< Markus 3 >

1 Och han gick åter in i en synagoga. Där var då en man som hade en förvissnad hand.
Bachi a ri no mitra u pre da same ni Indi wu lullo wu so wo.
2 Och de vaktade på honom, för att se om han skulle bota denne på sabbaten; de ville nämligen få något att anklaga honom för.
Indi ba sure shishi niwu ko ani wurka ni wu cacu asabar don da ka to ni la ter.
3 Då sade han till mannen som hade den förvissnade handen: »Stå upp, och kom fram.»
Yesu hla nindi wu lullo wo, rhu kli ni tsutsu Indi ba, Yesu a miye ndi ba.
4 Sedan sade han till dem: »Vilketdera är lovligt på sabbaten: att göra vad gott är, eller att göra vad ont är, att rädda någons liv, eller att döda?» Men de tego.
Abi duba tie zizi nive asabar d kpa ndi cuwo ka ndu tie meme indu Indi ba que? Indi ba ba son ng bage.
5 Då såg han sig omkring på dem med vrede, bedrövad över deras hjärtans förstockelse, och sade till mannen: »Räck ut din hand.» Och han räckte ut den; och hans hand blev frisk igen. --
Yesu a kma ya ndi ba nifu done touri dir mba da hla ni gu n ma wo me? igu n ma wo ma u won bi.
6 Då gingo fariséerna bort och fattade strax, tillsammans med herodianerna, det beslutet att de skulle förgöra honom.
Farisawa banu gla me da hadatu niti rudiyawo di ba wo Yesu.
7 Och Jesus drog sig med sina lärjungar undan till sjön, och en stor hop folk följde honom från Galileen.
Yesu ni mini koma ba hi nen wu Indi gbugbu ba hu bari ba ni ni Galilee ba ri bani Judia
8 Och från Judeen och Jerusalem och Idumeen och från landet på andra sidan Jordan och från trakterna omkring Tyrus och Sidon kom en stor hop folk till honom, när de fingo höra huru stora ting han gjorde.
Urshalima, indumi ya bari me gaba ni Jordan, Tyre har ni Sidon. Daba wo gbi a si ti Indi gbugbu u bayi niwu.
9 Och han tillsade sina lärjungar att en båt skulle hållas tillreds åt honom, för folkets skull, för att de icke skulle tränga sig inpå honom.
A hla ni miniko ma duba samu ni igu tsitsima ni wawu don into du ba na matse bi was wu na.
10 Ty han botade många och blev därför överlupen av alla som hade någon plåga och fördenskull ville röra vid honom.
A warka indi gbugbu u bi lullo ba turn kpamba ni baba sawo niwu da fe se. Bachi a kpa bari just ni lullon.
11 Och när de orena andarna sågo honom, föllo de ned för honom och och ropade och sade: »Du är Guds Son.»
Ko nitan bi ruhu brji bajoku ni koshishi da Yar go da ter wu vir irji.
12 Men han förbjöd dem strängeligen, åter och åter, att röja honom.
A kpa nha ni ba duba dubu nde ma na
13 Och han gick upp på berget och kallade till sig några som han själv utsåg; och de kommo till honom.
A ho he ni gbulu da yo biwa a ni son u ba ye same ni wu.
14 Så förordnade han tolv som skulle följa honom, och som han ville sända ut till att predika,
A ju ndi woto dan ha wa yo ba di (apostles) do duba he ni wa,
15 och de skulle hava makt att bota sjuka och driva ut onda andar.
wa turba du ba hla ter wada he ni glegle wu zu bryi.
16 Han förordnade alltså dessa tolv: Simon, åt vilken han gav tillnamnet Petrus;
Mazani wolo dan ha wanda ju ba na he nayi Simon wanda a non dema Bitrus.
17 vidare Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, Jakobs broder, åt vilka han gav tillnamnet Boanerges (det betyder tordönsmän);
Yakub very Zabadi, Yohana vayi Yakub Wanda a nu de Banergas wato minizan
18 vidare Andreas och Filippus och Bartolomeus och Matteus och Tomas och Jakob, Alfeus' son, och Taddeus och Simon ivraren
wu Adarawas u Fibus, Bar ta Lamawas, Matiwu, Tomas, Yakub very Haifa u Yahuza, Thaddaeus, Simon Bakan ane
19 och Judas Iskariot, densamme som förrådde honom.
wu Yahuza Iskanyoti Wanda ya bashe shi.
20 Och när han kom hem, församlade sig folket åter, så att de icke ens fingo tillfälle att äta.
A kma he ko, wu kpetren indi bakaba da iya ri bin na.
21 Då nu hans närmaste fingo höra härom, gingo de åstad för att taga vara på honom; ty de menade att han var från sina sinnen.
Da bikoma ba won naki da he niwu da ter, imiri ma na he na he ni wu na.
22 Och de skriftlärde som hade kommit ned från Jerusalem sade att han var besatt av Beelsebul, och att det var med de onda andarnas furste som han drev ut de onda andarna.
Bi nha wa ba ni Urishalima ba ter di, a he ni ruhu Beelzebul, “mba meme brji”.
23 Då kallade han dem till sig och sade till dem i liknelser: »Huru skulle Satan kunna driva ut Satan?
Yesu yo ba da ter ba yi-yi, ibrji ani ti ni he da zu ibrji?
24 Om ett rike har kommit i strid med sig självt, så kan det riket ju icke hava bestånd;
Idam mulki gu kpama te kam-kan mulki ba na to kle gbangba na.
25 och om ett hus har kommit i strid med sig självt, så skall icke heller det huset kunna äga bestånd.
Idam iko ga kpema komba ana kle gbangba na idan b
26 Om alltså Satan har satt sig upp mot sig själv och kommit i strid med sig själv, så kan han icke äga bestånd, utan det är då ute med honom. --
a tayar ni nituma da ga gba ana he niglegle-glegle na anijoku.
27 Nej, ingen kan gå in i en stark mans hus och plundra honom på hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke. Först därefter kan han plundra hans hus.
Idi na ya da ri ko idi u gle-gle da yi bi kpe ma na ha ma ni vu indi glegle u ko.
28 Sannerligen säger jag eder: Alla andra synder skola bliva människors barn förlåtna, ja ock alla andra hädelser, huru hädiskt de än må tala;
Jaji mu me hla you la tre we me wa wa Indi ba ti iha wur la bawu.
29 men den som hädar den helige Ande, han får icke någonsin förlåtelse, utan är skyldig till evig synd.» (aiōn g165, aiōnios g166)
A ma wa ba ti ni Ruhu tsatsra ba na wur le meml mu, dona la tre u ka kle. (aiōn g165, aiōnios g166)
30 De hade ju nämligen sagt att han var besatt av en oren ande.
Yesu tree ni tu wa ha tre, ahei brji
31 Så kommo nu hans moder och hans bröder; och de stannade därutanför och sände bud in till honom för att kalla honom ut.
I yima ni mir vayi ba ye kril ko ra. Ba to ba ka yo'u ye gba nmba.
32 Och mycket folk satt där omkring honom; och man sade till honom: »Se, din moder och dina bröder stå härutanför och fråga efter dig.»
Kpetren ndi ba ki kagon ma da me yer, I yi me ni mir vayi me ba hei ko ra da ki wa u
33 Då svarade han dem och sade: Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?»
A sa ni ba'u, ba nha ba mir vayi mu?
34 Och han såg sig omkring på dem som sutto där runt omkring honom, och han sade: »Se här är min moder, och här äro mina bröder!
A ka ya ndi wa ba ki gon kla ma da tre, “To ibiyi yi bi mir vayi mu!
35 Den som gör Guds vilja, den är min broder och min syster och min moder.»
Duk ndi wa ni ti kpe wa rji tre a wa u yi hi yimu da hi mir vayi mu.

< Markus 3 >