< Markus 3 >

1 Och han gick åter in i en synagoga. Där var då en man som hade en förvissnad hand.
Again he went into a synagogue where there was a man with his hand withered.
2 Och de vaktade på honom, för att se om han skulle bota denne på sabbaten; de ville nämligen få något att anklaga honom för.
And they kept watching Jesus to see whether he would cure him on the Sabbath; so as to have some charge to bring against him.
3 Då sade han till mannen som hade den förvissnade handen: »Stå upp, och kom fram.»
"Stand up," Jesus said to the man with the withered hand, "and come forward."
4 Sedan sade han till dem: »Vilketdera är lovligt på sabbaten: att göra vad gott är, eller att göra vad ont är, att rädda någons liv, eller att döda?» Men de tego.
Then he asked them. "Is it lawful to do good on the Sabbath Day, or to do harm? to save a life, or to destroy it?"
5 Då såg han sig omkring på dem med vrede, bedrövad över deras hjärtans förstockelse, och sade till mannen: »Räck ut din hand.» Och han räckte ut den; och hans hand blev frisk igen. --
They were silent. Then looking around upon them with anger, and deeply grieved by the hardening of their hearts, he said to the man, "Stretch out your hand!" He stretched it out, and the hand was at once completely restored.
6 Då gingo fariséerna bort och fattade strax, tillsammans med herodianerna, det beslutet att de skulle förgöra honom.
As soon as they came out, the Pharisees plotted against him with the Herodians, in order to destroy him.
7 Och Jesus drog sig med sina lärjungar undan till sjön, och en stor hop folk följde honom från Galileen.
Then Jesus withdrew to the sea with his disciples; and a great crowd of people from Galilee followed.
8 Och från Judeen och Jerusalem och Idumeen och från landet på andra sidan Jordan och från trakterna omkring Tyrus och Sidon kom en stor hop folk till honom, när de fingo höra huru stora ting han gjorde.
From Judea, too, and Jerusalem, and Idumea, and from beyond Jordan, and from the district of Tyre and Sidon, they came to him a vast multitude, because they heard what he was doing.
9 Och han tillsade sina lärjungar att en båt skulle hållas tillreds åt honom, för folkets skull, för att de icke skulle tränga sig inpå honom.
So he directed his disciples to keep a little boat in readiness for him, because of the crowd, to prevent their crushing him.
10 Ty han botade många och blev därför överlupen av alla som hade någon plåga och fördenskull ville röra vid honom.
For he had healed so many that all the people who had ailments pressed upon him so as to touch him.
11 Och när de orena andarna sågo honom, föllo de ned för honom och och ropade och sade: »Du är Guds Son.»
And whenever the unclean spirits beheld him, they threw themselves down at his feet, screaming out, "You are the Son of God."
12 Men han förbjöd dem strängeligen, åter och åter, att röja honom.
But over and over, he strictly forbade them to make him known.
13 Och han gick upp på berget och kallade till sig några som han själv utsåg; och de kommo till honom.
Then he went up the hillside and called to him those whom he chose, and they came to him.
14 Så förordnade han tolv som skulle följa honom, och som han ville sända ut till att predika,
Twelve of them whom he also called "Apostles," he appointed to be with him, and also that he might send them out to preach,
15 och de skulle hava makt att bota sjuka och driva ut onda andar.
and to have authority to cast out demons.
16 Han förordnade alltså dessa tolv: Simon, åt vilken han gav tillnamnet Petrus;
There was Simon, whom he surnamed Peter,
17 vidare Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, Jakobs broder, åt vilka han gav tillnamnet Boanerges (det betyder tordönsmän);
and James(them he surnamed Boanerges, that is, Sons of Thunder),
18 vidare Andreas och Filippus och Bartolomeus och Matteus och Tomas och Jakob, Alfeus' son, och Taddeus och Simon ivraren
and Andrew, and Philip, and Bartholomew, and Matthew, and Thomas, and Jamesthe son of Alphaeus, and Thaddeus, and Simon the Zealot,
19 och Judas Iskariot, densamme som förrådde honom.
and Judas Iscariot who betrayed him.
20 Och när han kom hem, församlade sig folket åter, så att de icke ens fingo tillfälle att äta.
Then he went into a house, but again such a multitude assembled that they could not get their food.
21 Då nu hans närmaste fingo höra härom, gingo de åstad för att taga vara på honom; ty de menade att han var från sina sinnen.
When his relatives heard of it, they came to take possession of him, for they said, "He is out of his mind."
22 Och de skriftlärde som hade kommit ned från Jerusalem sade att han var besatt av Beelsebul, och att det var med de onda andarnas furste som han drev ut de onda andarna.
The Scribes also who had come down from Jerusalem, said, "He is Beelzebub," and, "He casts out demons by the power of the Prince of the demons."
23 Då kallade han dem till sig och sade till dem i liknelser: »Huru skulle Satan kunna driva ut Satan?
So when he had called them to him he spoke to them in parables. "How," said he, "can Satan cast out Satan?
24 Om ett rike har kommit i strid med sig självt, så kan det riket ju icke hava bestånd;
If a kingdom be divided against itself, that kingdom cannot stand;
25 och om ett hus har kommit i strid med sig självt, så skall icke heller det huset kunna äga bestånd.
if a household be divided against itself, that household cannot stand;
26 Om alltså Satan har satt sig upp mot sig själv och kommit i strid med sig själv, så kan han icke äga bestånd, utan det är då ute med honom. --
and if Satan has revolted against himself, and is divided, he cannot stand. Nay, he meets his end!
27 Nej, ingen kan gå in i en stark mans hus och plundra honom på hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke. Först därefter kan han plundra hans hus.
"Indeed, no one can enter the strong man’s house and carry off his property without first binding the strong man; then he can plunder his house.
28 Sannerligen säger jag eder: Alla andra synder skola bliva människors barn förlåtna, ja ock alla andra hädelser, huru hädiskt de än må tala;
In solemn truth I tell you that the sons of men shall be forgiven all their sins and all the blasphemies they may utter,
29 men den som hädar den helige Ande, han får icke någonsin förlåtelse, utan är skyldig till evig synd.» (aiōn g165, aiōnios g166)
but he who blasphemes against the Holy Spirit is never forgiven. Nay, he is in the grasp of an eternal sin." (aiōn g165, aiōnios g166)
30 De hade ju nämligen sagt att han var besatt av en oren ande.
Because they kept saying, "He has an unclean spirit."
31 Så kommo nu hans moder och hans bröder; och de stannade därutanför och sände bud in till honom för att kalla honom ut.
Then his mother and his brothers came up, and standing outside, they sent a messenger to him to call him.
32 Och mycket folk satt där omkring honom; och man sade till honom: »Se, din moder och dina bröder stå härutanför och fråga efter dig.»
Now a crowd was sitting round him and they told him, "See! your mother and your brothers and sisters are outside, wanting to see you."
33 Då svarade han dem och sade: Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?»
"Who are my mother and my brothers?" he replied.
34 Och han såg sig omkring på dem som sutto där runt omkring honom, och han sade: »Se här är min moder, och här äro mina bröder!
Then, with a glance at those who were in the circle sitting around him, he added.
35 Den som gör Guds vilja, den är min broder och min syster och min moder.»
"Here are my mother and my brothers! Whoever does the will of God, that one is my brother and sister and mother."

< Markus 3 >