Markus 8
1 Då vid samma tid åter mycket folk hade kommit tillstädes, och de icke hade något att äta, kallade han sina lärjungar till sig och sade till dem:
Hagi ana knafina maka veamo'za mago'ene eritru hazageno, ne'zana omanegeno, Jisasi'a amage'ma nentaza disaipol naga ke hige'za ageno anage huno zamasmi'ne.
2 »Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta.
Nagra ama vea krerfagura nasunku huzmantoe. Na'ankure zamagra tagufa kna nagri'enena mani'zageno, ne'zama ne'zana omane'ne.
3 Om jag nu låter dem fastande gå ifrån mig hem, så uppgivas de på vägen; somliga av dem hava ju kommit långväga ifrån.»
Nagrama huzmantesuge'za kuma zimirega zamaga'ma netesige'za vanu'za, mago'amo'za afeteti e'nazanki'za kantega utraka hugahaze.
4 Då svarade hans lärjungar honom: »Varifrån skall man här i en öken kunna få bröd till att mätta dessa med?»
Hige'za Agri amage'ma nentza disaipol naga'mo'za anankemofo nona'a anage hu'za asami'naze, vahe omani mopafi mani'nonanki inantegati ne'zana erizamisunke'za neganare hugahaze?
5 Han frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju.»
Hazageno Jisasi'a huno, Nama'a breti eri'naze? huno zamantahigege'za, 7ni'a breti eri'none,
6 Då tillsade han folket att lägra sig på marken. Ock han tog de sju bröden, tackade Gud och bröt dem och gav åt sina lärjungar, för att de skulle lägga fram dem; och de lade fram åt folket.
hazageno, Jisasi'a ana maka veara mopafi maniho huno zamasamige'za manizageno, 7ni'a bretia erino Anumzamofo susu hunteteno, tamanasino amage'ma nentaza disaipol nagara zamige'za, ana veara refko hu'za zami'naze.
7 De hade ock några få småfiskar; och när han hade välsignat dessa, bjöd han att man likaledes skulle lägga fram dem.
Ana nehazageno onensa nozamene mago'a me'negeno erino Anumzamofo susu hunteteno, amagema nentazana disaipol nagakura eritma zamiho huno zamasmi'ne.
8 Så åto de och blevo mätta. Och man samlade sedan upp sju korgar med överblivna stycken.
Maka vahe'mo'za ana ne'za nenageno zamu hige'za ankra'ama atrazama'a, amagema nentaza disaipol naga'mo'za 7ni'a ra eka eka kupi zogiri avite'naze.
9 Men antalet av dem som voro tillstädes var vid pass fyra tusen. Sedan lät han dem skiljas åt.
Ana vahera 4tauseni'a vahe nazamo'za netageno, huzmantege'za vu'za e'za hu'naze.
10 Och strax därefter steg han i båten med sina lärjungar och for till trakten av Dalmanuta.
Jisasi'a anama huteno, ame huno amage'ma nentaza disaipol naga'ane votifi mareri'za Talmanuta kaziga vu'naze.
11 Och fariséerna kommo ditut och begynte disputera med honom; de ville sätta honom på prov och begärde av honom något tecken från himmelen.
Anante Farisi vahe'mo'za e'za Jisasina ke hakare hunte'za, Monafinti ruzahu hankave kaguvaza erifore hugeta kamneno hu'za rehe'za ke'naze.
12 Då suckade han ur sin andes djup och sade: »Varför begär detta släkte ett tecken? Sannerligen säger jag eder: Åt detta släkte skall intet tecken givas.»
Hagi Jisasina rimpamo'a kna nehigeno anage hu'ne. Na'a hige'za meni knafi vahe'mo'za avame'za kenakura nahaze? Nagra tamage hu'na neramasamue, mago avame'zana ama knafi vahe'mo'za onkegahaze.
13 Så lämnade han dem och steg åter i båten och for över till andra stranden.
Ana huteno zamatreno ete votifi marerino kantu kaziga vu'ne.
14 Och de hade förgätit att taga med sig bröd; icke mer än ett enda bröd hade de med sig i båten.
Hagi amage'ma nentaza disaipol naga'mo'za zmagekani'za bretia eri'za omazanagi, magoke bretige votifina me'nege'za vu'naze.
15 Och han bjöd dem och sade: »Sen till, att I tagen eder till vara för fariséernas surdeg och för Herodes' surdeg.»
Nevazageno Jisasi'a huno, Farisi vahe'mokizmi zistigu'ene kini ne' Heroti zistigura kva hiho.
16 Då talade de med varandra om att de icke hade bröd med sig.
Hige'za zamagra zamagra ke huge antahige hu'za bretima erita ome'nona zanku nehugahie hu'za hu'naze.
17 Men när han märkte detta, sade han till dem: »Varför talen I om att I icke haven bröd med eder? Fatten och förstån I då ännu ingenting? Äro edra hjärtan så förstockade?
Nehazageno Jisasi'a antahino keno nehuno, Nahigeta breti omane'nea zankura huge antahige nehaze? Tamagra ketma antahi amara osu'nazafi? Tamagri tamagu'amo'a eriginefi?
18 I haven ju ögon; sen I då icke? I haven ju öron; hören I då icke?
Tamavurga me'neana ke so'e nosazafi? Tamagesama me'neana antahi so'e nosazo? Tamagrira tamage'kaninegahie.
19 Och kommen I icke ihåg huru många korgar fulla av stycken I samladen upp, när jag bröt de fem bröden åt de fem tusen?» De svarade honom: »Tolv.»
Ko'ma 5fu'a breti tamanasina, 5 tauseni'a venene zami'noge'za nene'za atrazama'a, nama'a eka eka kupi erivite'naze? 12fu'a eka eka kupi zogiri'none hu'naze.
20 »Och när jag bröt de sju bröden åt de fyra tusen, huru många korgar fulla av stycken samladen I då upp?» De svarade: »Sju.»
Hagi 7ni'a bretireti tamanasi'na 4tauseni'a vahe'ma zami'noge'za nene'za atrazama'a, nama'a eka eka kupi zogiri avite'naze? Hige'za 7ni'a kupi zogiri'none hu'za hu'naze.
21 Då sade han till dem: »Förstån I då ännu ingenting?»
Anante Jisasi'a anage huno zamasami'ne, E'ina'ma hu'noazankura menina tamagra tamagesa antahi'ama nosazafi?
22 Därefter kommo de till Betsaida. Och man förde till honom en som var blind och bad honom att han skulle röra vid denne.
Ana hige'za zamagra Bedsaita kumate azageno, mago'a vahe'mo'za avusu hu'nea ne' avare'za Jisasinte e'naze. Avurgare avako hinkeno so'e huntenogu hanaveti'za Jisasina antahige'naze.
23 Då tog han den blinde vid handen och ledde honom utanför byn; sedan spottade han på hans ögon och lade händerna på honom och frågade honom: »Ser du något?»
Ana hazageno, Jisasi'a avusu hu'nea ne'mofo azante avazu huno kumara atreno megi'a vuteno, Jisasi'a avufi avetu ahenenteno, azanu avako nehuno, Mago'azana negano? Huno antahigene.
24 Han såg då upp och svarade: »Jag kan urskilja människorna; jag ser dem gå omkring, men de likna träd.»
Higeno kesga huno avua negeno, Vahera vano nehazage'na zamagoanagi, zafamo vano nehiaza nehige'na nezmagoe huno hu'ne.
25 Därefter lade han åter händerna på hans ögon, och nu såg han tydligt och var botad och kunde jämväl på långt håll se allting klart.
Anante Jisasi'a mago'ene azanu avurgare avako higeno, ana ne'mofo avurgamo'a hari higeno, ke ankereno negeno maka'zana keama huno ke'ne.
26 Och Jesus bjöd honom gå hem och sade: »Gå icke ens in i byn.»
Anante Jisasi'a hunenteno, Kumapina ufrege efrege osunka, fatgo hunka nonkarega vuo huno asami'ne.
27 Och Jesus gick med sina lärjungar bort till byarna vid Cesarea Filippi. På vägen dit frågade han sina lärjungar och sade till dem: »Vem säger folket mig vara?»
Jisasi'a amage nentaza disaipol naga'ane Sisaria Filipai kumatamimpi vu'naze. Kantegama nevu'za Jisasi'a anage huno zmantahige'ne, Nagrikura vahe'mo'za iza'e hu'za neheze?
28 De svarade och sade: »Johannes döparen; andra säga dock Elias, andra åter säga: 'Det är en av profeterna.'»
Hagi mago'amo'za, hu'za mono ti frezamante'nea Joni'e hu'za nehaze. Hagi mago'a mo'za, kasnampa ne' Elaija'e hu'za nehaze. Hagi mago'amo'za korapa kasnampa vahepinti mago'zmimo'e hu'za neheze.
29 Då frågade han dem: »Vem sägen då I mig vara?» Petrus svarade och sade till honom: »Du är Messias.»
Anage hazageno Jisasi'a zamagri zamantahigeno, Hagi tamagra iza'e hutma Nagrikura nehaze? Higeno Pita'a kenona huno, kagra Kraisige, Anumzamo'ma huhamprino vahe'ama zamavaregahanema hu'nea nere hu'ne.
30 Då förbjöd han dem strängeligen att för någon säga detta om honom.
Agra hu hankavetino mago vahera ana naneke huama hutma ozmasmiho huno zamasmi'ne.
31 Sedan begynte han undervisa dem om att Människosonen måste lida mycket, och att han skulle bliva förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärde, och att han skulle bliva dödad, men att han tre dagar därefter skulle uppstå igen.
Anante Jisasi'a erigafa huno amage'ma nentaza disaipol naga'a rempi huzamino, Vahe'mofo Mofavremo'a rama'a ata e'nerisigeno, mono kva vahe'mo'zane, ugagota kva vahe'mo'zane, kasegere ugagota hu'naza vahe'mo'za zamefi humiza ahefrisageno, tagufagna maseteno otigahie huno zamasami'ne.
32 Och han talade detta i oförtäckta ordalag. Då tog Petrus honom avsides och begynte ivrigt motsäga honom.
Hagi ana nanekea huama huno amate zmasamigeno, Pita'a nentahino Jisasina avaregantiteno, agafa huno e'inahu kea osuo huno kesu'ne.
33 Men han vände sig om, och när han då såg sina lärjungar, talade han strängt till Petrus och sade: »Gå bort, Satan, och stå mig icke i vägen; ty dina tankar äro icke Guds tankar, utan människotankar.»
Hianagi Jisasi'a rukrahe huno, amage nentaza disaipol nagatega nezmageno Pitana kesuno, Sataga manignenka namefiga'a evuo, Anumzamofo antahintahi novaririnanki, vahe'mofo antahintahi nevaririne.
34 Och han kallade till sig folket jämte sina lärjungar och sade till dem: »Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig; så följe han mig.
Anante Jisasi'a maka veamokizmi ke hige'za, amage'ma nentaza disaipol naga'ene emetru hazageno, anage huno zamasami'ne, Mago vahe'mo nagri namage'ma antenaku'ma hanuno'a, agra'a avesi'zana netreno, keka zafa'a erigofino namage egahie.
35 Ty den som vill bevara sitt liv, han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min och för evangelii skull, han skall bevara det.
Na'ankure iza'o, agra'a agu'vazino eri so'e huku hanimo'a, asimu'a atregahie. Iza'o nagriteku'ene Knare Musenkerema asimu'a atresimo'a agu'vazigahie.
36 Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ?
Mago vahe'mo'ma ama mopafi fenoza eri atruma nehanigeno, agu amema'a fnanema haniana, nankna aza hu'za erigahie?
37 Och vad kan en människa giva till lösen för sin själ?
Na'a vahe'mo'a asimuma erisigura nona'a huno Anumzamofona amigahie?
38 Den som blyges för mig och för mina ord, i detta trolösa och syndiga släkte, för honom skall ock Människosonen blygas, när han kommer i sin Faders härlighet med de heliga änglarna.»
Iza'o ama knafi keontahi kumike vahepi, Nagriku'ene Nanekenimofoma agaze huntesimofona, henka Vahe'mofo Mofavremo Nafa'amofo hanavefima routage ankero vahe'ane esuno'a, Agranena zamagaze hunte'nesamokizmia, eme agaze huzmantegahie.
