Markus 8
1 Då vid samma tid åter mycket folk hade kommit tillstädes, och de icke hade något att äta, kallade han sina lärjungar till sig och sade till dem:
Manoori aawwotsitse aani ay ashuwots kakwe bowtsi, bometwono deshatsno bo tesh, mann Iyesus b́ danifwotsi s'eegdek't boosh hank'o bí eti,
2 »Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta.
«Ashaanots hamb, taanton keez aawo teshrnee, bometwo eegor bo deshawotse boosh t maac'o k'ewere,
3 Om jag nu låter dem fastande gå ifrån mig hem, så uppgivas de på vägen; somliga av dem hava ju kommit långväga ifrån.»
Hank'on bo k'ak'tsok'on bo gálomants ameree err t fakshiyal weerindatse maawniye bowtsiti, dab boyitse ik ikwots wokooke waaknee.»
4 Då svarade hans lärjungar honom: »Varifrån skall man här i en öken kunna få bröd till att mätta dessa med?»
B́ danifwotswere, «Béré worwotse jam ashaanotssh bodet misho kone daatso faliti?» ett bísh bo aani.
5 Han frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju.»
Iyesuswere, «Ambts misho detsfte?» ett boon bíaati, boowere, «Shawat misho detsfone» bo eti.
6 Då tillsade han folket att lägra sig på marken. Ock han tog de sju bröden, tackade Gud och bröt dem och gav åt sina lärjungar, för att de skulle lägga fram dem; och de lade fram åt folket.
Ashuwots datsats beewne bíeti, shawat mishono dets dek't Ik'osh mango b́ ími, tiitsdek't ash ashosh bo imetwok'o b́ danifwotssh b́ ími, boowere ash ashosh bo t'intsi.
7 De hade ock några få småfiskar; och när han hade välsignat dessa, bjöd han att man likaledes skulle lägga fram dem.
Ay woterawo mus' nana'úwotsno detsfno botesh, mus' manots jangosho Ik'o b́údiyakon ash ashosh bo t'intsitwok'o b́ danifwotssh b́ keewi.
8 Så åto de och blevo mätta. Och man samlade sedan upp sju korgar med överblivna stycken.
Jam ashuwots máát bowori, méére oorts mishi tiish tishono kakut shawat een een maron s'eeno bo k'aaúwi.
9 Men antalet av dem som voro tillstädes var vid pass fyra tusen. Sedan lät han dem skiljas åt.
Maats ashuwotsu awd kumok'o wotituno botesh, Iyesus bono ameree ett faksh b́ k'ri.
10 Och strax därefter steg han i båten med sina lärjungar och for till trakten av Dalmanuta.
Maniyere il b́ danifwotsnton jelbats wotdek't Dalmanut awrajo maants k'azbíami.
11 Och fariséerna kommo ditut och begynte disputera med honom; de ville sätta honom på prov och begärde av honom något tecken från himmelen.
Ferisawino eteyirwotsitse Iyesus maants waat bínton moosho dek' botwi, bín fadosh gawt darotse adits keew iko boosh b́kitsitwok'o bín bo'aati.
12 Då suckade han ur sin andes djup och sade: »Varför begär detta släkte ett tecken? Sannerligen säger jag eder: Åt detta släkte skall intet tecken givas.»
Iyesus ah ett kashowosht, «Dúranatsi s'oot'o adits keewo bísh k'aleyish eegosh geefa? Aroniye itsh t keewiri, dúranatsi na'osh b́ jamon adits keewo kitseratse!» bí eti.
13 Så lämnade han dem och steg åter i båten och for över till andra stranden.
Boon k'az k'rat aani jelbats wotdek't bak'etsomand k'az b́ kimi.
14 Och de hade förgätit att taga med sig bröd; icke mer än ett enda bröd hade de med sig i båten.
B́ danifwots misho bo battsatse tuutson jelbotse ik mishuniye okoon eegor deshatsno bo tesh.
15 Och han bjöd dem och sade: »Sen till, att I tagen eder till vara för fariséernas surdeg och för Herodes' surdeg.»
Iyesuswere «Ferisawino eteefwotsnat Herodis boot' shashatse it atso korde'ere, » ett bí azazi.
16 Då talade de med varandra om att de icke hade bröd med sig.
Bowere «Han bí etir, daneraka misho no t'ut'tsosha b́wotiti» ett boatsatseyewo bokeewi.
17 Men när han märkte detta, sade han till dem: »Varför talen I om att I icke haven bröd med eder? Fatten och förstån I då ännu ingenting? Äro edra hjärtan så förstockade?
Iyesusewere bo gawirwo dandek't hank'o boosh bí eti. «Misho no t'út'tsosha etaat eegoshe it gawiri? Andoor eegor t'iwintso falawwotsnat danawots itneya? It nibo andoor b́ dungtsok'oneya b́fa'oni?
18 I haven ju ögon; sen I då icke? I haven ju öron; hören I då icke?
Ááwo detsfetsat be'aatsteya? Waazono detsfetsat shiyatsteya? Aak'oneya gaweyo itsh b́ k'azi?
19 Och kommen I icke ihåg huru många korgar fulla av stycken I samladen upp, när jag bröt de fem bröden åt de fem tusen?» De svarade honom: »Tolv.»
Úts misho úts kúm ashosh t titsor b́ ooro ambts mari s'eene it k'aaúwi?» Bo were «Tatse git mari s'eena» bo eti.
20 »Och när jag bröt de sju bröden åt de fyra tusen, huru många korgar fulla av stycken samladen I då upp?» De svarade: »Sju.»
«Mank'o shawat mishono awd kúm ashuwotssh t titsor oortso ambts mari s'eene it k'aaúwi?» Et boon bí aati. Bowere «Shawat mari s'eena» bo eti.
21 Då sade han till dem: »Förstån I då ännu ingenting?»
Bíwere «Beree, andoor t'iwitsratsteya?» Bosh bí eti.
22 Därefter kommo de till Betsaida. Och man förde till honom en som var blind och bad honom att han skulle röra vid denne.
Betesayid maantsowere ambobodtsok'on ashuwots dog iko Iyesus maants dek' boweyi, shodtsman b́ shuuítwok'o bok'oni.
23 Då tog han den blinde vid handen och ledde honom utanför byn; sedan spottade han på hans ögon och lade händerna på honom och frågade honom: »Ser du något?»
Bíwere bek'falaw ashman b́ kisho detsdek't jishfere gálotse b́kishi, ashman ááwats s'udo tuf ett b́ kisho bíats gedt «Ik jago bek'irwiya?» ett bí aati.
24 Han såg då upp och svarade: »Jag kan urskilja människorna; jag ser dem gå omkring, men de likna träd.»
Ááw doogonu kááw dek't, «Ee ashuwots taash be'eyirune, ernmó shaíru mitwotsiye taash bo ariri, » bí eti.
25 Därefter lade han åter händerna på hans ögon, och nu såg han tydligt och var botad och kunde jämväl på långt håll se allting klart.
Ando aani Iyesus asho aawwotsats b́ kisho b́ gedi, manoor ashman t'iwitsdek' b́ s'iili, kashatnu jam keewo s'ayintsdek't b́ bek'i.
26 Och Jesus bjöd honom gå hem och sade: »Gå icke ens in i byn.»
Maniye il Iyesus «Galots kindk'aye, » ett b́ galomand bí ametuwok'o fakshb́k'ri.
27 Och Jesus gick med sina lärjungar bort till byarna vid Cesarea Filippi. På vägen dit frågade han sina lärjungar och sade till dem: »Vem säger folket mig vara?»
Iyesusnat b́ danifwotsn Filip'os K'isariya eteyiru dats kayu ganoke fa'a galwots maants botwi, weeratse bobefere Iyesus, «Ash ashuwots taan koni etfnó?» Ett b́ danifwotsi bí aati.
28 De svarade och sade: »Johannes döparen; andra säga dock Elias, andra åter säga: 'Det är en av profeterna.'»
Bowere, «Ik ikwots gupfo Yohansiye, k'atswots Eliyasiye, ando k'atswotswere nebiyiwotsitsi ikoniye etfne neesha, » ett bo aaniyi.
29 Då frågade han dem: »Vem sägen då I mig vara?» Petrus svarade och sade till honom: »Du är Messias.»
«Itmo taan koni etfte?» ett bí aati. P'et'roswe «Nee he, Ik'o futtso neene, » ett bí aani.
30 Då förbjöd han dem strängeligen att för någon säga detta om honom.
Iyesusere, «T jango konshor keewk'ayere, » ett kúp'shdek' boosh b́ izi.
31 Sedan begynte han undervisa dem om att Människosonen måste lida mycket, och att han skulle bliva förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärde, och att han skulle bliva dödad, men att han tre dagar därefter skulle uppstå igen.
Iyesus b́ danifwotsi hank'o ett daniyo dek'́ b́twi. «Ash na'o ay gond bek'o daatso bísh geyife, eenashwotsoke, kahni naashwotsnat Muse nemo danifwotsoke gac'etwe, úd'etwe, ernmó keez aawoniye okoon k'iro da'ar twitwe.»
32 Och han talade detta i oförtäckta ordalag. Då tog Petrus honom avsides och begynte ivrigt motsäga honom.
Keewano bek'shdek't boosh b́keewi, manóór P'et'ros bín bíaali ash aalok s'eegdek't fayo b́tuwi. «Hank'ó et k'aye» eton bín b́ fay.
33 Men han vände sig om, och när han då såg sina lärjungar, talade han strängt till Petrus och sade: »Gå bort, Satan, och stå mig icke i vägen; ty dina tankar äro icke Guds tankar, utan människotankar.»
Iyesusmó wongr ett aanat b́ danifwotsi s'ilt́ P'et'rosi, «Nee shed'anan t shutsomandan amee! nee ashka bako Ik'iko gawratsne!» ett b́ fay.
34 Och han kallade till sig folket jämte sina lärjungar och sade till dem: »Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig; så följe han mig.
Maniyere il Iyesus ash asho b́ danifwotsnton s'eegdek't boosh hank'o bí et, «T jafrats woo shuntso fa'e wotiyal b́ tooko juk'rowe, b́ mask'aliyono kurde'er tshuutso wowe,
35 Ty den som vill bevara sitt liv, han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min och för evangelii skull, han skall bevara det.
B́ kashu faridek'o geyiru jamo bin t'ut'etwe, s'uznmó t jangonat doo shishiyi jangosh b́ kasho beshide imetwo fari dek'etwe,
36 Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ?
Asho dats jamatsi gaal jamo daatsrr b́ kasho b́t'ut'al eege bísh b́ k'aliti?
37 Och vad kan en människa giva till lösen för sin själ?
Asho b́ kashu woriyosh aak'o k'awntse dashosh b́ faliti?
38 Den som blyges för mig och för mina ord, i detta trolösa och syndiga släkte, för honom skall ock Människosonen blygas, när han kommer i sin Faders härlighet med de heliga änglarna.»
Haalirwotsnat morrets, dúranatsi s'oot'anots shinatse taanat tkeewi jangosh jitsitu jamosh, ash na'o tnih mangon S'ayin melakiwotston t wóór b́ jangosh taawere jitsitwe.»
