Markus 6
1 Och han gick bort därifrån och begav sig till sin fädernestad; och hans lärjungar följde honom.
A Yeshu gubhajabhwile, nigubhapite ku shilambo shabho na bhaajiganywa bhabho gubhaakagwilenje.
2 Och när det blev sabbat, begynte han undervisa i synagogan. Och folket häpnade, när de hörde honom; de sade: »Varifrån har han fått detta? Och vad är det för vishet som har blivit honom given? Och dessa stora kraftgärningar som göras genom honom, varifrån komma de?
Likaishileje lyubha lya Pumulila, gubhatandwibhe jiganya nshinagogi. Bhandu bhabhagwinji bhapilikenenje bhashinkulapanga, gubhashitenje, “Bhaijigenye kwei genega? Na lwene lundalu bhalupatile kwei, na yene ilapoi, bhaatenda kwa mashili gashi?
3 Är då denne icke timmermannen, han som är Marias son och broder till Jakob och Joses och Judas och Simon? Och bo icke hans systrar här hos oss?» Så blev han för dem en stötesten.
Bhuli, bhenebha nngabha a pundi shelemala bhanabhabho a Malia, akulubhabhonji a Yakobho na a Yoshepu na a Yuda na a Shimoni? Bhuli, ashaalumbubhabhonji tukatama nabhonji apano?” Bhai, gubhaakanilenje.
4 Då sade Jesus till dem: »En profet är icke föraktad utom i sin fädernestad och bland sina fränder och i sitt eget hus.»
A Yeshu gubhaalugulilenje, “Nkulondola jwa a Nnungu akalepela kuywa, ikabhe pa shilambo shakwe na kwa ashaalongo ajakwe na pa likaja lyakwe.”
5 Och han kunde icke där göra någon kraftgärning, utom att han botade några få sjuka, genom att lägga händerna på dem.
Kwa nneyo bhangatenda ilapo pepala, ikabhe bhashinkwabhishilanga makono bhalwelenji bhashoko nikwalamyanga.
6 Och han förundrade sig över deras otro. Sedan gick han omkring i byarna, från den ena byn till den andra, och undervisade.
A Yeshu bhashinkulapa ligongo lyangakulupalila kwabhonji. Gubhapite muijiji pita jiganya.
7 Och han kallade till sig de tolv och sände så ut dem, två och två, och gav dem makt över de orena andarna.
Gubhaashemilenje bhaajiganywa bhabho likumi limo na bhabhili bhala, gubhaatumilenje bhabhili bhabhili. Gubhaapelenje mashili ga shoya maoka.
8 Och han bjöd dem att icke taga något med sig på vägen, utom allenast en stav: icke bröd, icke ränsel, icke penningar i bältet.
Gubhaalugulilenje kuti, “Mumpandamo nnajigalanje shindu shoshowe, ikabhe ntindisho, nnajigalanje nkate wala nkobha wala mmmbiya.
9 Sandaler finge de dock hava på fötterna, men de skulle icke bära dubbla livklädnader.
Nng'walanje makubhashi, nnajigalanje nngubho ja tindiganya.”
10 Och han sade till dem: »När I haven kommit in i något hus, så stannen där, till dess I lämnen den orten.
Gubhaalugulilenje kabhili, “Pamui popowe pushimposhelwanje, ntamangane popo mpaka pushinshokangane.”
11 Och om man på något ställe icke tager emot eder och icke hör på eder, så gån bort därifrån, och skudden av stoftet som är under edra fötter, till ett vittnesbörd mot dem.»
Na popowe pala bhakamposhelanje, eu kumpilikanilanga, nshokangane na nkung'undanje litutuli mmakongono genunji ibhe shilangulo sha kwaaleyanga.
12 Och de gingo ut och predikade att man skulle göra bättring;
Bhai, gubhapite kwaalungushiyanga bhandu bhaipetanje yambi yabhonji.
13 och de drevo ut många onda andar och smorde många sjuka med olja och botade dem.
Bhashinkushoyanga maoka gamagwinji na kwaapakanga bhalwelenji mauta na kwaalamyanga.
14 Och konung Herodes fick höra om honom, ty hans namn hade blivit känt. Man sade: »Det är Johannes döparen, som har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom.»
Bhai, a mpalume a Elode gubhapilikene gowego, pabha kuiniywa kwa a Yeshu kwashinkushuma mmbali yowe. Bhandu bhananji bhatendaga bheleketanga kuti, “A Yowana bhabhatisha bhashiyuka bhakaweje, pabha bhashikola mashili ga tenda ilapo.”
15 Men andra sade: »Det är Elias.» Andra åter sade: »Det är en profet, lik de andra profeterna.»
Bhana bhatendaga bheleketanga kuti, “A Eliya.” Bhananji bhalinkutinji, “Bhalabho ni ankulondola bha a Nnungu, malinga ashinkulondola bhananji bha bhukala.”
16 Men när Herodes hörde detta, sade han: »Det är Johannes, den som jag lät halshugga. Han bar uppstått från de döda.»
Ikabheje a Elode bhakapilikaneje jene nganijo gubhashite, “Bhenebha a Yowana bhunaainjile bhala, bhashiyuka!”
17 Herodes hade nämligen sänt åstad och låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull. Ty henne hade Herodes tagit till äkta,
Pabha a Elode bhashinkuamulisha a Yowana bhakamulwe nitabhwa. Pabha a Elode bhashinkwaatola shilombani a Elodia bhaaliji akongobhabho a Pilipi apwabho a Elode.
18 och Johannes hade då sagt till honom: »Det är icke lovligt för dig att hava din broders hustru.»
Pabha a Yowana bhashinkwaalugulila a Elode ikapinjikwa mmwe kwaatola shilombani bhakongwe bha apwenu.
19 Därför hyste nu Herodes agg till honom och ville döda honom, men han hade icke makt därtill.
Bhai, a Elodia bhashinkukola nnjimwa gubhaaloleye a Yowana nkupinga kwaabhulaga, ikabheje gubhalepele.
20 Ty Herodes förstod att Johannes var en rättfärdig och helig man, och han fruktade för honom och gav honom sitt beskydd. Och när han hade hört honom, blev han betänksam i många stycken; och han hörde honom gärna.
Pabha a Elode bhatenda kwajogopa a Yowana, bhalabho bhamumanyi kuti pubhaliji bhandu bhakwete aki, na bha Ukonjelo, kwa nneyo gubhaibhilile. A Elode gubhapinjile kwapilikanishiya a Yowana, ikabheje kila pubhaapilikanishiyaga, bhatendaga tenguka kwa kaje.
21 Men så kom en läglig dag, i det att Herodes på sin födelsedag gjorde ett gästabud för sina stormän och för krigsöverstarna och de förnämsta männen i Galileen.
Gulikoposhele lyubha lya pwaa, lyubha lya shikukuu sha bhelekwa kwabho a Elode. Gubhaalashienje shalya bhanangulungwa bha lukumbi lwabho, na bhakulungwanji bha manjola, na ashikalongolele bhakulu bha ku Galilaya.
22 Då gick Herodias' dotter ditin och dansade; och hon behagade Herodes och hans bordsgäster. Och konungen sade till flickan: »Begär av mig vadhelst du vill, så skall jag giva dig det.»
Bhai, mwali jwabho a Elodia gwajinjile nkati nigwainile, gwabhanonyeye ainagwe a Elode na bhajeninji bhabho. Penepo a mpalume a Elode gubhannugulile mwali jula, “Juga shoshowe shukupinga shini kupe.”
23 Ja, han lovade henne detta med ed och sade: »Vadhelst du begär av mig, det skall jag giva dig, ända till hälften av mitt rike.»
Gubhalumbile bhalinkuti, “Shoshowe shushunyuje shinikupe, nkali gabhana upalume gwangu.”
24 Då gick hon ut och frågade sin moder: »Vad skall jag begära?» Hon svarade: »Johannes döparens huvud.»
Mwali jula gwakopweshe palanga kukwaabhuya akwabhe, “Nyuje nndi?” Na bhalabho gubhannjangwile, “Ntwe gwa a Yowana bhaabhatisha.”
25 Och strax skyndade hon in till konungen och framställde sin begäran och sade: »Jag vill att du nu genast giver mig på ett fat Johannes döparens huvud.»
Mwali gwajinjile kwa a mpalume alitumanduma gwashite, “Ngunapinga nnainope, mmbe nshaani ntwe gwa a Yowana bhaabhatisha.”
26 Då blev konungen mycket bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull ville han icke avvisa henne.
A mpalume gubhainjishe kwa kaje, ikabheje kwa ligongo lya lumbila na ligongo lya bhajeninji bhapalinji bhala, bhangankanila.
27 Alltså sände konungen strax en drabant med befallning att hämta hans huvud. Och denne gick åstad och halshögg honom i fängelset
Bhai, shangupe gubhantumile linjola akaainje a Yowana. Na linjola gwapite kuligelesha gwabhainjile a Yowana.
28 och bar sedan fram hans huvud på ett fat och gav det åt flickan, och flickan gav det åt sin moder.
Gwaishe nago ntwe nshaani, gwampele mwali jula na jwalakwe gwabhapele akwabhe.
29 Men när hans lärjungar fingo höra härom, kommo de och togo hans döda kropp och lade den i en grav.
Bhaajiganywa bha a Yowana bhakapilikananjeje genego, gubhapitetolanga maiti ga a Yowana gubhashishilenje.
30 Och apostlarna församlade sig hos Jesus och omtalade för honom allt vad de hade gjort, och allt vad de hade lärt folket.
Mitume bhala gubhabhujilenje gubhaimenenje na a Yeshu, gubhaalugulilenje yowe ibhatendilenje na jiganya.
31 Då sade han till dem: »Kommen nu I med mig bort till en öde trakt, där vi få vara allena, och vilen eder något litet.» Ty de fingo icke ens tid att äta; så många voro de som kommo och gingo.
A Yeshu gubhaalugulilenje, “Twendangane kujika kwangali bhandu nkapumulilanje kashoko.” Bhashinkwaalugulilanga nneyo pabha bhashinkupagwanga bhandu bhaajendelangaga na bhuja, a Yeshu na bhaajiganywa bhabho gubhalepelenje kupata nkali lilanga lya kombola kulya shalya.
32 De foro alltså i båten bort till en öde trakt, där de kunde vara allena.
Bhai, gubhakwelilenje muntumbwi gubhapitengene kujika.
33 Men man såg dem fara sin väg, och många fingo veta det; och från alla städer strömmade då människor tillsammans dit landvägen och kommo fram före dem.
Bhandu bhabhagwinji kopoka muilambo mowe bhaabhweninji pubhajabhulanganaga, gubhakumanyinji kubhajendanganaga. Gubhapitengenenje lubhilo kulongolela kubhaapite a Yeshu na bhaajiganywa bhabho, gubhalinginji bhatainji kuika.
34 När han så steg i land, fick han se att där var mycket folk. Då ömkade han sig över dem, eftersom de voro »lika får som icke hade någon herde»; och han begynte undervisa dem i mångahanda stycken.
A Yeshu bhakatulusheje muntumbwi, gubhaaimenenje bhandu bhagumbelenje, gubhaabhonelenje shiya, pabha pubhalinginji malinga ngondolo yangali nshunga. Gubhatandwibhe kwaajiganyanga indu yaigwinji.
35 Men när det redan var långt lidet på dagen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: »Trakten är öde, och det är redan långt lidet på dagen.
Ikaishileje tome na ligulo, bhaajiganywa bhabho gubhaajendelenje a Yeshu gubhaalugulilenje, “Nnaino kupilile, na putuli pano pa anga.
36 Låt dem skiljas åt, så att de kunna gå bort i gårdarna och byarna häromkring och köpa sig något att äta.»
Mbaya mwaalugulilanje bhandu bhajendangane muilambo na mmigunda ja tome, bhakaiumilanje shalya.”
37 Men han svarade och sade till dem: »Given I dem att äta.» De svarade honom: »Skola vi då gå bort och köpa bröd för två hundra silverpenningar och giva dem att äta?»
A Yeshu gubhaalugulilenje, “Mwaapanganje shalya mmanganya.” Nabhalabhonji gubhaabhushiyenje, “Bhuli, tujende tukaume mikate ja mmbiya ya mishaala ja shaka shimo jika mundu?”
38 Men han sade till dem: »Huru många bröd haven I? Gån och sen efter.» Sedan de hade gjort så, svarade de: »Fem, och därtill två fiskar.»
A Yeshu gubhaabhushiyenje “Nkwetenje mikate jilingwa? Nkalolanjeti.” Bhakalolanjeje, gubhaalugulilenje, “Jipali mikate ng'ano na yamaki ibhili.”
39 Då befallde han dem att låta alla i skilda matlag lägga sig ned i gröna gräset.
A Yeshu gubhaamulishenje bhaajiganywa bhabho bhaatamikanje bhandu pai mmanyai gamabhii, mmakundi makundi.
40 Och de lägrade sig där i skilda hopar, hundra eller femtio i var.
Bhandu gubhatemingenenje mmakundi makundi ga bhandu makumi kumi na makundi ga bhandu makumi nng'ano.
41 Därefter tog han de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, för att de skulle lägga fram åt folket; också de två fiskarna delade han mellan dem alla.
Kungai a Yeshu gubhatolile mikate nng'ano na yamaki ibhili ila, gubhalolile kunnungu, gubhatendile eja kwa a Nnungu, gubhagebhenye mikate jila na gubhaapelenje bhaajiganywa bhabho nkupinga bhaagabhanishianje bhandu. Na yamaki gubhatendile nneila peila.
42 Och de åto alla och blevo mätta.
Bhandu bhowe gubhalilenje nijukuta.
43 Sedan samlade man upp överblivna brödstycken, tolv korgar fulla, därtill ock kvarlevor av fiskarna.
Gubhalokotenje malepeyo ga ipande ya mikate na yamaki, nigumbayanga ikapu likumi limo na ibhili.
44 Och det var fem tusen män som hade ätit.
Bhandu bhalilenje mikate jila pubhalinginji bhanabhalume elupu ng'ano, gwangali bhalanganishiya bhanabhakongwe na bhana.
45 Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och i förväg fara över till Betsaida på andra stranden, medan han själv tillsåg att folket skildes åt.
A Yeshu gubhaamulishenje bhaajiganywa bhabho bhakwelanje muntumbwi, bhajombokanje litanda bhalongolelanje ku Bhetishaida, bhayene gubhalepeshe bhalikwaalajilanga bhandu.
46 Och när han hade tagit avsked av folket, gick han därifrån upp på berget för att bedja.
Bhakaalajilanjeje bhandu gubhapite jikape kushitumbi kukwaajuga a Nnungu.
47 När det så hade blivit afton, var båten mitt på sjön, och han var ensam kvar på land.
Shigulogulo ntumbwi pugwaliji pakati pakati litanda, a Yeshu pubhaliji jikape kunyenje litanda.
48 Och han såg dem vara hårt ansatta, där de rodde fram, ty vinden låg emot dem. Vid fjärde nattväkten kom han då till dem, gående på sjön, och skulle just gå förbi dem.
Bhai, gubhaabhweninji bhaajiganywa bhalilajililanga na ngoi ya nokolela ntumbwi, kunokola mashi, pabha mbungo jashinkupuga shilinyuma. Kumashelo a Yeshu gubhaajendelenje bhalikwenda pantundu mashi bhalipinga kwaapitangana.
49 Men när de fingo se honom gå på sjön, trodde de att det var en vålnad och ropade högt;
Ikabheje bhakaabhonanjeje bhalikwenda pantundu mashi, gubhaganishiyenje pana shiwili shabho, gubhajobhelenje.
50 ty de sågo honom alla och blevo förfärade. Men han begynte strax tala med dem och sade till dem: »Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta.»
Pabha bhowe bhakaabhonanjeje a Yeshu bhashinkujogopanga. A Yeshu gubhabhelekete nabhonji, “Mwilumanje, ni nne. Nnajogopanje.”
51 Därefter steg han upp till dem i båten, och vinden lade sig. Och de blevo uppfyllda av stor häpnad;
Kungai gubhakwelile muntumbwi mubhalinginji mula na mbungo jikutondobhaga. Nabhalabhonji gubhalapilenje kwa kaje.
52 ty de hade icke kommit till förstånd genom det som hade skett med bröden, utan deras hjärtan voro förstockade.
Pabha bhangagamanyanga malombole ga mikate jila. Mitima jabhonji jashinkutopa.
53 När de hade farit över till andra stranden, kommo de till Gennesarets land och lade till där.
Gubhajombokenje litanda, gubhaikengene ku shilambo sha Geneshaleti gubhajimingene.
54 Och när de stego ur båten, kände man strax igen honom;
Bhakakopokanjeje muntumbwi mula, shangupe bhandu gubhaamanyinji a Yeshu.
55 och man skyndade omkring med bud i hela den trakten, och folket begynte då överallt bära de sjuka på sängar dit där man hörde att han var.
Bhai, gubhapitengene lubhilo nshilambo showe, gubhatandwibhenje kwaajigalanga bhalwelenji mmakai nikwapeleshela a Yeshu kokowe kubhapilikenenje bhapali.
56 Och varhelst han gick in i någon by eller någon stad eller någon gård, där lade man de sjuka på de öppna platserna. Och de bådo honom att åtminstone få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna. Se Silverpenning i Ordförklaringarna.
Mowe mubhapitaga a Yeshu, ibhe muijiji eu mmijini eu mmigunda, bhandu bhatendaga kwaabhikanga bhalwelenji pa lubhala, gubhaashondelesheyenje a Yeshu bhaakwayanje nkali libhiniko lya nngubho yabho. Na bhowe bhaakwashiyenje gubhalamilenje ilwele yabhonji.
