Markus 15
1 Sedan nu översteprästerna, tillsammans med de äldste och de skriftlärde, hela Stora rådet, på morgonen hade fattat sitt beslut, läto de strax binda Jesus och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus.
Lukela pehe, vakulu va kuteta vayidakilini pamonga na vagogo na Vawula va Malagizu na vanalibanji voha, vakamkunga Yesu, vakampeleka na kumgotola kwa Pilatu.
2 Då frågade Pilatus honom: »Är du judarnas konung?» Han svarade honom och sade: »Du säger det själv.»
Pilatu akamkota Yesu, “Wu, veve ndi Nkosi wa Vayawudi?” Yesu akayangula. “Ena, ndi ngati wamwene cheujova.”
3 Och översteprästerna framställde många anklagelser mot honom.
Vakulu va kuteta vamtakili Yesu mambu gamahele.
4 Pilatus frågade honom då åter och sade: »Svarar du intet? Du hör ju huru mycket det är som de anklaga dig för.»
Hinu, Pilatu akamkota kavili Yesu, “Wu, wiyangula lepi lilovi? Yuwanila chevakutakila mambu gamahele kukuvala veve.”
5 Men Jesus svarade intet mer, så att Pilatus förundrade sig.
Nambu Yesu ayangwili lepi lilovi, hati Pilatu akakangasa.
6 Nu plägade han vid högtiden giva dem en fånge lös, den som de begärde.
Kila lukumbi lwa mselebuko wa Pasaka, Pilatu avi na mvelu wa kuvadindulila vandu mkungiwa mmonga mwevamganayi.
7 Och där fanns då en man, han som kallades Barabbas, vilken satt fängslad jämte de andra som hade gjort upplopp och under upploppet begått dråp.
Lukumbi lwenulo kwavili mundu mmonga liina laki Balaba, mweakungiwi muchifungu pamonga na vayaki ndava ya kukita chitututu na kukoma vandu.
8 Folket kom ditupp och begynte begära att han skulle göra åt dem såsom han plägade göra.
Vandu vamahele vakamhambila Pilatu vakamuyupa avakitila ngati cheyavili mvelu waki.
9 Pilatus svarade dem och sade: »Viljen I att jag skall giva eder 'judarnas konung' lös?»
Pilatu akavakota, “Wu, mwigana nivadindulilayi Nkosi wa Vayawudi?”
10 Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade dragit Jesus inför rätta.
Ajovili chenicho ndava vakulu vakuteta vamgotwili Yesu kwaki, ndava ya wihu.
11 Men översteprästerna uppeggade folket till att begära att han hellre skulle giva dem Barabbas lös.
Nambu vakulu va kuteta vakavakoakesa vandu vamuyupa Pilatu avadindulila Balaba pahali pa Yesu.
12 När alltså Pilatus åter tog till orda och frågade dem: »Vad skall jag då göra med den som I kallen 'judarnas konung'?»,
Pilatu akavakota kavili, “Hinu, mwigana nimkita chindu kiki na mundu uyu mwemkumkemela Nkosi wa Vayawudi?”
13 så skriade de åter: »Korsfäst honom!»
Vandu voha vakajova kavili kwa lwami luvaha, “Mvamba mu msalaba!”
14 Men Pilatus frågade dem: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Korsfäst honom!»
Nambu Pilatu akavakota, “Ndava kyani? Ahokili kyani?” Nambu vene vakayonjokesa kujova kwa lwami luvaha, “Mvamba pamsalaba!”
15 Och eftersom Pilatus ville göra folket till viljes, gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
Pilatu aganili kuuganisa msambi wa vandu, akamudindulila Balaba kuhuma muchifungu. Kangi akalagizila Yesu vamtova michapilu, kangi akamgotola vamvamba pamsalaba.
16 Och krigsmännen förde honom in i palatset, eller pretoriet, och kallade tillhopa hela den romerska vakten.
Kangi manjolinjoli vala vampeliki Yesu mugati ya luvanja lwa nyumba ya Pilatu, mkulu wa mulima, vakavakemela pamonga msambi woha wa manjolinjoli.
17 Och de klädde på honom en purpurfärgad mantel och vredo samman en krona av törnen och satte den på honom.
Vamuwaliki nyula za langi ya zambalau ngati nkosi, vabotili njingwa ya minga, vakamuwalika kumutu.
18 Sedan begynte de hälsa honom: »Hell dig, judarnas konung!»
Vakatumbula kumjambusa, “Tikuwoni, Nkosi wa Vayawudi!”
19 Och de slogo honom i huvudet med ett rör och spottade på honom; därvid böjde de knä och gåvo honom sin hyllning.
Vakamtova kumutu na ndonga, vakamuhunyila mata, vakamfugamila na kumgundamila.
20 Och när de hade begabbat honom, klädde de av honom den purpurfärgade manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom ut för att korsfästa honom.
Pavamalili kumvevesa, vakamuhula nyula ya zambalau yila, vakamuwalika nyula zaki, kangi vakamuwusa kuvala kumvamba pamsalaba.
21 Och en man som kom utifrån marken gick där fram, Simon från Cyrene, Alexanders och Rufus' fader; honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
Pevavi munjila vakonganiki na mundu mmonga liina laki Simoni, mkolonjinji wa Kulene mwene avili dadi wavi Alekizanda na Lufo. Lukumbi lwenulo apitayi kuhuma kuvala ya muji kuyingila pabomani. Manjolinjoli vakamkamula Simoni na kumgegesa msalaba weavi nawu Yesu.
22 Och de förde honom till Golgataplatsen (det betyder huvudskalleplatsen).
Kangi vampeliki Yesu mbaka pandu pepikemelewa Goligota, maana yaki “Libangu la Mutu.”
23 Och de räckte honom vin, blandat med myrra, men han tog icke emot det.
Kangi vakampela divayi yevahangisini na mtela wewukemelewa manemane, nambu Yesu abelili kunywa.
24 Och de korsfäste honom och delade sedan hans kläder mellan sig, genom att kasta lott om vad var och en skulle få.
Hinu vakamvamba pamsalaba, vakagavana nyula zaki, kwa gudugudu muni vamanya kila mmonga yati ipata kyani.
25 Och det var vid tredje timmen som de korsfäste honom.
Yavili saa yidatu ya lukela pavamvamba pamsalaba.
26 Och den överskrift som man hade satt upp över honom, för att angiva vad han var anklagad för, hade denna lydelse: »Judarnas konung.»
Panani ya msalaba wula vaviki chibawu, chevayandiki matakilu gaki, mwenuyu ndi, “Nkosi wa Vayawudi.”
27 Och de korsfäste med honom två rövare, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra.
Mewawa vavavambili panani ya pamisalaba vanyagaji vavili, papipi na Yesu, mmonga upandi waki wa kulyelela na yungi upandi waki wa kumangeya.
Mambu aga ndi gitimisa Mayandiku Gamsopi gegijova, “Avikiwi pamonga na vehenga gahakau.”
29 Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet och sade: »Tvi dig, du som 'bryter ned templet och bygger upp det igen inom tre dagar'!
Vandu vevapitayi pandu apo vakamliga na kunyugusa mitu yavi na kujova, “Mwe! Veve mweugwisa Nyumba ya Chapanga na kuyijenga kavili mu magono gadatu!
30 Hjälp dig nu själv, och stig ned från korset.»
Hinu, huluka pamsalaba ujisangulayi wamwene!”
31 Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde, begabbande ord med varandra och sade: »Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa.
Mewawa vakulu va kuteta pamonga na vawula va malagizu vamvevisi vajovesana vene kwa vene, “Avasangwili vangi nambu kujisangula mwene itola lepi!
32 Han som är Messias, Israels konung, han stige nu ned från korset, så att vi få se det och tro.» Också de män som voro korsfästa med honom smädade honom.
Ati, mwene ndi Kilisitu, Nkosi wa Isilaeli! Hinu ahulukayi kuhuma pamsalaba muni tilola na kumsadika.” Hati vandu vala vevavambiwi pamsalaba papipi nayu, navene mewa vamligili.
33 Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
Kutumbula saa sita ya muhi mbaka saa tisa, chitita chagubiki mulima woha.
34 Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: »Eloi, Eloi, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»
Saa tisa muhi Yesu akajova kwa lwami luvaha, akajova, “Eloi, Eloi, lema sabakitani?” Mana yaki “Chapanga wangu, Chapanga wangu, ndava kyani unilekili?”
35 Då några av dem som stodo där bredvid hörde detta, sade de: »Hör, han kallar på Elias.»
Vandu vangi pagati ya vevayimili pala, pevayuwini ago, vakajova, “Yuwanila! Akumkemela Eliya.”
36 Men en av dem skyndade fram och fyllde en svamp med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka, i det han sade: »Låt oss se om Elias kommer och tager honom ned.»
Mundu mmonga akajumba, akajwiga chindu ngati lidodoki mudivayi yeyivava, akavika panani ya ndonga, akamvikila pamlomo akajova, “Linda tilola ngati Eliya yati ibwela kumuhulusa pamsalaba!”
37 Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan.
Yesu akakwesa lwami luvaha, afwili.
38 Då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned.
Hinu, lipazia la Nyumba ya Chapanga likapapuka pagati kuhuma kunani mbaka pahi.
39 Men när hövitsmannen, som stod där mitt emot honom, såg att han på sådant sätt gav upp andan, sade han: »Förvisso var denne man Guds Son.»
Mkulu mmonga wa msambi wa manjolinjoli mweayimili palongolo yaki peamuwene Yesu cheifwa, akajova, “Chakaka mundu uyu avili Mwana wa Chapanga!”
40 Också några kvinnor stodo där på avstånd och sågo vad som skedde. Bland dessa voro jämväl Maria från Magdala och den Maria som var Jakob den yngres och Joses' moder, så ock Salome
Kwavili na vadala vevalolayi chakutali, pagati yavi avi Maliya mkolonjinji wa Magidala, na Maliya nyina wavi Yakobo mdebe na Yose mewa na Salome.
41 -- vilka hade följt honom och tjänat honom, medan han var i Galileen -- därtill många andra kvinnor, de som med honom hade vandrat upp till Jerusalem.
Vadala ava ndi vevamlandili Yesu ku Galilaya ndava ya kumhengela. Kwavili na vadala vangi vamahele vevabwelili ku Yelusalemu pamonga nayu.
42 Det var nu tillredelsedag (det är dagen före sabbaten), och det hade blivit afton.
Kimihi yamali kuhika, ndi yavili ligono la kutendelekela kwakona Ligono la Kupumulila.
43 Josef från Arimatea, en ansedd rådsherre och en av dem som väntade på Guds rike, tog därför nu mod till sig och gick in till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp.
Penapo abwelili Yosefu mkolonjinji wa ku Alimatei, mmonga pagati ya vanalibanji likulu, mweitopeswa neju. Mwene mewa alindilayi kubwela kwa Unkosi wa Chapanga. Hinu amhambalili Pilatu changali wogohi, akamuyupa apewayi higa ya Yesu.
44 Då förundrade sig Pilatus över att Jesus redan skulle vara död, och han kallade till sig hövitsmannen och frågade honom om det var länge sedan han hade dött.
Pilatu akakangasa kuyuwana kuvya Yesu amali kufwa. Hinu akamkemela chilongosi wa msambi wa manjolinjoli, akamkota ngati lumali kupita lukumbi lutali kutumbula Yesu peafwili.
45 Och när han av hövitsmannen hade fått veta huru det var, skänkte han åt Josef hans döda kropp.
Pilatu peamali kujoviwa uchakaka kuhuma kwa chilongosi wa msambi wa manjolinjoli yula kuvya Yesu amali kufwa, akamyidakila Yosefu atola higa ya Yesu.
46 Denne köpte då en linneduk och tog honom ned och svepte honom i linneduken och lade honom i en grav som var uthuggen i en klippa; sedan vältrade han en sten för ingången till graven.
Yosefu akagula nyula ya msopi, akayihulusa pahi higa yila, akayitindisila nyula ya msopi, akayivika mulitinda la mbugu lelahongoliwi palitalau, akabilingisa liganga pamlyangu wa litinda.
47 Men Maria från Magdala och den Maria som var Joses' moder sågo var han lades. Se Nya testamentets text i Ordförklaringarna. Se Betoning i Ordförklaringarna.
Maliya mkolonjinji wa Magidala na Maliya nyina wa Yose vapawene pandu pala pevayivikili higa ya Yesu.
