Markus 7
1 Och fariséerna, så ock några skriftlärde som hade kommit från Jerusalem, församlade sig omkring honom;
And there come together to him the Pharisees, and some of the scribes, who came from Jerusalem;
2 och de fingo då se några av hans lärjungar äta med »orena», det är otvagna, händer.
and seeing some of his disciples eating bread with defiled, that is, unwashed hands,
3 Nu är det så med fariséerna och alla andra judar, att de icke äta något utan att förut, till åtlydnad av de äldstes stadgar, noga hava tvagit sina händer,
(for the Pharisees, and all the Jews, unless they wash their hands often, do not eat, holding fast the tradition of the elders;
4 likasom de icke heller, när de komma från torget, äta något utan att förut hava tvagit sig; många andra stadgar finnas ock, som de av ålder pläga hålla, såsom att skölja bägare och träkannor och kopparskålar.
and on coming from the marketplace, unless they bathe, they do not eat; and there are many other things which they have received to hold, the dipping of cups, and pitchers, and brazen vessels; )
5 Därför frågade honom nu fariséerna och de skriftlärde: »Varför vandra icke dina lärjungar efter de äldstes stadgar, utan äta med orena händer?»
then the Pharisees and scribes ask him, Why do not thy disciples walk according to the tradition of the elders, but eat bread with defiled hands?
6 Men han svarade dem: »Rätt profeterade Esaias om eder, I skrymtare, såsom det är skrivet: 'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
And he said to them, Well did Isaiah prophesy of you hypocrites, as it is written, “This people honoreth me with their lips, but their heart is far from me.
7 och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'
But in vain do they worship me, teaching as doctrines the commandments of men.”
8 I sätten Guds bud å sido och hållen människors stadgar.»
Laying aside, the commandment of God, ye hold fast the tradition of men.
9 Ytterligare sade han till dem: »Rätt så; I upphäven Guds bud för att hålla edra egna stadgar!
And he said to them, Full well do ye reject the commandment of God, that ye may keep your tradition!
10 Moses har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
For Moses said, “Honor thy father and thy mother;” and, “He that curseth father or mother, let him surely die.”
11 Men I sägen: om en son säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom korban' (det betyder offergåva),
But ye say, If a man say to his father or mother, Whatever thou mightst receive in aid from me is Corban, that is, a gift to God, [[he is not bound by the command. Thus]]
12 då kunnen I icke tillstädja honom att vidare göra något för sin fader eller sin moder.
ye suffer him no longer to do anything for his father or his mother;
13 På detta sätt gören I Guds budord om intet genom edra fäderneärvda stadgar. Och mycket annat sådant gören I.»
making void the word of God by your tradition, which ye have handed down; and many such things ye do.
14 Därefter kallade han åter folket till sig och sade till dem: »Hören mig alla och förstån.
And again calling the multitude to him, he said to them, Hearken to me all of you, and understand.
15 Intet som utifrån går in i människan kan orena henne, men vad som går ut ifrån människan, detta är det som orenar henne.»
Nothing that entereth into a man from without can defile him; but the things that come out of him are what defile a man.
17 När han sedan hade lämnat folket och kommit inomhus, frågade hans lärjungar honom om detta bildliga tal.
And when he had gone into the house from the crowd, his disciples asked him concerning the parable.
18 Han svarade dem: »Ären då också I så utan förstånd? Insen I icke att intet som utifrån går in i människan kan orena henne,
And he saith to them, Are ye too so without discernment? Do ye not understand that whatever thing from without entereth into a man, cannot defile him?
19 eftersom det icke går in i hennes hjärta, utan ned i buken, och har sin naturliga utgång?» Härmed förklarade han all mat för ren.
because it entereth not into his heart, but into the stomach; and goeth out into the drain, which cleanseth all kinds of food.
20 Och han tillade: »Vad som går ut ifrån människan, detta är det som orenar människan.
And he said, That which cometh out of a man, that defileth a man.
21 Ty inifrån, från människornas hjärtan, utgå deras onda tankar, otukt, tjuveri, mord,
For from within, out of the heart of men, come forth evil thoughts, fornications,
22 äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hädelse, övermod, oförsynt väsende.
thefts, murders, adulteries, covetousness, iniquities, deceit, wantonness, an evil eye, blasphemy, pride, foolishness.
23 Allt detta onda går inifrån ut, och det orenar människan.»
All these evil things come from within, and defile a man.
24 Och han stod upp och begav sig bort därifrån till Tyrus' område. Där gick han in i ett hus och ville icke att någon skulle få veta det. Dock kunde han icke förbliva obemärkt,
And rising up, he departed thence into the borders of Tyre; and entering into a house, he desired that no one should know it; but he could not escape notice.
25 utan en kvinna, vilkens dotter var besatt av en oren ande, kom, strax då hon hade fått höra om honom, och föll ned för hans fötter;
But a woman, whose young daughter had an unclean spirit, immediately hearing of him, came in, and fell at his feet.
26 det var en grekisk kvinna av syrofenicisk härkomst. Och hon bad honom att han skulle driva ut den onde anden ur hennes dotter.
The woman was a Greek, a Syrophoenician by nation; and she besought him that he would cast out the demon from her daughter.
27 Men han sade till henne: »Låt barnen först bliva mättade; det är ju otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna.»
And he said to her, Let the children be filled first; for it is not well to take the children's bread and throw it to the little dogs.
28 Hon svarade och sade till honom: »Ja, Herre; också äta hundarna under bordet allenast av barnens smulor.»
But she answered, and saith to him, Yea, Lord; even the little dogs under the table eat of the children's crumbs.
29 Då sade han till henne: »För det ordets skull säger jag dig: Gå; den onde anden har farit ut ur din dotter.»
And he said to her, For this saying go thy way; the demon hath gone out of thy daughter.
30 Och när hon kom hem, fann hon flickan ligga på sängen och såg att den onde anden hade farit ut.
And going away to her house, she found the child laid upon the bed, and the demon gone out.
31 Sedan begav han sig åter bort ifrån Tyrus' område och tog vägen över Sidon och kom, genom Dekapolis' område, till Galileiska sjön.
And again leaving the borders of Tyre, he came through Sidon to the lake of Galilee, through the midst of the borders of Decapolis.
32 Och man förde till honom en som var döv och nästan stum och bad honom att lägga handen på denne.
And they bring to him one that was deaf, and had an impediment in his speech, and beseech him to lay his hand upon him.
33 Då tog han honom avsides ifrån folket och satte sina fingrar i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga
And taking him aside from the multitude, he put his fingers into his ears, and having spit, touched his tongue;
34 och såg upp till himmelen, suckade och sade till honom: »Effata» (det betyder: »Upplåt dig»).
and looking up to heaven, he sighed, and saith to him, Ephphatha, that is, Be opened.
35 Då öppnades hans öron, och hans tungas band löstes, och han talade redigt och klart.
And his ears were opened; and the string of his tongue was immediately loosed, and he spoke plain.
36 Och Jesus förbjöd dem att omtala detta för någon; men ju mer han förbjöd dem, dess mer förkunnade de det.
And he charged them to tell no one; but the more he charged them, the more did they publish it.
37 Och folket häpnade övermåttan och sade: »Allt har han väl beställt: de döva låter han höra och de stumma tala.» Se Nya testamentets text i Ordförklaringarna.
And they were beyond measure astonished, saying, He hath done all things well; he maketh both the deaf to hear, and the dumb to speak.
