Markus 3
1 Och han gick åter in i en synagoga. Där var då en man som hade en förvissnad hand.
Sinakok dawk bout a kâen, hawvah a kutvang kamkhuen e tami buet touh ao.
2 Och de vaktade på honom, för att se om han skulle bota denne på sabbaten; de ville nämligen få något att anklaga honom för.
Sabbath hnin vah, ahnie a patawnae a dam sak han maw, dam sak mahoeh maw titeh, Jisuh yon a pen thai awh nahanlah ahnimouh ni a tuet awh.
3 Då sade han till mannen som hade den förvissnade handen: »Stå upp, och kom fram.»
Jisuh ni kutvang kamkhuen e tami hah alungui vah kangdout atipouh.
4 Sedan sade han till dem: »Vilketdera är lovligt på sabbaten: att göra vad gott är, eller att göra vad ont är, att rädda någons liv, eller att döda?» Men de tego.
Hathnukkhu Jisuh ni sabbath hnin vah hnokahawi maw sak han, hno kathout. Hringnae rungngang han maw, thei han maw. Telah rangpuinaw a pacei teh ahnimouh teh duem a ngam awh.
5 Då såg han sig omkring på dem med vrede, bedrövad över deras hjärtans förstockelse, och sade till mannen: »Räck ut din hand.» Och han räckte ut den; och hans hand blev frisk igen. --
Hatdawkvah, a lungkhuek laihoi ahnimae tengpam a khet teh, a lungthin a pata awh dawkvah, a lungmathoe teh, na kut dâw haw atipouh. Ahni ni a kut a dâw nah, kamkhuen e a kut teh bout a dam.
6 Då gingo fariséerna bort och fattade strax, tillsammans med herodianerna, det beslutet att de skulle förgöra honom.
Hatnavah, Farasinaw a tâco teh, Jisuh thei thai nahan karanglah Herod e taminaw hoi a ka dei awh.
7 Och Jesus drog sig med sina lärjungar undan till sjön, och en stor hop folk följde honom från Galileen.
Hahoi Jisuh teh a hnukkâbangnaw hoi cungtalah tuipui teng a cei awh navah,
8 Och från Judeen och Jerusalem och Idumeen och från landet på andra sidan Jordan och från trakterna omkring Tyrus och Sidon kom en stor hop folk till honom, när de fingo höra huru stora ting han gjorde.
Galilee ram, Judah ram, Jerusalem, Idumea, Jordan tui namran lahoi Taire hoi Sidon kho tengpam hoi Bawipa hnosak e kong a thai awh dawkvah, tami moikapap ni ama koe a tho awh.
9 Och han tillsade sina lärjungar att en båt skulle hållas tillreds åt honom, för folkets skull, för att de icke skulle tränga sig inpå honom.
Rangpui teh moiapap awh dawkvah, Jisuh ni taminaw ni a tek awh hoeh nahanelah, kathoenge long buet touh coungkacoe tat awh, telah a hnukkâbangnaw koe a thai sak.
10 Ty han botade många och blev därför överlupen av alla som hade någon plåga och fördenskull ville röra vid honom.
Bangkongtetpawiteh, Jisuh ni tami moikapap a dam sak dawkvah, ka damhoehnaw ni ama tek thai nahanlah a kâen awh.
11 Och när de orena andarna sågo honom, föllo de ned för honom och och ropade och sade: »Du är Guds Son.»
Kakhine muithanaw ni hai Jisuh a hmu awh navah a tabo awh teh nang teh Cathut Capa doeh telah a hram awh.
12 Men han förbjöd dem strängeligen, åter och åter, att röja honom.
Jisuh ni amae kong a kamthang hoeh nahan hote muitha kathoutnaw hah kâhruetcuetnae a poe.
13 Och han gick upp på berget och kallade till sig några som han själv utsåg; och de kommo till honom.
Hathnukkhu hoi Jisuh teh mon a luen teh, a ngai e taminaw a kaw teh ama koe a tho awh.
14 Så förordnade han tolv som skulle följa honom, och som han ville sända ut till att predika,
Hatnavah, Bawipa ni hlaikahni touh hah a rawi teh gunceinaw telah a kaw.
15 och de skulle hava makt att bota sjuka och driva ut onda andar.
Ahnimouh teh ama hoi rei o han, patoun teh phung dei sak han hoi, kahraituilinaw pâlei thainae kâ tawn sak hanlah doeh a kaw.
16 Han förordnade alltså dessa tolv: Simon, åt vilken han gav tillnamnet Petrus;
A rawi e hlaikahni touh teh: Piter telah kaw e Simon,
17 vidare Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, Jakobs broder, åt vilka han gav tillnamnet Boanerges (det betyder tordönsmän);
Zebedee capa keitat capa telah kaw e Jem hoi Jawhan,
18 vidare Andreas och Filippus och Bartolomeus och Matteus och Tomas och Jakob, Alfeus' son, och Taddeus och Simon ivraren
Andru, Filip, Bartholomew, Matthai, Thomas, Alfe capa Jem, Taddaeus, Kanaan tami Simon, hoi
19 och Judas Iskariot, densamme som förrådde honom.
Bawipa ka pahnawt e Judah Isakarot tinaw doeh.
20 Och när han kom hem, församlade sig folket åter, så att de icke ens fingo tillfälle att äta.
Hahoi, Jisuh teh im bout a pha navah, tamimaya teh king bout a kamkhueng awh dawkvah, Jisuh hoi a hnukkâbangnaw teh rawca patenghai cat mang awh hoeh.
21 Då nu hans närmaste fingo höra härom, gingo de åstad för att taga vara på honom; ty de menade att han var från sina sinnen.
A imthungnaw a huikonaw ni a thai awh navah, Bawipa khoum hanelah a tâco awh. Bangkongtetpawiteh, ayânaw ni Bawipa teh a pathu toe ati awh dawk doeh.
22 Och de skriftlärde som hade kommit ned från Jerusalem sade att han var besatt av Beelsebul, och att det var med de onda andarnas furste som han drev ut de onda andarna.
Jerusalem hoi ka tho e cakathutkungnaw ni hai ahni teh Beelzebub ni a man, kahrai kaukkung e bahu hoi kahraituilinaw a pâlei thai atipouh awh.
23 Då kallade han dem till sig och sade till dem i liknelser: »Huru skulle Satan kunna driva ut Satan?
Hatdawkvah, Jisuh ni a kaw teh, ahnimouh koe bangnuenae lawk a dei pouh. Bangtelamaw Setan ni Setan a pâlei thai han.
24 Om ett rike har kommit i strid med sig självt, så kan det riket ju icke hava bestånd;
Uknaeram buet touh teh kâpo hoehpawiteh uknaeram kangdout thai mahoeh.
25 och om ett hus har kommit i strid med sig självt, så skall icke heller det huset kunna äga bestånd.
Imthungkhu buet touh dawk, buet touh hoi buet touh kâpo hoehpawiteh imthungkhu kangdout thai hoeh.
26 Om alltså Satan har satt sig upp mot sig själv och kommit i strid med sig själv, så kan han icke äga bestånd, utan det är då ute med honom. --
Hot patetvanlah, Setan hai amahoima kâtuk pawiteh a ram kangdout thai mahoeh.
27 Nej, ingen kan gå in i en stark mans hus och plundra honom på hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke. Först därefter kan han plundra hans hus.
A thakasai e tami teh ama hmaloe katek hoehpawiteh apinimaw a im a muk vaiteh a hnopai a lawp thai han. Ama katek hnukkhu hoi doeh hnopai lat thai ti.
28 Sannerligen säger jag eder: Alla andra synder skola bliva människors barn förlåtna, ja ock alla andra hädelser, huru hädiskt de än må tala;
Atangcalah na dei pouh awh. Sak payon e yonnae aphunphun hoi Cathut pacekpahleknae pueng dawk taminaw ni ngaithoumnae a hmu thai awh.
30 De hade ju nämligen sagt att han var besatt av en oren ande.
Bangkongtetpawiteh, ahnimouh ni ama teh kakhine muitha a tawn atipouh dawk doeh.
31 Så kommo nu hans moder och hans bröder; och de stannade därutanför och sände bud in till honom för att kalla honom ut.
Hatnavah, Jisuh e a manu hoi a nawnghanaw a tho awh teh alawilah a kangdue awh. Tami buet touh koe Jisuh a kaw sak.
32 Och mycket folk satt där omkring honom; och man sade till honom: »Se, din moder och dina bröder stå härutanför och fråga efter dig.»
A tengpam ka tahung e taminaw ni na manu hoi na nawnghanaw ni na tawng awh teh, alawilah sut a kangdue awh, telah a dei pouh awh.
33 Då svarade han dem och sade: Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?»
Jisuh ni kaie manu hoi ka nawnghanaw teh apimaw telah bout a pacei.
34 Och han såg sig omkring på dem som sutto där runt omkring honom, och han sade: »Se här är min moder, och här äro mina bröder!
Atengpam ka tahung e taminaw a khet teh hetnaw doeh kaie manu hoi ka nawnghanaw atipouh.
35 Den som gör Guds vilja, den är min broder och min syster och min moder.»
Bangkongtetpawiteh Cathut ngainae ka tarawi e tami doeh kaie ka nawngha, ka tawn canu, ka manu telah atipouh.
