Markus 9
1 Ytterligare sade han till dem: »Sannerligen säger jag eder: Bland dem som här stå finnas några som icke skola smaka döden, förrän de få se Guds rike vara kommet i sin kraft.»
And He said to them, Truly I say unto you, that there are certain ones of those standing here, who may not taste of death, until they may see the kingdom of God, having come with power.
2 Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus och Jakob och Johannes och förde dem ensamma upp på ett högt berg, där de voro allena. Och hans utseende förvandlades inför dem;
After six days Jesus takes Peter, and John, and James, and carries them up into an exceedingly high mountain privately alone; and was transfigured before them:
3 och hans kläder blevo glänsande och mycket vita, så att ingen valkare på jorden kan göra kläder så vita.
and His raiment became resplendent, exceedingly white like snow; as no fuller on earth is able to whiten.
4 Och för dem visade sig Elias jämte Moses, och dessa samtalade med Jesus.
And Elijah was seen by them with Moses: and they were talking with Jesus.
5 Då tog Petrus till orda och sade till Jesus: »Rabbi, här är oss gott att vara; låt oss göra tre hyddor, åt dig en och åt Moses en och åt Elias en.»
And Peter responding says to Jesus, Master, it is good for us to be here: and let us make three tabernacles; one for thee, and one for Moses, and one for Elijah:
6 Han visste nämligen icke vad han skulle säga; så stor var deras förskräckelse.
for he did not know what he might say; for they were afraid.
7 Då kom en sky som överskyggde dem, och ur skyn kom en röst: »Denne är min älskade Son; hören honom.»
And there was a cloud overshadowing them: and a voice came out of the cloud, saying, This is my beloved Son: hear ye Him.
8 Och plötsligt märkte de, när de sågo sig omkring, att där icke mer fanns någon hos dem utom Jesus allena.
And immediately looking around, they saw no one, but Jesus only with them.
9 Då de sedan gingo ned från berget, bjöd han dem att de icke, förrän Människosonen hade uppstått från de döda, skulle för någon omtala vad de hade sett.
And they coming down from the mountain, He charged them, that they should relate to no one the things which they saw, until the Son of man may rise from the dead.
10 Och de lade märke till det ordet och begynte tala med varandra om vad som kunde menas med att han skulle uppstå från de döda.
And they held the word to themselves, inquiring, what it is to rise from the dead.
11 Och de frågade honom och sade: »De skriftlärde säga ju att Elias först måste komma?»
And they asked Him, saying, that the scribes say, that it behooves Elijah first to come.
12 Han svarade dem: »Elias måste visserligen först komma och upprätta allt igen. Men huru kan det då vara skrivet om Människosonen att han skall lida mycket och bliva föraktad?
He responding said to them, Elijah indeed having first come, restores all things: and how has it been written in reference to the Son of man, that he should suffer many things, and be set at naught?
13 Dock, jag säger eder att Elias redan har kommit; och de förforo mot honom alldeles såsom de ville, och såsom det var skrivet att det skulle gå honom.»
But I say unto you, that Elijah indeed has come, and they did unto him so many things as they wished, as has been written in reference to him.
14 När de därefter kommo till lärjungarna, sågo de att mycket folk var samlat omkring dem, och att några skriftlärde disputerade med dem.
And having come to the disciples, He saw a great multitude around them and the scribes disputing with them!
15 Och strax då allt folket fick se honom, blevo de mycket häpna och skyndade fram och hälsade honom.
And immediately the whole multitude, seeing Him, became excited, and running to Him, seized Him; and He asked the scribes,
16 Då frågade han dem: »Varom disputeren I med dem?»
Why are you disputing with them?
17 Och en man i folkhopen svarade honom: »Mästare, jag har fört till dig min son, som är besatt av en stum ande.
And one responding from the multitude, said, Teacher, I have brought my son to thee, having a dumb spirit.
18 Och varhelst denne får fatt i honom kastar han omkull honom, och fradgan står gossen om munnen, och han gnisslar med tänderna och bliver såsom livlös. Nu bad jag dina lärjungar att de skulle driva ut honom, men de förmådde det icke.»
And when he may take him, he lacerates him: and he froths, and gnashes his teeth, and pines away. And I said to thy disciples, that they should cast him out; and they were not able.
19 Då svarade han dem och sade: »O du otrogna släkte, huru länge måste jag vara hos eder? Huru länge måste jag härda ut med eder? Fören honom till mig.»
And He responding to them, says, O faithless generation, how long shall I be with you? how long shall I bear with you? Bring him hither to me.
20 Och de förde honom till Jesus. Och strax då han fick se Jesus, slet och ryckte anden honom, och han föll ned på jorden och vältrade sig, under det att fradgan stod honom om munnen.
And they brought him to Him; and seeing Him, immediately the spirit convulsed him; and falling on the ground, he continued to wallow, foaming.
21 Jesus frågade då hans fader: »Huru länge har det varit så med honom?» Han svarade: »Alltsedan han var ett litet barn;
And He asked his father, How long is it since this occurred to him? And he said, from childhood:
22 och det har ofta hänt att han har kastat honom än i elden, än i vattnet, för att förgöra honom. Men om du förmår något, så förbarma dig över oss och hjälp oss.»
and frequently he cast him into the fire and into the waters, in order that he may destroy him: but if you are able to do anything, assist us, being moved with compassion towards us.
23 Då sade Jesus till honom: »Om jag förmår, säger du. Allt förmår den som tror.»
And Jesus said to him, It is this, if you are able (to believe); all things are possible to him that believeth.
24 Strax ropade gossens fader och sade: »Jag tror! Hjälp min otro.»
And immediately the father of the child crying out with tears, continued to say, I believe; assist thou my unbelief.
25 Men när Jesus såg att folk strömmade tillsammans dit, tilltalade han den orene anden strängt och sade till honom: »Du stumme och döve ande, jag befaller dig: Far ut ur honom, och kom icke mer in i honom.»
And Jesus seeing that the multitude are running together, rebuked the unclean spirit, saying to him, Dumb and deaf spirit, I command thee, come out from him, and enter no more into him.
26 Då skriade han och slet och ryckte gossen svårt och for ut; och gossen blev såsom död, så att folket menade att han verkligen var död.
And crying out, and convulsing he came out. And he became like a corpse; so that many said, that, he is dead.
27 Men Jesus tog honom vid handen och reste upp honom; och han stod då upp.
And Jesus, taking him by the hand, lifted him up; and he stood up.
28 När Jesus därefter hade kommit inomhus, frågade hans lärjungar honom, då de nu voro allena: »Varför kunde icke vi driva ut honom?»
And His disciples asked I Iim privately, having come into the house, Why were we not able to cast him out?
29 Han svarade dem: »Detta slag kan icke drivas ut genom något annat än bön och fasta.»
And He said unto them, This kind is able to come out by nothing, but by prayer.
30 Och de gingo därifrån och vandrade genom Galileen; men han ville icke att någon skulle få veta det.
And they coming out thence, traveled through Galilee; and He was not willing that any one should know it.
31 Han undervisade nämligen sina lärjungar och sade till dem: »Människosonen skall bliva överlämnad i människors händer, och man skall döda honom; men tre dagar efter det att han har blivit dödad skall han uppstå igen.»
For He was teaching His disciples, and saying to them, The Son of man is betrayed into the hands of men, and they will kill Him; and having been killed, He will rise again the third day.
32 Och de förstodo icke vad han sade, men de fruktade att fråga honom.
And they did not understand the word, and they were afraid to ask Him.
33 Och de kommo till Kapernaum. Och när han hade kommit dit där han bodde, frågade han dem: »Vad var det I samtaladen om på vägen?»
And He came into Capernaum. And He being in the house asked them, What were you disputing about to one another in the way?
34 Men de tego, ty de hade på vägen talat med varandra om vilken som vore störst.
And they were silent: for they were disputing to one another in the way, who was the greater.
35 Då satte han sig ned och kallade till sig de tolv och sade till dem: »Om någon vill vara den förste, så vare han den siste av alla och allas tjänare.»
And sitting down, He called the twelve; and says to them, If any one wishes to be first, he shall be last of all, and servant of all.
36 Och han tog ett barn och ställde det mitt ibland dem; sedan tog han det upp i famnen och sade till dem:
And taking a little child, He placed it in their midst; and taking it up in His arms, He said to them,
37 »Den som tager emot ett sådant barn i mitt namn, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager icke emot mig, utan honom som har sänt mig.»
Whosoever may receive one of such little children in my name, receives me: and whosoever may receive me, receives not me, but Him that sent me.
38 Johannes sade till honom: »Mästare, vi sågo huru en man som icke följer oss drev ut onda andar genom ditt namn; och vi ville hindra honom, eftersom han icke följde oss.»
And John responded to Him saying, Teacher, we saw one casting out demons in Thy name, who does not follow us; and we forbade him, because he does not follow us.
39 Men Jesus sade: »Hindren honom icke; ty ingen som genom mitt namn har gjort en kraftgärning kan strax därefter tala illa om mig.
And Jesus said, Forbid him not. For there is no one who shall do a miracle in my name, and be able quickly to speak evil of me.
40 Ty den som icke är emot oss, han är för oss.
For whosoever is not against us, is on our side.
41 Ja, den som giver eder en bägare vatten att dricka, därför att I hören Kristus till -- sannerligen säger jag eder: Han skall ingalunda gå miste om sin lön.
For whosoever may give you a cup of water in my name, because you are Christ's, truly I say unto you, can not lose his reward.
42 Och den som förför en av dessa små som tro, för honom vore det bättre, om en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet.
Whosoever may offend one of these little ones who believe in me, rather is it good for him, if a millstone is hung about his neck, and he may be cast into the sea.
43 Om nu din hand är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet lytt, än att hava båda händerna i behåll och komma till Gehenna, till den eld som icke utsläckes. (Geenna g1067)
And if thy hand may offend thee, cut it off: it is good for thee to go into life maimed, rather than having two hands to go away into hell, into the fire that can not be quenched. (Geenna g1067)
45 Och om din fot är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet halt, än att hava båda fötterna i behåll och kastas i Gehenna. (Geenna g1067)
If thy foot offend thee, cut it off: it is good for thee to go into life lame, rather than have two feet to be cast into hell. (Geenna g1067)
47 Och om ditt öga är dig till förförelse, så riv ut det. Det är bättre för dig att ingå i Guds rike enögd, än att hava båda ögonen i behåll och kastas i Gehenna, (Geenna g1067)
If thine eye may offend thee, cast it from thee: it is good for thee entering into the kingdom of God having one eye, rather than having two eyes to be cast into hell; (Geenna g1067)
48 där 'deras mask icke dör och elden icke utsläckes'.
where their worm does not die, and the fire is not quenched.
49 Ty var människa måste saltas med eld.
For every one shall be salted with fire.
50 Saltet är en god sak; men om saltet mister sin sälta, varmed skolen I då återställa dess kraft? -- Haven salt i eder och hållen frid inbördes.» Eller: Då tog Petrus till orda och sade till Jesus: »Rabbi, det är gott att vi äro här tillstädes» osv. Se Nya testamentets text i Ordförklaringarna.
Salt is good: but if the salt may become savorless, with what will you salt it? Have salt in yourselves, and live in peace with one another.
