Matteus 1
1 Detta är Jesu Kristi, Davids sons, Abrahams sons, släkttavla.
Þessir eru forfeður Jesú Krists, afkomanda Davíðs konungs og Abrahams:
2 Abraham födde Isak, Isak födde Jakob, Jakob födde Judas och hans bröder;
Abraham var faðir Ísaks. Ísak var faðir Jakobs. Jakob var faðir Júda og bræðra hans.
3 Judas födde Fares och Sara med Tamar, Fares födde Esrom, Esrom födde Aram;
Júda var faðir Peresar og Sera (móðir þeirra hét Tamar). Peres var faðir Esroms. Esrom var faðir Rams,
4 Aram födde Aminadab, Aminadab födde Naasson, Naasson födde Salmon;
en Ram var faðir Ammínadabs og sonur hans var Nakson. Nakson var faðir Salmons.
5 Salmon födde Boes med Rakab, Boes födde Jobed med Rut, Jobed födde Jessai;
Salmon var faðir Bóasar (kona hans var Rut). Óbeð var faðir Ísaís,
6 Jessai födde David, konungen, David födde Salomo med Urias' hustru;
en Ísaí faðir Davíðs konungs og Davíð faðir Salómons (móðir hans var ekkja Úría).
7 Salomo födde Roboam, Roboam födde Abia. Abia födde Asaf;
Salómon var faðir Róbóams og sonur hans var Abía. Abía var faðir Asafs.
8 Asaf födde Josafat, Josafat födde Joram, Joram födde Osias;
Asaf var faðir Jósafats. Jósafat var faðir Jórams og Jóram faðir Ússía.
9 Osias födde Joatam, Joatam födde Akas, Akas födde Esekias;
Ússía var faðir Jótams, en sonur hans var Akas og Esekía var sonur hans.
10 Esekias födde Manasses, Manasses födde Amos, Amos födde Josias;
Esekía var faðir Manasse, en hann var faðir Amoss og Amos faðir Jósía.
11 Josias födde Jekonias och hans bröder, vid den tid då folket blev bortfört i fångenskap till Babylonien.
Jósía var faðir Jekonja og bræðra hans (þeir fæddust í herleiðingunni til Babýlon).
12 Sedan folket hade blivit bortfört i fångenskap till Babylonien, födde Jekonias Salatiel, Salatiel födde Sorobabel;
Eftir herleiðinguna: Jekonja var faðir Sealtíels, Sealtíel var faðir Serúbabels,
13 Sorobabel födde Abiud, Abiud födde Eljakim, Eljakim födde Asor;
Serúbabel faðir Abíúds og Abíúd faðir Eljakíms. Eljakím var faðir Asórs,
14 Asor födde Sadok, Sadok födde Akim, Akim födde Eliud;
en sonur hans var Sadók. Og Sadók var faðir Akíms, Akím faðir Elíúds
15 Eliud födde Eleasar, Eleasar födde Mattan, Mattan födde Jakob;
og Elíúd faðir Eleasars. Eleasar var faðir Mattans, Mattan faðir Jakobs og
16 Jakob födde Josef, Marias man, och av henne föddes Jesus, som kallas Kristus.
Jakob faðir Jósefs en hann var eiginmaður Maríu, móður Jesú Krists.
17 Så utgöra släktlederna från Abraham intill David tillsammans fjorton leder, och från David intill dess att folket blev bortfört i fångenskap till Babylonien fjorton leder, och från det att folket blev bortfört i fångenskap till Babylonien intill Kristus fjorton leder.
Þetta eru fjórtán ættliðir frá Abraham til Davíðs konungs, fjórtán ættliðir frá Davíð fram að herleiðingunni og einnig fjórtán ættliðir frá herleiðingunni fram til Krists.
18 Med Jesu Kristi födelse gick det så till. Sedan Maria, hans moder, hade blivit trolovad med Josef, befanns hon, förrän de kommo tillsammans, vara havande av helig ande.
Aðdragandinn að fæðingu Jesú var á þessa leið: María móðir hans var trúlofuð Jósef. Hún varð þunguð af völdum heilags anda meðan hún var enn ósnortin mey.
19 Nu var Josef, hennes man, en rättsinnig man och ville icke utsätta henne for vanära; därför beslöt han att hemligen skilja sig från henne.
Jósef, unnusti hennar, sem var mjög sómakær maður, ákvað þá að slíta trúlofuninni í kyrrþey, því að hann vildi ekki valda henni opinberri smán.
20 Men när han hade fått detta i sinnet, se, då visade sig i drömmen en Herrens ängel för honom och sade: »Josef, Davids son, frukta icke att taga till dig Maria, din hustru; ty det som är avlat i henne är av helig ande.
Eitt sinn er hann var að íhuga þetta á andvökunóttu, sofnaði hann og dreymdi að engill stóð hjá honum og sagði: „Jósef, sonur Davíðs, hikaðu ekki við að kvænast Maríu, því að barnið sem hún gengur með, er getið af heilögum anda.
21 Och hon skall föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk ifrån deras synder.»
Hún mun eignast son, og þú skalt láta hann heita Jesú (sem þýðir Guð frelsar), því að hann mun frelsa þjóð sína frá syndum hennar.
22 Allt detta har skett, för att det skulle fullbordas, som var sagt av Herren genom profeten som sade:
Þannig mun rætast það sem spámaður Guðs sagði:
23 »Se, jungfrun skall bliva havande och föda en son, och man skall giva honom namnet Emmanuel» (det betyder Gud med oss).
„Takið eftir! Meyjan mun þunguð verða! Hún mun fæða son og hann verða kallaður „Immanúel“(en það þýðir Guð er með okkur)“.“
24 När Josef hade vaknat upp ur sömnen, gjorde han som Herrens ängel hade befallt honom och tog sin hustru till sig.
Þegar Jósef vaknaði, ákvað hann að gera eins og engillinn hafði sagt honum og ganga að eiga Maríu,
25 Och han kände henne icke, förrän hon hade fött en son; och honom gav han namnet Jesus. Jämför hebr. jeschuá, som betyder frälsning.
þau höfðu þó ekki kynmök fyrr en eftir að sonurinn var fæddur. Og Jósef gaf drengnum nafnið Jesús.
