säger man: 'Se vilken frossare och vindrinkare han är, en publikaners och syndares vän!' Men Visheten har fått rätt av sina barn.»
Wuod Dhano nobiro ka chiemo kendo metho, to uwacho ni, ‘Neyeuru jawuoro kendo jamer mosiep josol osuru gi joricho.’ To rieko ifwenyo adimba kuom timbene.”
20 Därefter begynte han tala bestraffande ord till de städer i vilka han hade utfört så många av sina kraftgärningar, och förehålla dem att de icke hade gjort bättring:
Eka Yesu nochako kwedo mier mane thoth honnige osetimoree, nikech negitamore weyo richo.
21 »Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i eder hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, så skulle de för länge sedan hava gjort bättring i säck och aska.
“Mano kaka unune malit un jo-Korazin! Mano kaka unune malit, un jo-Bethsaida! Nimar ka dine honni motimnugi dinetim ne Turo gi Sidon to dine giseweyo richo chon ka girwakore gi lep gugru kendo ka gibukore gi buru.
22 Men jag säger eder: För Tyrus och Sidon skall det på domens dag bliva drägligare än för eder.
To awachonu ni chiengʼ ngʼado bura weche nobed maberber ne Turo gi Sidon moloyou.
23 Och du, Kapernaum, skall väl du bliva upphöjt till himmelen? Nej, ned till dödsriket måste du fara. Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i dig hade blivit gjorda i Sodom, så skulle det hava stått ännu i dag. (Hadēs g86)
To in Kapernaum, bende ibiro tingʼori malo nyaka polo koso? Ooyo, ibiro lwar piny nyaka piny joma otho. Ka dine bed ni honni mane otim e iyi ne otim ei Sodom to dikoro pod entie nyaka kawuono. (Hadēs g86)
24 Men jag säger eder att det för Sodoms land skall på domens dag bliva drägligare än för dig.»
To awachonu ni chiengʼ ngʼado bura weche nobed maberber ne Sodom moloyou.”
25 Vid den tiden talade Jesus och sade: »Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga.
E sechego Yesu nowacho niya, “Apakoi Wuonwa, Ruodh polo gi piny, nikech isepando gigi ne joma riek gi joma osomo, to isefwenyogi ne nyithindo matindo.
26 Ja, Fader; så har ju varit ditt behag.
Ee Wuora, nimar mano ema ne berni kotimore.
27 Allt har av min Fader blivit förtrott åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern, ej heller känner någon Fadern utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd. --
“Wuonwa oseketo gik moko duto e lweta. To onge ngʼama ongʼeyo Wuowi makmana Wuoro kende, bende onge ngʼama ongʼeyo Wuoro makmana Wuowi kaachiel gi joma Wuowi oyiero mondo ofwenynegi.
28 Kommen till mig, I alla som arbeten och ären betungade, så skall jag giva eder ro.
“Biuru ira, un duto mujony kendo motingʼore mapek, mondo amiu yweyo.
29 Tagen på eder mitt ok och lären av mig, ty jag är saktmodig och ödmjuk i hjärtat; 'så skolen I finna ro för edra själar'.
Kawuru lodina mondo utingʼ kendo puonjreuru kuoma, nimar chunya muol kendo ahora mos, eka unuyud yweyo ne chunyu.
30 Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt.»
Nimar lodina ok pek kendo misika yot.”
